<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgångspunkt från Røviks teori gällande framgångsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. Frågor har skapats utifrån ovanstående teori som sedan ställts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför revisioner av standarden. Vi har även ställt frågor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhållit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stämmer överens med vald teori. De faktorer som vi funnit ligga bakom ISO 9000 seriens omfattande spridning är att standarden kan användas av alla, små som stora organisationer inom olika branscher. Framgångsrika företag blir ofta förebilder för andra vilket bidrar till ökad spridning. Vidare anses standarden vara modern och ”ligger i tiden”. Den uppdateras för att anpassa sig till den föränderliga omvärlden. Standarden framstår som något fördelaktigt för alla i en organisation. Slutligen har vi funnit att standarden bidrar till att varje enskild individ får ansvar och befogenheter för sin del av processen vilket medför större engagemang och motivation i arbetet.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgångspunkt från Røviks teori gällande framgångsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. Frågor har skapats utifrån ovanstående teori som sedan ställts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför revisioner av standarden. Vi har även ställt frågor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhållit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stämmer överens med vald teori. De faktorer som vi funnit ligga bakom ISO 9000 seriens omfattande spridning är att standarden kan användas av alla, små som stora organisationer inom olika branscher. Framgångsrika företag blir ofta förebilder för andra vilket bidrar till ökad spridning. Vidare anses standarden vara modern och ”ligger i tiden”. Den uppdateras för att anpassa sig till den föränderliga omvärlden. Standarden framstår som något fördelaktigt för alla i en organisation. Slutligen har vi funnit att standarden bidrar till att varje enskild individ får ansvar och befogenheter för sin del av processen vilket medför större engagemang och motivation i arbetet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera agila metoders möjligheter att spridas, och projektledares erfarenheter avseende motivering och implementering av agila metoder. Teori: Denna studie tillämpar Røviks teorier om institutionaliserade organisationsrecept. Teorin om receptens spridning har använts för att analysera om agila metoder har egenskaperna för att spridas. För att undersöka motiveringen till användning av agila metoder har motiveringsfasen använts. Därtill har införingsfasen med fokus på översättning av recept använts för att analysera implementeringen av agila metoder. Metod: En kvalitativ metod med en deduktiv ansats har använts vid denna studie då dessa ansågs vara lämpliga för att uppfylla studiens syfte. Primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med projektledare som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Studien har även berikats med sekundärdata i form av konceptlitteratur om agila metoder. Slutsatser: Utifrån den valda teorin förefaller spridningsmöjligheterna för agila metoder vara svag. Projektledarnas berättelser om implementering av agila metoder visar på att metoderna har anpassats, översatts utifrån projektens förutsättningar. De metoder som har använts och kombinerats är Scrum och Kanban. Begreppen iteration, kommunikation, kunden och flexibilitet var återkommande argument för användning av metoderna. / Purpose: The purpose of this paper is to study the diffusion possibilities of agile methods, and project managers' experiences regarding the motivation and implementation of agile methods. Theory: The following study has been done using Røvik's theories of institutionalized organization recipes. The theory of the diffusion of recipes has been used to analyze whether agile methods have the properties in order to spread. To investigate the motivation for using agile methods, the motivation phase has been used. In addition, the adoption phase with focus on translation of recipes has been used to analyze the implementation of agile methods. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used in this study, as these were considered appropriate for the purpose of the study. The primary data has been collected through semi-structured interviews with project managers chosen through a convenience sample. The study has also been enriched with secondary data in the form of conceptual literature on agile methods. Conclusions: Based on the chosen theory, the possibilities for diffusion of agile methods appear to be weak. The stories told by the project managers regarding the implementation of agile methods show that the methods have been adapted, translated according to the circumstances of the projects. The methods that have been used and combined are Scrum and Kanban. The concepts of iteration, communication, customer and flexibility were recurring arguments for using the methods.