Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien. Studien har en kvalitativ ansats och huvudsaklig datainsamlingsmetod är intervjuer. Vidare utgör interna dokument och information från organisationens hemsida empiriskt material som tillförs i den tematiska analysprocessen. I studiens resultat framkommer att organisationen och dess traineer har liknande förväntningar på vad traineeprogrammet medför. Likheterna överensstämmer gällande traineeprogrammets attraktionskraft och att deltagande i traineeprogram ger mer än vad en vanlig anställning ger, traineerna får en exponering inom organisationen och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap av både generell och specifik karaktär. Resultatet visar dock att det finns skillnader i förväntningar gällande produktivitet och kontaktmöjligheter. Traineeprogrammet kan med hjälp av nyinstitutionell teori betraktas som en trend, ett framgångsrecept och en legitimitetsskapande aktivitet som anammas av både organisationen och traineerna som vill bli framtida ledare. Att genomföra och delta i traineeprogrammet kan utifrån humankapitalteori betraktas som en investering som både organisationen och traineerna gör. Därtill är humankapitalet inte oberoende av det sociala kapitalet. De kontakter traineerna knyter kan vara viktiga för deras framtida möjligheter inom organisationen. Studiens syfte har uppnåtts och den sammantagna bilden visar att oavsett rationalitet i genomförandet av och deltagandet i traineeprogrammet så betraktas det som meriterande på arbetsmarknaden.

I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.