Bakgrund: Det finns flera studier som belyser nyttan med att göra ett uppehåll med rökning i samband med en operation. Ett rökuppehåll ger färre komplikationer och ett bättre operationsresultat. Denna studie belyser rökares upplevelser av att tvingas genomföra ett rökuppehåll för att bli opererade.   Syfte: Att beskriva rökares upplevelser av att tvingas göra ett rökuppehåll i samband med operation.   Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta personer som var rökare och hade opererats rekryterades. Urvalet var personer som hade gjort ett rökuppehåll två månader före operation, opererats och fortsatt  med rökuppehållet två månader efter operation. Dessa personer intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att den första reaktionen på beskedet att vara tvungen till att göra ett ett rökuppehåll var ilska och en känsla av att vägra göra rökuppehåll. Att få en korrekt och tydlig information om varför rökuppehåll krävdes samt att erbjudas hjälp och stöd från hälso- och sjukvården visade sig vara viktigt. I efterhand upplevdes kravet på rökuppehåll som mycket bra av deltagarna i studien. Flera beskrev att utan kravet på rökuppehåll i samband med operation hade de aldrig slutat röka. Flera av informanterna var fortsatt rökfria även efter att kravet på rökuppehåll upphört.   Slutsats: Rökuppehåll i samband med operation är en patientsäkerhetsfråga. Ett krav på rökuppehåll i samband med operation bör framföras tydligt med korrekt information om varför det är viktigt med ett rökuppehåll i samband med operation. Det är också viktigt att upplysa om varför ett rökuppehåll är nödvändigt och på vilket sätt det kan påverka operationsresultatet. Tydlighet hos vårdpersonalen när information ska framföras är ett nyckelord. Operationen beskrevs som mycket viktig för deltagarna. Informanterna var beredda till nästan vad som helst för att få operationen utförd.

I samband med kirurgi kan patienterna drabbas av postoperativa komplikationer. Rökning är en av riskfaktorerna för detta. Flera landsting arbetar nu aktivt för att förmå patienterna att göra rökuppehåll i samband med kirurgi. I Sverige röker cirka 10-12 procent av den vuxna befolkningen. Andelen rökare har minskat de senaste åren, men varierar fortfarande beroende på socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå. Tobakens skadeverkningar är många och allvarliga både för samhälle och individen, till exempel att syreupptagningen försvåras, luftvägarna skadas och vävnadernas genomblödning minskar. Hälso- och sjukvårdskostnaderna kopplade till rökningens skadeverkningar beräknas till 2,2 miljarder årligen. Sjukvården kan hjälpa till med rökavvänjning genom information, stödprogram och läkemedelsbehandling. Här har sjuksköterskan en viktig roll att fylla när det gäller information, undervisning och motivation. Syftet var att belysa hur rökning påverkar postoperativa komplikationer i samband med kirurgi. Som metod valdes en forskningsöversikt. Efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl valdes 17 vetenskapliga artiklar ut. Sökorden var MESH-termerna smoking cessation, surgical procedure, wound healing, complications, nursing samt surgery. Vid sökning i Cinahl gjordes fritextsökningar med sökorden: smoking, abstinence, surgery och complications. Resultatet visade att rökuppehåll resulterade i färre postoperativa komplikationer. Detta gällde främst sårkomplikationer och i flertalet fall även lungkomplikationer. Hälften av studierna visade minskade hjärt-kärlkomplikationer. De flesta studierna kom även fram till att rökuppehållet måste inledas minst fyra veckor före operationen. Kortare uppehåll hade inget samband med postoperativa komplikationer. Slutsatsen var att ha rökuppehåll i samband med operation ger färre postoperativa komplikationer, främst när det gäller sårkomplikationer och i något mindre grad vid lungkomplikationer. För att genomföra rökuppehåll har sjuksköterskan en viktig roll med information och stöd. Arbetet kring rökuppehåll måste vara välplanerat och strukturerat, men kräver bara begränsade arbetsinsatser för att patienten ska få bättre förutsättningar att lyckas. Rökuppehållet måste enligt studierna vara minst fyra veckor före operation för att resultera i minskat antal komplikationer. Kortare uppehåll gav inga signifikanta förbättringar, men heller inte några försämringar. Rökuppehåll kan alltid rekommenderas.