Röstinspelning och akustisk analys används inom röstlogopedi som objektiva och kvantifierbara verktyg för röstbedömning samt planering och utvärdering av behandlingsupplägg. Adekvata och korrekta akustiska analyser kräver en väl utförd röstinspelning med relevanta talmaterial. Detta gör akustiska analyser och röstinspelningar till en komplex fråga med många relevanta parametrar att beakta. I Sverige saknas nationella riktlinjer för hur röstinspelning och akustisk analys av röststörningar ska genomföras. Detta antas leda till att förutsättningarna för att utföra dessa komplexa men användbara analysmetoder skiljer sig åt för logopeder inom olika verksamheter och på olika platser i landet. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och rutiner för röstinspelning och akustisk analys genom en digital enkät som distribuerats till logopeder inom röstlogopedi i Sverige. Data har analyserats och grupperats utifrån deltagarnas verksamheter och geografiska lokalisation. Resultaten har analyserats deskriptivt för att påvisa likheter och skillnader på gruppnivå. Totalt inkom 34 svar. Trots ett relativt lågt deltagarantal visar resultaten på att förutsättningarna för röstinspelning och -analys skiljer sig åt i Sverige. Detta gäller såväl tekniska som rutinmässiga förutsättningar och förefaller variera såväl inom som mellan de verksamheter deltagarna arbetar inom. Därmed kan leda till att vården patienterna ges inte blir likvärdig, utan kan variera utifrån vad på var i landet man bor och vilken vårdinstans man har tillgång till. / Voice recordings and acoustic analysis are used in speech therapy as an objective and quantifiable tool for voice assessment. It is also used for planning and evaluating treatment approaches. Adequate and accurate acoustic analyses require well-executed voice recordings with relevant speech tasks. This makes acoustic analysis and voice recordings a complex matter with many relevant parameters to consider. In Sweden, there are no national guidelines on how voice recording and acoustic analysis should be conducted. This is believed to result in varying conditions for performing these complex but useful analysis methods among speech therapists in different practices and locations in the country. The purpose of this study was to examine the conditions and procedures for voice recording and acoustic analysis of voice disorders through a digital questionnaire, distributed to speech-language pathologists in Sweden. Data has been analyzed and grouped based on participants’ practices and geographical locations. The study has been conducted using descriptive analysis to demonstrate similarities and differences at the group level. In total, 34 answers were received. Despite a relatively low number of participants, the study can still indicate that the conditions for voice recording, and analysis vary in Sweden. This applies to both technical as well as routine prerequisites and seems to vary both within and between practices where the participants work. Thus, this can lead to the care patients receive not being equivalent, but instead varying depending on where in the country one lives and which healthcare provider one has access to.

Bakgrund Kraven på evidensbaserad vård ökar ständigt. Att jämföra patienters självskattade besvär före och efter behandling är ett sätt att utvärdera behandlingseffekten.  Rösthandikappindex (RHI) och VA-skala för röstbesvär är två verktyg för utvärdering av röstbehandling. Tidigare studier har visat att röstbehandling ger minskade självskattade röstbesvär. Syfte Syftet med denna studie var att med självskattningsformulär utvärdera effekten av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting (VLL) och undersöka om behandlingseffekten påverkas av kön, diagnos, antal behandlingstillfällen och hur mycket tid patienten är beredd att lägga på behandling, samt att undersöka om det finns ett samband mellan självskattningsformuläret RHI och VA-skala för röstbesvär. Metod 102 patienter, 28 män och 74 kvinnor, som under perioden januari 2009 till september 2012 genomgått logopedisk röstbehandling inom VLL, deltog i studien. Deltagarna rekryterades retrospektivt. Genom dataanalys undersöktes huruvida det fanns någon signifikant skillnad i poäng på RHI efter behandling, om det fanns några signifikanta skillnader i självskattning beroende på kön, diagnos eller antal behandlingstillfällen samt om det fanns en korrelation mellan RHI-poäng och skattning på VA-skala. Resultat En signifikant minskning av RHI-poäng kunde ses för hela gruppen efter röstbehandling jämfört med före. Inga signifikanta skillnader sågs mellan könen eller mellan grupper indelade utifrån antal behandlingstillfällen. Det fanns inte heller någon skillnad mellan olika diagnoser. Däremot sågs signifikanta korrelationer mellan RHI och VA-skala för röstbesvär. Slutsats Studien visade att de självskattade besvären minskade efter behandling. Resultaten var inte beroende av kön, diagnos eller antal behandlingstillfällen. Utifrån detta dras slutsatsen att den logopediska röstbehandlingen i Västerbottens läns landsting ger effekt. Vad gäller de självskattningsverktyg som används i verksamheten sågs en korrelation mellan RHI och VA-skala för röstbesvär. Det är möjligt att dessa verktyg mäter olika aspekter av samma problem. Det är då av vikt att kombinera dessa för att få en helhetsbild av patienters upplevda röstbesvär / Background The demand for evidence based health care is increasing. One way to evaluate the effect of treatment is to compare patients’ self-assessed malaise before and after treatment. Two useful tools for evaluating voice therapy administered by a speech-language pathologist  is Voice Handicap Index (VHI) and a Visual Analogue Scale, VA-scale, for voice problems. Previous studies has found that voice therapy results in a decreased level of voice problems                                                                                        Aim The aim of this study was to evaluate the effect of voice treatment administered by speech-language pathologists in Västerbottens läns landsting (VLL) with help of the self-assessment tools VHI and VA-scale for voice problems and to investigate if there were any differences in the self-assessment due to gender, diagnosis, number of treatment sessions or the amount of time the patient was willing to spend on voice therapy. The aim was also to investigate if there was a correlation between the VHI and the VA-scale for voice problems.                                                                                                                      Method This retrospective study has analyzed self-assessment forms from 102 patients, 28 men and 74 women, who have been seeing a speech-language pathologist for voice therapy sometime between January 2009 and September 2012 in VLL. Data analysis was used to investigate if there was any significant difference in VHI points before and after voice therapy, if there was any significant differences in the self-assessment due to gender, diagnosis or number of therapy sessions and if there was a correlation between the points on VHI and self-assessed malaise on the VA-scale for voice problems.                                                                                                                      Results There was a significant decrease of VHI points for the whole group after voice therapy. No significant differences were found regarding gender, diagnosis or number of treatment sessions. There was no correlation between the VHI score and the amount of time the patient was willing to spend on voice therapy. A significant correlation was found between VHI and the VA-scale for voice problems.           Conclusion This study found that self-assessed voice problems decreased after voice treatment. The efficacy of voice therapy does not seem to be affected by gender, diagnosis, number of treatment sessions or the amount of time the patient was willing to spend on voice therapy. The conclusion is that the voice therapy administered by speech-language pathologists in VLL has an effect. There was a correlation between VHI and the VA-scale for voice disorders. It is possible that these tools are measuring different aspects of the same problem. Therefore, it is important to combine these tools to get an overall picture of the patients’ self-perceived voice problems.

Röstinspelning och akustisk analys är verktyg som används inom röstlogopedi som underlag för planering och utvärdering av insatser. I nuläget saknas svenska riktlinjer kring röstinspelning och akustisk analys, vilket innebär att rutiner troligen skiljer sig åt mellan röstlogopeder i Sverige. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka logopedernas subjektiva upplevelse av röstinspelning och akustisk analys ur olika aspekter, genom en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av röstlogopeder med olika geografiska placeringar inom både privat verksamhet, länsdelssjukhus och sjukhus som bedriver forskningsverksamhet. Till denna studie intervjuades nio röstlogopeder och sex av intervjuerna analyserades. Resultaten visade att rutinerna för röstinspelning och analys skilde sig åt markant mellan respondenterna till följd av olika praktiska förutsättningar. Vidare hade även erfarenhet av, kunskap om och attityd till röstinspelning och analys en påverkan som var särskilt påtagligt för rutinen för akustisk analys. I respondenternas svar speglades även en generell brist på teknisk support. Samtliga respondenter beskrev en önskan om nationella kliniska riktlinjer, vilket hade varit ett sätt att säkerställa en mer likvärdig vård inom olika verksamheter runtom i landet. / Voice recordings and acoustic analysis are tools used in speech therapy as a foundation for planning and evaluating interventions. Currently, there are no Swedish guidelines regarding voice recordings and acoustic analysis, which means that routines probably differ between Speech-Language Pathologists (SLPs) in Sweden. This qualitative study aims to investigate SLPs subjective experience of voice recordings and acoustic analysis from different aspects, through a qualitative content analysis. The sample consisted of SLPs with different geographical locations within both private practice, county hospitals and hospitals that conduct research. In this study, nine SLPs were interviewed, and six interviews were analyzed. The results showed that the routines for voice recordings and acoustic analysis differed noticeably between the respondents due to different practical prerequisites. Furthermore, experience with, knowledge of and attitude towards voice recordings and acoustic analysis also had an impact that was particularly noticeable for the routine of acoustic analysis. The respondents’ answers also reflected a general lack of technical support. All respondents described a desire for national clinical guidelines, which would have been a way to ensure more equal care within various health care settings across the country.