Bakgrund: Att bedöma och upprätthålla adekvat sedationsnivå till patienter är en av intensivvårdssjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter. Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) används för att bedöma patienternas sedationsnivå. Djup sedering innebär ökade risker för patienten och därför är nuvarande rekommendationer att sedera patienterna ytligt. Motiv: Trots nuvarande rekommendationer är det vanligt att patienterna har en för djup sedationsnivå. Det är därför viktigt att analysera om sedationsmål uppfylls genom att studera sederingsnivåer samt undersöka om det finns könsskillnader avseende sederingsnivåer. Syfte: Syftet var att studera om patienter som är djupt sederade i högre utsträckning uppfyller sederingsmål, samt att studera om det finns skillnad mellan könen i uppfyllt sederingmål och bedömd sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ design genom en retrospektiv journalgranskning. Materialet inhämtades från en intensivvårdsavdelning med ett konsekutivt urval under perioden 2016-2022. 22 400 bedömningstillfällen enligt RASS analyserades. RASS delades in i 3 kategorier: rastlös, ytlig och djup. Uppfyllt sederingsmål indelades i Ja eller Nej.  Resultat: Det fanns ett signifikant samband mellan bedömd sederingsnivå och uppfyllt sederingsmål (phi = 0,459, p = <0,001). En högre andel ytligt sederade patienter (86,1%) når angivet sederingsmål. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen avseende sederingsnivå (phi = 0,0393, p = <0,001), där män var något djupare sederad än kvinnor. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas huruvida sederingsmål uppfylls eller inte beroende på kön (phi = 0,00715, p = 0,285). Konklusion: Resultatet visar att ytligt sederade patienter i större utsträckning når uppsatta sederingsmål. Vidare är män något djupare sederade än kvinnor. Resultatet belyser vikten av att aktivt arbeta med att patienter som är djupt sederade i högre usträckning ska nå avsedda sedationsmål och därmed kan intensivvården förbättras.

The aim: was to describe and compare a group of experts and critical care nurses' agreement in detecting delirium in intubated, ventilator treated patients with sedation / analgesia, before and after an in house training intervention with the instrument Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU). Method: A quasi-experimental study, one group pretest - posttest design. A convenience sample of 17 critical care nurses in a general intensive care unit included. To detect delirium the instrument CAM-ICU was used, 21 paired tests before and 22 after an educational intervention. Main Results: The results showed that after an in house training intervention sensitivity and kappa coefficient improved of the characteristic 1 "acute onset and fluctuating course," an improvement that was significant. In other features, and overall values were signs of numerical improvement and deterioration in sensitivity, specificity and kappa coefficient but no significant change. Conclusion: Implementing a new instrument for detecting delirium in clinical practice requires education and follow-up. A small sample of critical care nurses with varying ability to use the new instrument and the fact that patients' status may change rapidly making it difficult to draw any conclusions from this study. It is clear, however, that education and follow-up is needed when new care routines are introduced, and that further studies are needed to clarify whether the CAM-ICU is a valit and reliable instrument to use in clinical practice. / Syftet var att beskriva och jämföra en expertgrupp och intensivvårdssjuksköterskors överensstämmelse i att detektera delirium hos intuberade, respiratorbehandlade patienter med sedering/analgesi, före och efter en utbildningsintervention med instrumentet Confusion assessment method for the intensive care unit (CAM-ICU). Metod: En kvasiexperimentell studie, en grupps pretest – posttest design. Ett bekvämlighetsurval på en allmän intensivvårdsavdelning där inkluderades 17 intensivvårdssjuksköterskor. För att detektera delirium användes instrumentet CAM-ICU, 21 parmätningarna före och 22 efter en utbildningsintervention. Huvudresultat: Resultatet visade att efter utbildningsinterventionen förbättrades sensitiviteten och kappa koefficienten i kännetecken 1 ”akut insättande eller fluktuerande förlopp”, en förbättring som var signifikant. I övriga kännetecken och totalvärden fanns tecken på numerär förbättring och försämring i sensitivitet, specificitet och kappakoefficient men ingen signifikant förändring. Slutsats: Att implementera ett nytt instrument för att detektera delirium i klinisk verksamhet kräver utbildning och uppföljning. Ett litet sample av intensivvårdssjuksköterskor med varierad förmåga att använda det nya instrumentet samt det faktum att patienters status hastigt kan förändras gör det svårt att dra några slutsatser av denna studie. Klart är dock att utbildning och uppföljning behövs när nya vårdrutiner införs, och att ytterligare studier behövs för att klargöra om CAM-ICU är ett valit och reliabelt instrument att använda i klinisk verksamhet.

Approved for public release, distribution is unlimited / This thesis study focuses on understanding the dissipation processes of the stratocumulus deck after sunrise. This objective is met through careful analyses of observational data as well as model simulations. Measurements from the Marine Atmosphere Measurement Lab (MAML) of the Naval Postgraduate School (NPS) are used in this study. In particular, the half-hourly wind profiler/Radio Acoustic Sounding System (RASS) measurements were used to determine the boundary layer top and the evolution of the boundary layer mean thermodynamic properties during the cloud breakup period. Measurements from a laser ceilometer and the routine surface measurements are also used to detect the variation of cloud base height, the evolution of the cloud deck, and the onset of sea breeze. These measurements revealed the increase of the boundary layer depth after sunrise followed by a decrease of the boundary layer depth after the onset of the sea breeze, which points to the role of surface heating and sea breeze development in modulating cloud evolution. The effects of surface heating and sea breeze are further tested using a 1-dimensional mixed layer model modified for coastal land surfaces. / Lieutenant Commander, United States Navy