No description available.

Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att de anpassar sin religionsundervisning i förhållande till religiösa elever och i så fall hur de anpassar den. En kvalitativ forskningsmetod är implementerad för att analysera, skapa förståelse och tolka lärarnas upplevelser och erfarenheter. Åtta lärare har intervjuats, sex lärare som undervisar på gymnasiet och två på högstadiet. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att lärarna ska fördjupa sina svar och för att jag ska få en djupare förståelse. Intervjuguiden som jag använde mig av består av fyra delar som fungerar som en riktlinje i min resultatanalys. En tematisk analys har genomförts då mitt empiriska material har skapats genom kodning som resulterat i teman som växte fram och kopplas till tidigare forskning. Min teoretiska utgångspunkt är avhandlingen Representera och bli representerad (2016) skriven av Carina Holmqvist Lidh som undersöker hur elever med religiös positionering talar om skolans religionsundervisning. Enligt Skolverket är det av stor vikt att ge elever utrymme för att diskutera och reflektera i ämnet religion, dock visar både mitt resultat och Holmqvist Lidhs studie (2016) att undervisningen många gånger inte ger det utrymmet och den möjligheten. Resultatet visar att lärarna anser att de inte anpassar religionsundervisningen trots att några av lärarnas uttalanden visar på att de inte ger utrymme för att diskutera på grund osäkerhet kring utfallet. Lärarnas upplevelser visar att lektionsupplägget är anpassat beroende på gruppen individer som finns i klassrummet. Slutligen har det uppstått en diskrepans i min uppsats eftersom resultatet visade att lärare oftast anpassar sin undervisning på grund av elever som oftast inte tillhör en religion och som är motstridiga, inte i förhållande till de religiösa eleverna.

21st Century Satan:  Modern Day Faith Healer’s Perceptions and Experiences of the Devil in the Philippines Abstract  The aim of this qualitative research study is to explore the contemporary perceptions of Satan and give life to the personal encounters of what 3 Albularyo or modern day faith healers in the Philippines believe is the Devil himself.  The study will highlight the respondent’s individual experiences and reflections over the impact it has on their life.  Interpretative Phenomenological Approach (IPA) has been used as a method through semi-structured interviews.  The study suggests that the perceptions of the supernatural are varied and do not necessarily depend on the Minimally Counterintuitive concept within the study of Cognitive Science of Religion in Religious Psychology.  The study also brings new perspectives on how the experiences affected the lives of the respondents.    Keywords: Anthropomorphization, Cognitive Science of Religion, Demon, Devil, Faith healer, HADD, MCI, Perceptions,  Philippines Albularyo, Religious Psychology, Supernatural, Satan

No description available.

This thesis is a critical study of John Zizioulas’ use of the inner Trinitarian relations as a model and ontological foundation for ecclesial praxis. It compares Zizioulas to Andrew Louth, who, based on his understanding of the Incarnation as recapitulating creation, begins in the economy. The purpose is to explicate how the two approaches could affect the role of theology in the realization of praxis. Zizioulas is criticized in his attempt to create a holistic structure, as it implies that his reading of the fathers and his understanding of praxis must be congruous with his Trinitarian logic. Louth, on the other hand, differentiates between God and creation, which enables him to describe how we can transcend ourselves by relating to God, without the risk of confusing revelation or our experience of Him with His essence, which is beyond words. The ontological difference between God and creation means, in Louth’s implicit criticism of Zizioulas, that the task of the theologian is to enable communication about what the shared experience of God could mean in a particular time and place – to which there could be a diversity of ideas – not to dictate principles from an idea of totality, or a realm that transcends existence as we know it. It also implies that encountering God in and through creation, enables communication with the world and other fields of study.

Den här studien kommer att vara en komparativ studie mellan två olika hymnsamlingar därden ena hymnen är från ca år 200 e.Kr. och den andra från slutet av år 300 e.Kr. Författarentill den ena hymnen är Efraim Syriern, som är ett helgon och en kyrkofader i den syriskortodoxakyrkan. Författaren till den andra hymnen är okänd.Jag vill tacka min handledare Michael Hjälm som stöttat mig i mitt val av ämne. Han har gettmig goda råd, tid för diskussioner och mycket beröm för att vara först med att göra en unikoch komparativ studie mellan de två hymnerna jag ska beröra i min uppsats.Jag hoppas att du som läsare får med dig något nyttigt av mitt arbete och att den kan bidra tillfortsatta studier inom ämnet.

Denna studie syftar till att undersöka hur församlingsaktiva unga vuxna, med olika etnisk och religiös bakgrund, upplever delaktighet i några församlingar inom Equmeniakyrkan. Med unga vuxna avses informanter i åldern 16 till 26 år. Undersökningen bygger på tre semistrukturerade fokusgruppssamtal med sammanlagt sexton informanter. Studien undersöker vilka faktorer som enligt informanterna främjar respektive motverkar delaktighet samt hur eventuella skillnader gestaltas bland informanterna beroende på religiös bakgrund. I intervjuerna framkom nio faktorer som främjar respektive motverkar delaktighet. Dessa är följande: att bli sedd, att känna människor i sin egen ålder, frekvent deltagande och eget engagemang, den egna viljan och det egna bidraget, att ha något att samlas kring, ledarskapet, vi och dom, ålder samt praktiska hinder. Resultatet har analyserats med hjälp av Giddens (Furseth och Repstad, 2005) begrepp aktör och struktur, Beckmans (2011) syn på integrationens problem samt Laves och Wengers (1991) teori om lärande. Studien resulterar i slutsatsen att det är svårt att säga om de studerade unga vuxnas delaktighet i församlingsgemenskapen är en självklarhet eller ett hänsynstagande gentemot församlingens rådande struktur. Det framkommer också att det inte går att finna några djupgående skillnader i upplevelsen av delaktighet beroende på religiös bakgrund.

This study aims to investigate the relationship between Genesis 16:7-16, 22:1-19, 28:10-22 by a comparative analysis of the angel (or the angels) according to their presentation, function and character. The conclusion to be drawn is how there are marked differences but also prominent similarities between the different narratives. The stories can also be interpreted in the light of each other, upon which Genesis 28 can function as a key to understand the angel's potential for placement, both earthly and heavenly. It also appears that the angel concretises the word of God and/or the relationship to God. This is done by the angel's revelation by serving and executing the will of God.

No description available.

Denna studie har haft som syfte att jämföra likheter och skillnader beträffande Berit Okkenhaugs tre själavårdsinriktingar som presenteras i litteraturen, Själavård – en grundbok.1, med den själavård som är i Stockholms stifts konfirmationsverksamhet. Metodologiskt grundar sig denna uppsats på en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv intervjudel, där intervjuer har gjorts med de som ansvarar för konfirmationen i åtta församlingar i Stockholms stift. I tidigare forskning belyser Dion Sommer i boken, Barndomspsykologi, utveckling i en förändrad värld, att själavård för unga handlar om att stärka grundtilliten. Utifrån grundtilliten stärks hoppet i ungdomars liv och möjliggör att hantera livets problem lättare.2 Den forskningen överensstämmer med svaren i uppsatsens induktiva intervjudel. I resultatet framkommer att kyrkan idag står generellt mest i den konfidentcentrerade själavården, med önskan och viljan hos många i kyrkan att arbeta i en mer kyrkligt orienterad tros- och livsvägledning. En slutsats är att alla respondenterna har en positiv människosyn och att människan har mer kunskap inom sig än vad hon är medveten om. Samt att själavårdarens uppgift är att vara en medvandrare i själavårdssamtalet.