<p>Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform med</p><p>rötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö. Med andra ord: Finns det en essentiell kärna, den religiös-mystiska musiken som trotsar kulturgränser? Eller går den förlorade i främmande kulturella sammanhang? Tonvikten läggs på den religiösa aspekten men uppsatsen tar också upp förändringar av de sociala,</p><p>ekonomiska aspekterna av qawwali, liksom genusaspekten. Analysen inleds först med en beskrivning av den kulturella och regionala bakgrunden,där frågor om musik och islam, sufismen, qawwalis regionala och kulturella förankring och sufimusikens syfte behandlas. Därefter följer en diskussion om globalisering och musikindustrin samt en presentation av de den teoretiska ramen, bland annat Giddens urbäddningsteori och Tomlinsons avterritorialiseringsteori. Texten avslutas med en sammanfattande diskussion om qawwalis förändring på olika plan och den traditionella qawwalin kontrasteras mot den kommersiella.De sufistiska och islamska traditionerna som avspeglas i qawwalimusiken och under sufiritualen,samt sufismens syfte beskrivs som förändrade och urvattnade i den musikindustristyrda qawwali.</p>

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform med rötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö. Med andra ord: Finns det en essentiell kärna, den religiös-mystiska musiken som trotsar kulturgränser? Eller går den förlorade i främmande kulturella sammanhang? Tonvikten läggs på den religiösa aspekten men uppsatsen tar också upp förändringar av de sociala, ekonomiska aspekterna av qawwali, liksom genusaspekten. Analysen inleds först med en beskrivning av den kulturella och regionala bakgrunden,där frågor om musik och islam, sufismen, qawwalis regionala och kulturella förankring och sufimusikens syfte behandlas. Därefter följer en diskussion om globalisering och musikindustrin samt en presentation av de den teoretiska ramen, bland annat Giddens urbäddningsteori och Tomlinsons avterritorialiseringsteori. Texten avslutas med en sammanfattande diskussion om qawwalis förändring på olika plan och den traditionella qawwalin kontrasteras mot den kommersiella.De sufistiska och islamska traditionerna som avspeglas i qawwalimusiken och under sufiritualen,samt sufismens syfte beskrivs som förändrade och urvattnade i den musikindustristyrda qawwali.

Scholarship has tended to focus exclusively on connections of Qawwali, a north Indian devotional practice and musical genre, to religious practice. A focus on the religious degree of the occasion inadequately represents the participant’s active experience and has hindered the discussion of Qawwali in modern practice. Through the examples of Nusrat Fateh Ali Khan’s music and an insightful BBC radio article on gender inequality this thesis explores the fluid musical exchanges of information with other styles of Qawwali performances, and the unchanging nature of an oral tradition that maintains sociopolitical hierarchies and gender relations in Sufi shrine culture. Perceptions of history within shrine culture blend together with social and theological developments, long-standing interactions with society outside of the shrine environment, and an exclusion of the female body in rituals. To better address Qawwali performances and their meanings, I foreground the perspectives of shrine social actors and how their thoughts reflect their community, its music, and gendered spaces. / text