No description available.

Produktplacering är ett fenomen som har dykt upp mer och mer i svenska Tv-serier. Det är en typ av marknadsföring  där man medvetet placerar ut produkter och varumärken för att skapa ett begär och en önskan hos betraktaren efter dessa produkter. Produktplacering är en form av "dold" reklam och skiljer sig från traditionell reklam i det avseende att den är indirekt och har inte för avsikt att förse tittaren med saklig information om specifika produkter. Man vill att publiken ska uppmärksamma produkter, men de ska ej kännas uppenbart utplacerade. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur väl produktplacering i Tv-serier uppmärksammas av betraktarna. Genom studien vill vi skapa en förståelse för hur väl produktplacering uppmärksammas och     hur detta skiljer sig från respondent till respondent beroende på dennes bakomliggande faktorer.   Metod: Vår studie är av kvantitativ karaktär med inslag av kvalitativa delar och den har en deduktiv ansats. Undersökningen genomfördes genom att ett antal respondenter fick se ett avsnitt ur den svenska Tv-serien Solsidan och efteråt svara på en enkät med tillhörande frågor. Slutsats: Vår undersökning har visat att den faktor som har starkast påverkan på vad man uppmärksammar vid produktplacering är produktplacerings utformning. Varumärken som exponeras kraftigt, skriks ut eller centreras i bild uppmärksammas i mycket större grad av åskådaren. Våra resultat har även visat att tidigare erfarenheter av avsnittet som användes har positiv påverkan på hur väl man uppmärksammar detaljer vid produktplacering.

No description available.

Syftet med vår studie var att belysa det faktum att homosexuella är en utsatt grupp som diskrimineras och om denna problematik möjligen kan förändras med hjälp av företags öppenhet. Vi har i vårt arbete både vänt oss till stora och minde företag för att få deras tankar kring hur problemet ser ut och se om företagen anser att de genom sitt sociala inflytande påverka andra genom den position de tagit på marknaden. Vi har tittat på hur de olika företagen ser på reklam och hur det kommer sig att de valt att uppvisa sig på det sätt de gjort. Genomförandet av studien har skett genom intervjuer med olika företag där företagens tankar och attityder står i fokus. Resultatet visade tydligt att alla företag känner att det är viktigt med fler företag som visar sig gay-vänligt och att deras ställningstagande kan bidra till ökad tolerans. Med hjälp av teorier och begrepp som, intrycksstyrning, rollteori, hyperrealitet, konsumtionsliv och queerteori, kommer vårt analysarbete fram till att med fler företag som väljer att exponera homosexualitet i media så kan toleransen faktiskt öka, företagen kan med hjälp av sin status och position bidra till att individers intryck ändras och får en mer gay-vänlig attityd.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår. Vidare finns en tydlig skillnad i kroppsspråket och vad eleverna göra, generellt är tjejerna passiva medan killarna är aktiva, i de fall där tjejer tillåts vara aktiva kommer en av de andra kategorierna in och spelar en betydande roll, exempelvis tjejer kan sporta, men då avklätt. Kroppsspråket skiljs åt genom ett självsäkrare kroppsspråk och ett timidare. Det visade sig även finnas en stor segregation mellan könen på bilderna. En skillnad fanns även i elevernas tal, vad, hur, och i vilket sammanhang eleverna talade, exempelvis satta kilar sig själva i fokus medan tjejer pratade i ett allmänt perspektiv om skolan samt att man tillät killar komma till tals i akademiska sammanhang och tjejer i ickeakademiska sammanhang. Man kopplade även samman könen med olika yrken efter stereotypt manliga och kvinnliga yrken. Det fanns även en hierarkisk ordning i dikotomin där det manliga framställdes som norm och eftersträvansvärt. Nyckelbegrepp: skola, reklam, genus, dikotomi, utseende, kroppsspråk, agerande, segregation, diskurs, programmen.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen säger om reklams påverkan på ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frågeställningarna. Det finns också en politisk aspekt där det undersöks hur politiken ställer sig i förhållande till vad forskningen säger och om politiken presenterar några lösningar. Ungdomar i åldrarna 13-19 år har varit huvudfokus. Mitt syfte är Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning på området diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller. Även om forskning kan föreslå lösningar på problemet kring hur stereotypa könsroller förmedlas och påverkar unga, ligger det även nära till hands att se vad politiken säger om detta. Till detta har mina frågeställningar varit: Hur diskuterar forskning ungdomar och deras förhållande till reklam? Hur anser forskning på området att reklam påverkar ungdomars bild av könsrollerna i samhället? Vilken typ av forskning ligger till grund för politiska diskussioner på regerings- och riksdagsnivå och vad ger detta för lösningar. Undersökningen konstaterar att reklam påverkar, forskning på området är dock inte överens om på vilket sätt och om det är en positiv eller negativ påverkan. Ungdomarna själva anser sig kunna tolka reklamens underliggande budskap, vissa forskare framhäver dock ungdomar som inkompetenta och en grupp som måste skyddas från den könsdiskriminerande reklamen samt att reklam återskapar gamla könsroller. Även här finns det en oenighet och andra forskare tillskriver ungdomar egenskaper vilket gör att de tolkar reklam bättre än många vuxna då de är uppväxta i dagen mediebrus. Väldigt få lösningar på problemet presenteras och det försök som riksdagspolitiken gjort röstades ned och sen dess har debatten ebbat ut.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.   Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation. Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för. Makro- och mikromålkedjorna används även, för att kunskap ska fås angående hur företag bör fastlägga kommunikationssatsningar för att lyckas med dem.   Undersökningen visar att de unga konsumenterna inte anser att det är lämpligt att använda sig av könsdiskriminerande inslag i sin marknadsföring. Stor skillnad kan ses på reaktioner vad gäller sexistisk respektive schabloniserande marknadsföring, då de blir mycket starkare vid sexistiska reklamfilmer där ohälsosamma ideal används för att öka försäljningen. Det kan konstateras att användningen på kort sikt straffar sig för företag då konsumenter ogillar reklamfilmen, men även på lång sikt då det resulterar i försämrat varumärke. På grund av de negativa påföljder könsdiskriminerande inslag resulterar i kan det rekommenderas till företag att inte använda sig av dem, utan andra marknadsföringsknep bör hittas för att fånga uppmärksamhet. Om företag trots allt behöver använda sig av sexistiska inslag bör det samband som finns mellan produkt och modell framgå bättre, för att en negativ attityd inte ska skapas på grund av missuppfattning.

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera och beskriva gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam i jämförelse med ERK: s uttalande. Detta har vi gjort genom en empirisk studie där två valda reklamkampanjer som blivit behandlade av ERK visats för gemene man. Vi har även gjort en litteraturstudie där vi använt oss av tre perspektiv, företaget, individen och samhället för att se vilka faktorer som påverkar och inverkar med gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam. Den forskningsfråga vi ställde oss var: Hur uppfattar gemene man könsdiskriminering i reklam? Vi gjorde en kvantitativ studie för att ta reda på gemene mans uppfattning. Tre bilder, två från skoföretaget Bianco och en från tvättmedelsföretaget VIA visades för de tillfrågade där de svarade på frågan om de ansåg att någon bild var diskriminerande mot något av könen på något sätt. Utifrån undersökningens statistiska resultat och de tillfrågades kommentarer har vi med hjälp av litteraturstudien sökt svar på och analyserat potentiella orsaker till gemene mans uppfattning. Slutligen har vi fört fram resonemang och tankar kring praktiska och teoretiska konsekvenser utifrån undersökningens resultat.

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att analysera och beskriva gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam i jämförelse med ERK: s uttalande. Detta har vi gjort genom en empirisk studie där två valda reklamkampanjer som blivit behandlade av ERK visats för gemene man. Vi har även gjort en litteraturstudie där vi använt oss av tre perspektiv, företaget, individen och samhället för att se vilka faktorer som påverkar och inverkar med gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam. Den forskningsfråga vi ställde oss var: Hur uppfattar gemene man könsdiskriminering i reklam?</p><p>Vi gjorde en kvantitativ studie för att ta reda på gemene mans uppfattning. Tre bilder, två från skoföretaget Bianco och en från tvättmedelsföretaget VIA visades för de tillfrågade där de svarade på frågan om de ansåg att någon bild var diskriminerande mot något av könen på något sätt. Utifrån undersökningens statistiska resultat och de tillfrågades kommentarer har vi med hjälp av litteraturstudien sökt svar på och analyserat potentiella orsaker till gemene mans uppfattning. Slutligen har vi fört fram resonemang och tankar kring praktiska och teoretiska konsekvenser utifrån undersökningens resultat.</p>