Social media has changed the way organizations communicate with its audience and therefore they have also had to change their strategies and how they are using social media in their business. This study contributes with information on how an organization in the Swedish public sector has integrated social media into its strategic communication. The purpose with this study was therefore to investigate how Region Kronoberg works with their strategic communication on social media to increase participation and understanding among citizens. Furthermore, the purpose was also to find out which challenges a communicator within the public sector could experience. By using a qualitative semi-structured interview, we interviewed five people from Region Kronoberg’s communication department. With the help of a theoretical framework consisting of strategic communication, public relations, different strategies and communication activities, we were able to analyze Region Kronoberg’s strategic communication on social media. The result showed that Region Kronoberg worked according to an inside-out strategy, which means that they communicate what the organization thinks is important for the citizens to know. Also they perform communication activities where they have the purpose to either inform, influence, represent or interact. We also came to the realization that they work according to a social marketing strategy, which is common in the public sector. An important part of Region Kronoberg’s communication is to create relations with the citizens.We came to the insight that they use the European PR-model where they use a combination of all four models, which consist of the information model, the influence model, the relationship model and the dialogue model. In order to create participation and understanding on social media, relationship building and dialogue is a large part of Region Kronoberg’s strategic communication. / Sociala medier har förändrat hur organisationer kommunicerar med sin publik och därför har de också varit tvungna att ändra sina strategier och hur de använder sociala medier i sin verksamhet. Denna studie bidrar med information om hur en organisation inom svensk offentlig sektor har integrerat sociala medier i sin strategiska kommunikation. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur Region Kronoberg arbetar med sin strategiska kommunikation på sociala medier för att öka delaktigheten och förståelsen bland medborgarna. Vidare var syftet också att ta reda på vilka utmaningar en kommunikatör inom offentlig sektor skulle kunna uppleva. Genom att använda en kvalitativ semistrukturerad intervju intervjuade vi fem personer från Region Kronobergs kommunikationsavdelning. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av strategisk kommunikation, PR, olika strategier och kommunikationsaktiviteter har vi kunnat analysera Region Kronobergs strategiska kommunikation på sociala medier. Resultatet visade att Region Kronoberg arbetade efter en in och ut-strategi, vilket innebär att de kommunicerar vad organisationen tycker är viktigt för medborgarna att veta. De utför också kommunikationsaktiviteter där de har syftet att antingen informera, påverka, representera eller interagera. Vi kom också till insikten att de arbetar efter en social marknadsföringsstrategi, vilket är vanligt inom offentlig sektor. En viktig del av Region Kronobergs kommunikation är att skapa relationer med medborgarna. Vi kom till insikten att de använder den europeiska PR-modellen där de använder en kombination av alla fyra modellerna, som består av informationsmodellen, påverkansmodellen, relationsmodellen och dialogmodellen. För att skapa delaktighet och förståelse på sociala medier är relationsbyggande och dialog en stor del av Region Kronobergs strategiska kommunikation.

Den här uppsatsen studerar vilka möjliga vinster som deltagande i regionala planeringsprocesser kan generera. På senare tid har den regionala planeringen i Sverige fått ett uppsving där kommuner och regioner väljer att samverka i informella nätverk. Däremot har ett glapp mellan nivåerna identifierats, varpå samverkan inte fungerat utan problem. Denna studie ämnar därför till att undersöka vilka incitament som ligger till grund för aktörers deltagande i regionala samverkansprocesser men även hur processerna påverkas av sin informella karaktär. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, i form av fallet Region Kronoberg med tillhörande kommuner. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem stycken regionala och kommunala tjänstemän, samt genom dokumentstudier där olika regionala och kommunala dokument har granskats. För att analysera insamlade data har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Ett analytiskt ramverk har satts upp utifrån Nuissl och Heinrichs (2011) fyra kategorier aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har grundat sig på governance och nätverksstyrning. Studien pekar på att globaliseringen är den övergripande anledningen till varför en regional planering behövs. Den regionala nivån ses bli en arena där vissa planeringsfrågor kan lyftas och hanteras. Incitamenten till varför kommunerna och regionen väljer att samverka skiljer sig åt, där kommunerna främst fokuserar på ett resursutbyte för kommunens egna vinning, och där regionernas intresse är att gynna den regionala utvecklingen varpå de har ett större helhetsperspektiv. Regionen är beroende av att samverkan sker samt att kommunerna väljer att agera utifrån regionala strategier för att dessa ska kunna realiseras. Kommuner visar däremot inget beroende av regionen men ser ändock ett intresse i att delta då processen kan generera vinster. Institutionella ramverk har stor påverkan på samverkans- och beslutsprocessen, där det formella ramverket sätter ramarna för samarbetet, medan de informella genererar en arena där roller och regler får växa fram utifrån förhandlingar och behov. I denna informella arena uppstår dock konflikter och det är här det omtalade glappet går att finna. Konflikterna beror på problematiskt ansvarsutkrävande, vaga rollfördelningar, olikartade intressen och bristande gemensam identitet. I det informella ramverket uppstår även en maktkamp mellan kommunerna och regionen, där aktörerna innehar makt i varsin ände av processen. Olika intressen och ansvar påverkar även beslutsprocessen där vissa intressen får prioritet framför andra. Slutligen pekar studien på att det främst är kommunerna som ser vinster med samverkan. Då regionens strategier inte realiseras på kommunal nivå är det inte säkert att regionen upplever lika mycket vinster med samverkan. Regionens begränsade mandat ställs mot kommunernas planmonopol varpå regionen själv inte kan implementera sitt arbete.