• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 11
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Patientinformation om postoperativa komplikationer vid hjärtoperation : En enkätstudie

Lång, Anna, Andersson, Elin January 2014 (has links)
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013. Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand. Tretton av 15 ansåg sig ha fått god information gällande vad deltagaren själv kunde göra för att förebygga postoperativa komplikationer. Trots den goda upplevelsen av erhållen information var det fyra av de femton svarande som fick en postoperativ komplikation. Det fanns inget samband mellan erhållen information och utfall av postoperativ komplikation. Slutsats: Fjorton av 15 deltagare ansåg att de fått tillräcklig information om postoperativa komplikationer men trots det drabbades fyra deltagare av en postoperativ komplikation. Sju av femton deltagare sökte information på egen hand. Inget signifikant resultat uppmättes i någon av analyserna. Troligen skulle studien gynnas av ett större antal deltagare.
2

Riskfaktorer för postoperativ urinretention : en litteraturstudie

Ruth, Maria, Wallfelt, Ninni January 2009 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män. Patienter med tidigare urinvägsproblem och andra sjukdomar som påverkade innervationen av urinblåsan hade större risk att utveckla POUR. Ju större volym intravenös vätska som givits, desto större incidens av postoperativ kateterisering. Läkemedel som sympatomimetika, antikolinergika och narkotiska läkemedel givna var vanliga orsaker till POUR. Patienter som fått ryggbedövning eller narkos hade större risk för POUR än de som fått lokalbedövning, men de som fått ryggbedövning hade högre risk än de som fått narkos. Patienter opererade med thorakotomi, för knä- och höftprotes och med öppen bukkirurgi hade större risk för överfylld urinblåsa, vilket kunde utvecklas till POUR. En blåsvolym på mer än 270 ml vid ankomst till uppvakningsavdelningen ökade risken för POUR. Slutsatsen var att det är ett komplext samspel mellan patient-, anestesi och kirurgiska faktorer som påverkar uppkomsten av POUR
3

Rökuppehåll i samband med kirurgi : en forskningsöversikt

Helsing, Christina, Johansson, Maritha January 2012 (has links)
I samband med kirurgi kan patienterna drabbas av postoperativa komplikationer. Rökning är en av riskfaktorerna för detta. Flera landsting arbetar nu aktivt för att förmå patienterna att göra rökuppehåll i samband med kirurgi. I Sverige röker cirka 10-12 procent av den vuxna befolkningen. Andelen rökare har minskat de senaste åren, men varierar fortfarande beroende på socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå. Tobakens skadeverkningar är många och allvarliga både för samhälle och individen, till exempel att syreupptagningen försvåras, luftvägarna skadas och vävnadernas genomblödning minskar. Hälso- och sjukvårdskostnaderna kopplade till rökningens skadeverkningar beräknas till 2,2 miljarder årligen. Sjukvården kan hjälpa till med rökavvänjning genom information, stödprogram och läkemedelsbehandling. Här har sjuksköterskan en viktig roll att fylla när det gäller information, undervisning och motivation. Syftet var att belysa hur rökning påverkar postoperativa komplikationer i samband med kirurgi. Som metod valdes en forskningsöversikt. Efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl valdes 17 vetenskapliga artiklar ut. Sökorden var MESH-termerna smoking cessation, surgical procedure, wound healing, complications, nursing samt surgery. Vid sökning i Cinahl gjordes fritextsökningar med sökorden: smoking, abstinence, surgery och complications. Resultatet visade att rökuppehåll resulterade i färre postoperativa komplikationer. Detta gällde främst sårkomplikationer och i flertalet fall även lungkomplikationer. Hälften av studierna visade minskade hjärt-kärlkomplikationer. De flesta studierna kom även fram till att rökuppehållet måste inledas minst fyra veckor före operationen. Kortare uppehåll hade inget samband med postoperativa komplikationer. Slutsatsen var att ha rökuppehåll i samband med operation ger färre postoperativa komplikationer, främst när det gäller sårkomplikationer och i något mindre grad vid lungkomplikationer. För att genomföra rökuppehåll har sjuksköterskan en viktig roll med information och stöd. Arbetet kring rökuppehåll måste vara välplanerat och strukturerat, men kräver bara begränsade arbetsinsatser för att patienten ska få bättre förutsättningar att lyckas. Rökuppehållet måste enligt studierna vara minst fyra veckor före operation för att resultera i minskat antal komplikationer. Kortare uppehåll gav inga signifikanta förbättringar, men heller inte några försämringar. Rökuppehåll kan alltid rekommenderas.
4

Kvinnors upplevelser kring komplikationer efter planerat kejsarsnitt : En litteraturstudie / Women´s experiences of complications after elective caesarean section : A literature study

Lassen Rampe, Amanda, Hallgren, Caroline January 2021 (has links)
Bakgrund: Kejsarsnitt är ett ingrepp som blir allt vanligare världen över vilket resulterar till att fler kvinnor drabbas av komplikationer. I takt med att kejsarsnitt blivit säkrare har vårdtiden för kvinnorna blivit kortare, vilket gör att det uppstår en osäkerhet och rädsla kring komplikationer efter utskrivning för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse kring komplikationer vid panerat kejsarsnitt efter utskrivning. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa resultatartiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Utefter syftet identifierades fyra teman: att leva med långvarig smärta orsakad av genomgånget planerat kejsarsnitt, upplevelse av information, upplevelse av postnatal infektion samt skam och ångest kring planerat kejsarsnitt. Kvinnor upplever sin egen kunskap otillräcklig för att identifiera komplikationer samt vart kvinnan skall vända sig när komplikationer uppstår. Informationen som kvinnan får postoperativt kring infektion och smärtans utveckling vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning, ansåg kvinnan bristfällig med avsaknad av personcentrerat förhållningssätt. Kvinnor upplever även en stigmatisering kring planerat kejsarsnitt från hälso- och sjukvårdspersonal samt samhället. Konklusion: Hälso- och sjukvården behöver få en större förståelse för kvinnans upplevelse kring komplikationer vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning samt förbättra vården med ett personcentrerat förhållningssätt i form av stöd och information. / Background: Cesarean section is a procedure that is becoming more common around the world, which means that more women are suffering from complications. As the operation has become safer, the care time for the women has become shorter, which indicates that there is an uncertainty about complications after discharge. Aim: The aim was to illustrate women's experience of complications during elective cesarean section after discharge. Method: The study is a literature study with an inductive approach where seven qualitative articles formed the result. Result: According to the purpose, four themes were identified: living with long-term pain caused by elective cesarean section, experience of information, experience of postnatal infection and shame and anxiety around a planned cesarean section. Women experience insufficient knowledge to identify complications and where the woman should turn once it occurs. Postoperative information is not designed to be easily absorbed, as well as a stigma surrounding the woman's elective cesarean section in meetings with health and medical profession and society. Conclusion: The health care needs to gain a greater understanding of the woman's experience of complications after elective caesarean section at discharge and improve care with a person-centered approach in the form of support and information.
5

Nutrition - ett komplext fenomen i samband med höftfraktur

Okada, Cecilia, Rundkvist, Anna January 2006 (has links)
Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv – Funktionellt hälsotillstånd – modellen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att nutritionen har en betydelse men att fenomenet är komplext och frågan kontroversiell. Analysen resulterade i följande teman: nutritionsstatus, funktionell förmåga och dagligt liv, vistelsetid på sjukhus och rehabiliteringsavdelning, sjuksköterskans roll och omvårdnadens betydelse. / Low protein- and energy intake is a common phenomenon in patients with a hip fracture. During the hospitalization these patients often continues to have a low intake, which can lead to a negative outcome on the recovery of function. The aim of this study is to acquire knowledge of nutrition and its impact on the recovering after a hip fracture and to investigate which part the nurse has in this consistency. The following questions strive to be answered: How does the nutrition status of the patient affect the recovering after a hip fracture? Which part does the nurse have in this possible relation? The theoretical framework for the study is Doris Carnevali´s Daily life – health related function model. The method is a systematic literature review and it’s based on ten scientific articles. The result show that nutrition has some impact but the phenomenon is complex and the question controversial. The analysis resulted in following themes: nutrition status, functional ability and daily life, length of stay in hospital or in a rehabilitation ward, the nurse´s part and the meaning of the nursing care.
6

Den vuxna patientens upplevelser av postoperativ konfusion : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats

Fagerström, Arvid, Norin, Arvid January 2023 (has links)
Bakgrund: Konfusion innebär att patienten drabbas av ett akut förvirringstillstånd som bland annat påverkar kognitionen och medvetandenivån. Detta är en vanlig förekommande komplikation i den postoperativa vården. Tillståndet kan leda till ett ökat lidande och längre vårdtider som påverkar både individen, vården och samhället i stort. Syfte: Syftet var att beskriva den vuxna patientens upplevelser av en konfusion i ett postoperativt skede och hur vårdandet upplevdes i samband med detta. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där elva kvalitativa studier söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes med kvalitetsgranskningmall från Statens beredning för social utvärdering. Resultatanalysen utfördes genom Fribergs analysmodell. Resultat: Totalt framkom tre kategorier och dessa var upplevelser av konfusion, upplevelser av omhändertagandet i vården och upplevelser av närståendes involvering i vårdandet. Resultat visade både negativa och positiva upplevelser av konfusion postoperativt, där majoriteten av upplevelserna skildrades som negativa. De negativa upplevelserna beskrevs som ett lidande och overklighetskänslor. Resultatet visade även upplevelser om omhändertagandet i vården vilket innefattade information, kommunikation, närvaro av personal och miljöanpassning. Patienterna beskrev även närståendes involvering i vårdandet, vilket ansågs ha en positiv inverkan på patienten. Slutsats: Postoperativ konfusion kunde leda till stora psykiska påfrestningar för patienten, vilket medförde ett lidande. Lidandet kunde beskrivas i form av ett vårdlidande, sjukdomslidande och ett livslidande. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en ökad förståelse och ökade kunskaper kring området. Fortsatt kan detta vara aktuellt för att kunna möta samt möjliggöra en optimal vård för denna patientgrupp. / Background: Confusion means that the patient is affected by an acute confusional state, which affects cognition and the level of consciousness. Confusion is a common complication in postoperative care. The condition can lead to increased suffering and longer hospitalization, which has affects both on the individual, the health care and the society. Aim: The aim was to describe the adult patient’s experiences of confusion in a postoperative stage and how the care was experienced in connection with the hospitalization. Method: A general literature study with a qualitative approach where eleven qualitative studies, found in the databases PubMed and Cinahl, was applied. The quality review was carried out using the quality review template from the Swedish Agency for Health Technology Assesment and Assesment of Social Services. The result analysis was carried out using Friberg’s analysis model. Results: A total of three categories emerged and these were experiences of confusion, experiences about caring performance in healthcare and experiences of relatives' involvement in the care. The results showed both negative and positive experiences of confusion postoperatively, with the majority of experiences described as negative. The negative experiences were explained as suffering and feelings of unreality. The result also showed experiences about caring performance in healthcare, which included information, communication, presence of staff, and environmental adaptation. The patients also described the involvement of relatives in the care, which was considered to have a positive impact on the patient. Conclusion: Postoperative confusion is described as a psychological stress for the patient, which entailed suffering. The suffering could be described in the form of care suffering, disease suffering and life suffering. In the future, more studies are required to gain an increased understanding and increased knowledge of the area. Furthermore, this can be relevant to meet the opportunities and make an optimal health care for this patient group.
7

Perioperativa åtgärder för att lindra och förebygga postoperativ halsont och heshet hos patienter som genomgått generell anestesi

Ekdahl, Manne, Nordling, Åsa January 2019 (has links)
Bakgrund: Halsont och heshet är några av de vanligaste postoperativa komplikationerna hos patienter som erhållit endotrakealtub eller larynxmask under generell anestesi. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskans perioperativa åtgärder för att förebygga och lindra patientens postoperativa halsont och heshet. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultat sammanställdes utifrån 18 granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna PudMed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visade flertalet åtgärder som kunde minska både incidens och svårighetsgrad av postoperativ halsont och heshet. En mindre endotrakealtub, användning av kontinuerlig tryckregulator, administrering av glukokortikoider och användning av larynxmask gav minskad incidens av halsont och heshet. Även videolaryngoskop, minskad kraft vid extraktion av ledare och vissa naturläkemedel visade sig minska incidensen. Åtgärderna visade på goda effekter i nära anslutning till operationen och inom första postoperativa dygnet, emellertid gav få artiklar resultat med bibehållen effekt över tid. Slutsats: Studien gav goda indikationer för åtgärder som kunde minska patienters förekomst av halsont och heshet och därigenom deras lidande. Resultatet visade på stor spridning vilket gjorde det svårt bedöma vilka åtgärder som var lämpliga att applicera i kliniken. Att minska storleken på endotrakealtuben och använda larynxmask när operationen tillåter var åtgärder som ansågs användbara. Även användning av glukokortikoider/antiinflammatoriska läkemedel samt att i större utsträckning utnyttja videolaryngoskopstekniken ansågs som adekvata åtgärder för att minska patientens lidande orsakat av postoperativ halsont och heshet. / Background: Sore throat and hoarseness are some of the most common postoperative complications in patients receiving endotracheal tube or laryngeal mask during general anesthesia. Aim: To investigate the anesthetic nurse's perioperative measures to prevent and alleviate the patient's suffering from postoperative sore throat and hoarseness. Method: A literature review with descriptive design. Results were compiled based on 18 articles of quantitative approaches, requested in the databases PudMed and Cinahl. Result: The literature review showed several measures that could reduce both incidence and severity of postoperative sore throat and hoarseness. A minor endotracheal tube, the use of continuous cuff pressure regulator, administration of glucocorticoids and use of laryngeal mask reduced the incidence of sore throat and hoarseness. Also, video laryngoscopes, reduced force when extracting stylet removal and some herbal medications seemed to give good results in reducing the incidence. The measures showed good effects close to surgery and within the first postoperative day, however, few studies gave results with retained effect over time. Conclusions: The study provided good indications for measures that could reduce patients' incidence of sore throat and hoarseness and thereby their suffering. The results showed a large spread, which made it difficult to assess which measures were suitable for application in the clinic. Reducing the size of the endotracheal tube and using the laryngeal mask when the operation allows was implications that considered useful. Also, the use of glucocorticoids / anti-inflammatory drugs and to a greater extent utilizing the video laryngoscope technique was considered adequate measures to reduce the suffering of patients caused by postoperative sore throat and hoarseness.
8

Risk för dehydrering och svält preoperativt.  : En kartläggning av preoperativa fasteperioden hos patienter med kroniskt subduralhematom

Arvidsson Carlbring, Gunnel, Falck Fredén, Åsa January 2012 (has links)
ABSTRACT   The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2 (29 h), three had surgery day 3 (35 h). One patient had surgery day 4 (61 h). Fluid and energy administration during the preoperative fasting did not meet the basic requirements. The majority of the patients received vasoactive drugs and more than twice the normal requirement of fluids during anesthesia. Postoperative complications were documented in 11/30 records. There was a significant correlation between preoperative fasting hours and length of hospital stay, however there may not be a causal relationship.   The conclusion is that the fasting period is significantly longer than the guidelines recommend and the patients do not receive their preoperative fluid and energy requirements, which may lead to an increased number of postoperative complications and prolonged hospital stay. A goal of the treatment should be that the preoperative fasting time is kept as short as possible and that the basal fluid and energy requirements are met. An evidence based strategy for this purpose should be created.
9

Att genomgå hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskinen : kognitiva effekter / To undergo cardiac surgery with the support of a heart – lung machine : cognitive outcomes

Karlsson, Lizette January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING För att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer. För att som vårdpersonal kunna bemöta och informera dessa patienter krävs kunskap om kognitiva nedsättningar postoperativt. Syftet var att belysa kognitiva förändringar hos patienter som opererats med stöd av hjärt-lungmaskin. Litteraturöversikt genomfördes där alla typer av hjärtkirurgi som utförts med stöd av hjärt-lungmaskin valdes att inkluderas. Originalartiklar på svenska och engelska eftersöktes med åtkomst via "full text", ingen begränsning på publikationsår gjordes. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöktes. Sökord som användes var "cardiopulmonary bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations", "patients", "postoperative" och "experience". Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed. Slutresultatet blev 15 kvantitativa artiklar som granskades enligt mallar från Sophiahemmets högskola. Ingen artikel exkluderades pga. låg kvalitet, sju stycken bedömdes ha medelkvalitet och åtta bedömdes ha hög kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med studiens syfte som utgångspunkt för att sedan sammanfattas och sammanställas till rubriker. Bedömning gällande artiklarnas etiska ställningstagande har gjorts i samtliga inkluderade artiklar. Resultatet visade att kognitiva nedsättningar var vanligt förekommande. Typer som beskrevs var påverkan på minne, koncentration och visuomotorisk konstruktionsförmåga. Depressiva tillstånd beskrevs och även en koppling till nedsatt minne beskrevs. Det var vanligare att utveckla kognitiva nedsättningar med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin än att opereras utan dess stöd. Kognitiva nedsättningar beskrevs upp till fem år efter operation. Det beskrevs också kognitiv försämring som förvärrades efter ett år till tre år efter operation. Hjärt-lungmaskinen visade sig bidra till utveckling av kognitiva nedsättningar där det också framkom att aortatångtid var associerat med kognitiv nedsättning. Risker för att utveckla kognitiva nedsättningar var hög ålder. Kognitiva nedsättningar utgjorde inte ett hinder för arbete eller vardagliga aktiviteter. Kognitiva nedsättningar är förekommande både på kort och på lång sikt efter att ha genomgått hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin. Att symtom inte alltid är uppenbara, förutom vid tester ställer krav på att vårdpersonal erbjuder den information som krävs inför operation för att förbereda patienten. Då kognitiva symtom kan debutera senare kan detta tolkas som åldringsprocess och etiologin är inte säkerställd. För att kvalitetssäkra vården kring dessa patienter bör vårdpersonal vara uppmärksamma på kognitiva symtom postoperativt. / ABSTRACT To enable open heart surgery, a heart-lung machine is used which carry blood in a path outside the body coupled to the body circulation. Complications after surgery with support of the heart-lung machine may be derived from the central nervous system and can cause cognitive symptoms, these complications have increased since the 70's. Cognitive impairments can affect both patient quality of life and healthcare economics. Risks of surgery with the support of the heart-lung machine are emboli, hypoperfusion, anesthesia and inflammation. Detailed information for patients about to undergo cardiac surgery makes them more prepared for possible complications. For the nursing staff to respond and inform these patients requires knowledge of cognitive impairment postoperatively. The aim was to illuminate the cognitive changes in patients after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. Literature review was conducted where all types of heart surgery performed with the support of the heart-lung machine was chosen to be included. Original articles in Swedish and English whereabouts with access via the "full text", no restriction in years of publication was made. Keywords used was "Cardiopulmonary Bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations," "patient," "post-operative" and "experience". Databases used were Cinahl, PsycINFO and PubMed. The end result was 15 quantitative articles which underwent examination according to templates from Sophiahemmet University. No article was excluded due to low quality, seven were considered to have medium quality and eight were judged to be of high quality. Articles results were analyzed by the study's aim as a starting point and then summarized and compiled into headlines. Ethical consideration has been made in all included articles. The results showed that cognitive impairments were common. Cognitive impairments described were the impact on memory, concentration and visuoconstruction. Depressive condition was described and even a link to impaired memory was described. It was more common to develop cognitive impairments after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine than to undergo surgery without its support. Cognitive impairment was described up to five years after surgery. It was also described cognitive decline that worsened after one year to three years after surgery. Heart-lung machine was found to contribute to the development of cognitive impairments, which also revealed that aortic cross-clamp duration was associated with cognitive impairment. Risks of developing cognitive impairment were advanced age. Cognitive impairments did not constitute an obstacle for work or everyday activities. Cognitive impairments are common in both the short and long term after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. That the symptoms are not always obvious, except when testing requires that health professionals provides the information required before surgery to prepare the patient. Cognitive impairments may have a later debut which can be interpreted as the aging process, and the etiology is not assured. In order to assure the quality of care of these patients, health professionals should be alert to the cognitive symptoms postoperatively.
10

Påverkar val av anestesimedel den dagkirurgiska patientens postoperativa återhämtning? : En jämförelse mellan Propofol och Sevofluran

Blåder, Karin, Sunneskär, Karl January 2021 (has links)
Intravenös anestesi med Propofol eller inhalationsanestesi med gasen Sevofluran är de två vanligaste anestesiformerna i Sverige. Syftet med studien vara att undersöka om patienters postoperativa återhämtning skiljer sig åt beroende på om de sövts med Propofol eller Sevofluran. Datainsamlingen till studien genomfördes med systematisk litteraturöversikt baserad på integrativ metod. Både kvalitativa och kvantitativa studier samlades in, men enbart kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet visade att det under den postoperativa återhämtningen var vanligt förekommande med två postoperativa komplikationer, smärta samt illamående och kräkningar. Resultatet visar inga statistiskt signifikanta skillnader när det gällde dessa beroende på val av anestesimedel. Men vidare studier behövs inom ämnet, framför allt om kön eller ålder kan vara ytterligare påverkande faktorer. / Intravenous anesthesia with Propofol or inhalation anesthesia with the gas Sevoflurane are the two most common forms of anesthesia in Sweden. The purpose of the study was to investigate whether patient's postoperative recovery differs depending on whether they have been anesthetized with Propofol or Sevoflurane. The data collection for the study was carried out with a systematic literature review based on integrative research Both qualitative and quantitative studies were collected, but only quantitative articles were included. The results showed that during postoperative recovery it was common with two postoperative complications, pain, nausea, and vomiting. The results show no statistically significant differences in these depending on the choice of anesthetic agents. However, further studies are needed in the subject, especially if gender or age can be additional influencers.

Page generated in 0.1632 seconds