As of 2022 the European Union introduced a new Eco Design legislation which states emission limits for stoves sold in the EU. There are already requirements on emissions, but as both legislation are to be harder and there is a higher interest in Eco friendly products, there is an interest to study different ways to reduce the emissions from wood stoves. As stoves are today primarily seen as furniture that can provide some heat, easy usage is expected.  The objective of this report is to explore this connection between emission reduction and how viable, feasible and sustainable it might be if it where to be implemented in a real product. Using design thinking and the design thinking methodology, concepts where developed and tested using test stoves which where equipped to measure emissions of carbon monoxide and organic gaseous compounds. The testing was done in accordance with EN 16510 and the developed prototype was a catalytic filter mesh which was designed to be rotated so that air could flow around it instead of through it during startups and refueling. The theory behind it was that previous studies on similar catalytic mesh filters showed promising emission reductions. However, these test where done on static catalytic filters which where always in the path of the air in the flue system. That meant pressure drops due to restricted airflow in the stoves could result in impaired combustion and increased emissions.  The Testing showed promising result with the variable filter outperforming a stationary filter setup. The variable filter showed 16\% reduced carbon monoxide emissions and 25\% reduced organic gaseous compound emissions compared to the stationary filter setup. Furthermore the benefits of variable filters is believed to increase as the amount of filters stacked increase since it would in a stationary setup provide a lot of air restriction which could have serious effect on how easy the product would be to start and maintain. As for usability the setup is believed to be implementable in such ways that no additional work would be necessary from a user perspective and thus not discourage new users from choosing a stove which produces less emissions. / Från och med 2022 inför Europeiska Unionen Eco Design direktivet med utsläppsgränser som måste föjlas vid försäljning av kaminer i EU. Det finns redan liknande krav på usläpp, men då de troligen ökar i framtiden och intresset för miljövänliga produkter ökar, så finns det det intresse att studera lösningar som minskar utsläppen från vedkaminer. Eftersom vedkaminer i dagens läge inte bara behöver värma ett hus, utan ses också som en möbel så är användarvänligheten av ytersta vikt.  Syftet med denna raport att utforska kopplingen mellan minsking av utsläpp och hur det skulle kunna implementeras på ett rimligt sätt i en verklig produkt. Genom användning av Desing thinking och Design research methodology, utvecklades koncept och testades i en kamin som mätte bl.a kolmonoxid och organiskt gasformiga föreningar. Testerna gjordes i enlighet med EN 16510 och den utvecklade prototypen var ett katalytiskt filternät som var designat för att roteras så att luft kan strömma runt den istället för genom vid uppstart och påfyllning. Teorin var att tidigare studier på liknande katalytiska nätfilter visade på lovande utsläppsminskningar. Dessa tester gjordes dock på statiska katalytiska filter som alltid var i vägen för luften i rökkanalen. Det innebar att tryckfall på grund av begränsat luftflöde i kaminerna kunde resultera i försämrad förbränning och ökade utsläpp.  Testningen visade lovande resultat med det variabla filtret som överträffade en stationär filteruppsättning. Det variabla filtret visade 16 \% minskade kolmonoxidutsläpp och 25 \% reducerade utsläpp av organiska gasformiga föreningar jämfört med den stationära filteruppsättningen. Dessutom tros fördelarna med variabla filter öka när mängden staplade filter ökar då en stationär uppställning skulle ge en hel del luftbegränsningar som kan ha allvarliga effekter på hur lätt produkten skulle vara att starta och underhålla. När det gäller användbarhet tros installationen vara genomförbar på ett sådant sätt att inget ytterligare arbete skulle behövas ur ett användarperspektiv och därmed inte avskräcka nya kunder från att välja en kamin som har linkande lösning.

Detta examensarbete har genomförts på AstraZenecas produktionsanläggning i Gärtuna, Södertälje och behandlar ett av AstraZenecas dyraste media, tryckluft. Mer specifikt behandlar rapporten tryckluftsanläggningen i byggnad 921 (B921) där optimal drift på kompressorerna inte har lyckats uppnås på grund av att kapaciteten på kompressorerna inte matchar flödesbehovet i byggnaden, som i sin tur har skapat onödiga kostnader och utgifter. Det centrala tryckluftssystemet som finns i Gärtuna har på vissa delar en underkapacitet och är hårt belastat. Detta beror på att Astra Zeneca också har underkapacitet på elnätet i Gärtuna som minskar möjligheterna till att sätta in större kompressorer på området. Genom att sammankoppla dessa system kan det centrala systemet avlastas samtidigt som kompressorerna i B921 får arbeta som de är tillverkad för att göra. Målet med arbetet har varit att hitta lösningar för att uppnå en bättre drift på kompressorerna i B921 samtidigt som redundansen i byggnaden och hela produktionsområdet i stort ökar genom att bygga ihop tryckluftssystemet i B921 med det centrala tryckluftssystem som finns på Gärtuna och betjänar övriga delar av anläggningen. Samtidigt som det centrala värmeåtervinningssystemet ansluts till B921 för att optimera energiförbrukningen genom att ta tillvara på den värme som uppstår vid komprimering av luft. Efter genomfört arbete framkom att bästa lösningsalternativet för att åtgärda den ojämna och osäkra driften på kompressorerna är att koppla samman tryckluftssystemet i B921 med det centrala tryckluftssystemet som betjänar övriga delar av Gärtuna. Genom att göra detta kommer kompressorerna kunna arbeta kontinuerligt på ett effektivt flöde. Samtidigt kommer B921 att kunna förse det centrala systemet med luft, något som ökar tillgängligheten för hela Gärtuna. Dock kommer ingen luft att kunna erhållas från det centrala systemet då B921 arbetar på ett högre tryck. Vidare så kommer värmeåtervinningen att öka när det centrala värmeåtervinningssystemet ansluts till kompressorernas kylning. Något som även kommer minska utsläppen av koldioxid då behovet av fjärrvärme kommer minska. / This thesis work has been done together with AstraZeneca at their manufacturing site in Gärtuna, Södertälje. The work treats the compressed air system which is their most expensive media. This report will be about the compressed air system in building 921 (B921) where the operation is not optimal due to low flow requirements which do not meet the specifications of the compressor. This has created unnecessary costs and losses in energy.The central compressed air system at Gärtuna that supplies most of the production has under capacity. While there is under capacity in the electricity network at Gärtuna which limits the possibility to use bigger compressors. By connecting these systems the central system will be relieved and the compressors in B921 will get the workload they are designed for. The goal with this thesis have been to achieve a better operation for the compressors in B921 as well as achieve higher redundancy in both B921 and gärtuna by connecting the compressed air systems. At the sametime the heat recovery system will be connected to B921 to optimize the recovery by recovering the heat in the compressor. After completing the work, it emerged that the best alternative to fix the workload on the compressors is to connect the compressed air system in B921 with Gärtuna. By doing this the compressors workload will be the same as they are designed for. This will increase the availability for Gärtuna. B921 will not be able to receive air from the centralsystem, due to a higher pressure in B921. The heat recovery will be increased when the heat recovery system will be connected to the compressors. Which will decrease the emissions of carbondioxide due to less need of district heating.