Viktiga faktorer att ta hänsyn till för att utbilda kompetenta terapeuter är handledningsalliansen och att främja studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan. Forskning visar att handledningsallians och studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan delvis kan förklaras av handledares multikulturella kompetens och av upplevda mikroaggressioner, en subtil form av diskriminering. Syftet med denna studie var att undersöka detta på svenska psykologprogram och att bredda diskrimineringsgrunderna. Detta då inga likvärdiga studier har gjorts i svensk kontext och då tidigare studier framförallt tittat på diskriminering utifrån hudfärg. En webbenkät skickades ut och fullständiga svar inkom från 105 studentterapeuter, vars medelålder var 27 år och 75 uppgav att de var kvinnor. Enkäten omarbetades särskilt för denna studie och innehöll fyra skalor, Handledares multikulturella kompetens, Mikroaggressioner, Tilltro till den egna terapeutförmågan och Working Alliance Inventory - Short. Resultaten visade att studentterapeuterna upplevde mikroaggressioner i handledningen. Den kategori som nämndes mest var kön, därefter kom ålder, etnicitet och sexualitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade att handledarens multikulturella kompetens kunde predicera handledningsallians såväl som studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan, samt att mikroaggressioner kunde predicera handledningsallians. En begränsning med studien var att det saknades validitetsstudier på flera skalor, vilket också belyser behovet av framtida forskning. Sammantaget utgjorde dessa resultat ytterligare stöd för att kulturella frågor i handledning är av betydelse för att säkerställa utbildningen av kompetenta terapeuter. / Important factors to consider when educating competent therapists are the supervisory working alliance and to support supervisees development of therapeutic self-efficacy. Research shows that the supervisory working alliance and supervisees self-efficacy can partly be explained by the supervisors multicultural competence and perceived microaggressions, which is a subtle form of discrimination. The aim of this paper was to study this at Swedish psychology programs and to make a wider definition regarding on which grounds supervisees could perceive discrimination. There’s a lack of previous Swedish studies on this subject and earlier studies have been done mainly on racial discrimination. A web survey was used and complete answers from 105 students were submitted, where the average age was 27, and 75 reported that they were women. The instrument was developed especially for this study, and consisted of four scales: Supervisory Multicultural Competence, Microaggressions, Therapeutic Self-efficacy and Working Alliance Inventory - Short. The results showed that supervisees had experienced microaggressions in supervision. The categories that were mentioned most often were gender, and after that came age, ethnicity and sexuality. Hierarchical regression analyses showed that the supervisors multicultural competence could predict supervisory working alliance and supervisees therapeutic self-efficacy, and that microaggressions could predict supervisory working alliance. One limitation regarding this study was that some of the scales had not been tested for validity, which also highlights the need for future research. In conclusion, these results showed that cultural issues in supervision are of importance when aspiring to educate competent therapists.

Arbetslivet kan vara en plats där man får utveckla sin kompetens, möta och samspela med människor. Dock är inte allt frid och fröjd för alla i arbetslivet, det finns lagar som ska följas för att upprätthålla en god arbetsmiljö som inte alltid efterlevs. I ett land som Sverige finns det också en stor mångfald i arbetslivet med olika bakgrunder. När man är del av den mångfalden kan man också bli den som sticker ut då man inte tillhör majoriteten. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka rasifierade kvinnors erfarenheter av diskriminering och mikroaggressioner på arbetsplatsen, samt vilka olika strategier kvinnorna utvecklar för att hantera mikroaggressioner. Med ett socialpsykologiskt betraktelsesätt studeras detta med hjälp av teorier om postkolonialism och social identitet. Utöver teorierna inkluderas även begrepp såsom intersektionalitet, coping och mikroaggressioner. Tio semistrukturerade intervjuer med rasifierade kvinnor i åldrarna 20 till 40 år som har erfarenhet av vårt valda fenomen genomfördes. Resultaten visar att de flesta svarande beskrev att etnisk diskriminering förekom "under ytan". Det förekom synliga mikroaggressioner riktade mot deras etniska bakgrund som skämtkommentarer med rasistiska undertoner. De upplevde även en kombination av båda aspekterna, men det har varit avgörande beroende på sammanhanget. Copingstrategier, emotionella och konfronterande, var ett alternativ som våra respondenter använde när det kom till att hantera svåra situationer på jobbet. Resultatet indikerade också att de intersektionella positionerna kön och etnicitet haft en betydande roll för hur kvinnorna har blivit behandlade. / Worklife can be a place where you can develop your skills, meet and interact with people. However, not everything is peace and joy for everyone in the worklife, there are laws that must be followed to maintain a good working environment that is not always complied with. In a country like Sweden, there is also a great diversity in working life with different backgrounds. When you are part of that diversity, you can also be the one who stands out as you do not belong to the majority. The purpose of this qualitative study is to examine racialized women's experiences of discrimination and microaggression in the workplace, as well as the different strategies women develop to deal with microaggression. With a social psychological approach, this is studied with the help of theories of postcolonialism and social identity. In addition to the theories, concepts such as intersectionality, coping and micro-aggressions are also included. Ten semi-structured interviews were conducted with racialized women aged 20 to 40 who have experience of our chosen phenomenon. The results show that most respondents described that ethnic discrimination existed "below the surface". There were visible micro-aggressions directed at their ethnic background as joke comments with racist undertones. They also experienced a combination of both aspects, but it has been crucial depending on the context. Coping strategies, emotional and confrontational, were an option that our respondents used when it came to dealing with difficult situations at work. The results also indicated that the intersectional positions of gender and ethnicity played a significant role in how women were treated.

Objektifiering är en av de vanligaste formerna av diskriminering mot kvinnor. Befintlig forskning inom ämnet är övervägande kvantitativ och har i huvudsak genomförts på vita kvinnor i en nordamerikansk kontext. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka svarta kvinnors upplevelser av objektifiering i Sverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Resultatet utmynnade i tre teman: Objektifierad – hur, var, av vem?, Att vara ett objekt och Motståndskraft. Studiens resultat visade att deltagarnas erfarenheter har skett mot bakgrund av patriarkala samhälleliga strukturer i kombination med stereotypa föreställningar och fördomar om svarta kvinnor. Den vanligast förekommande formen av objektifiering var att få utseendet granskat och utvärderat genom blickar, kommentarer eller fysisk beröring utifrån fysiska attribut som är stereotypt kännetecknande för svarta kvinnor. Deltagarna beskrev att deras erfarenheter bland annat har resulterat i en ökad vaksamhet, kroppsupptagenhet samt påverkade och förändrade relationer. Slutligen nämndes strategier för hur deltagarna hanterade de påfrestningar som objektifiering innebar. Studien understryker vikten av ökad kunskap i samhället avseende vilka faktorer som möjliggör objektifiering av svarta kvinnor. / Objectification is one of the most common forms of discrimination towards women. Contemporary research in the subject is predominantly quantitative and has mostly been done on white women in a North American context. The aim of this study was therefore to examine black women’s experiences of objectification in Sweden. Seven semi-structured interviews were performed and analyzed through thematic analysis. The result ensued in three themes: Objectification – how, where, by whom?, To be an object and Resistance. The study’s result showed that the participants’ experiences have occurred as a consequence of patriarchal societal structures, combined with stereotypical conceptions and prejudice about black women. The most common form of objectification was having one’s appearance scrutinized and valuated through looks, comments or physical touches of those physical attributes which are stereotypical features of black women. Participants expressed that their experiences have, among other things, resulted in increased watchfulness, bodily consciousness and affected and changed relations. Lastly, the participants described strategies applied to handle the strain caused by objectification. The study emphasizes the importance of increased societal knowledge in regards of which factors enable the objectification of black women.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

Förlossningsrädsla har tidigare främst undersökts hos kvinnor som lever i heterosexuella relationer, och på senare tid även kommit att inkludera deras manliga partners upplevelser av rädsla. Förlossningsrädsla kan påverka negativt under familjebildningen, vilket gör den viktig att uppmärksamma i alla familjekonstellationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur förlossningsrädsla erfars och tar sig uttryck hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner, samt vad olika typer av bemötande i vården får för betydelse för dem och deras rädsla. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. De transkriberade intervjuerna bearbetades genom tematisk analys med en induktiv ansats.  Analysen resulterade i fem huvudteman som handlar om förlossningsrädslan, omkringliggande aspekter och hur bemötande i vården påverkar rädslan; Mina förlossningsrädslor, Naturlighet, cisnormer och femininitet, Vägen till barn, Att vara sårbar och utsatt under en förlossning och Bemötande i vården. Resultatet visar på att deltagarnas förlossningsrädsla är lik den som rapporterats i forskning i stort, men att det delvis tillkommer vissa nya aspekter för denna grupp. Förlossningsrädslan influeras av deras erfarenheter av bemötande i vården och den större omgivande sociala kontexten som påverkar genom processer av normer, minoritetsstress, hetero- och cisnormativitet och diskriminering. För vissa deltagare har förlossningsrädslan dessutom påverkats av att ha deltagit vid en partners förlossning. / Förlossningsrädsla hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner - Förekomst, upplevelser och erfarenheter

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. / Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping