The purpose of this thesis was to look at the relationship between the experiences of work related stress among male bank employees and how they dealt with potential stress. The thesis focused on male bank employee’s experiences and management of work related stress with the control requirements and support model as a starting point. Work related stress is a phenomenon that has become a serious problem with economic impact for both the individual and organizations. Increased absence from work due to medical issues is one example of such consequences. The study is based on a field survey at a bank office located in a municipality in the middle part of Sweden. Four male bank employees were interviewed. The result of the study showed that working conditions affected how the men experienced and dealt with work related stress. The conclusion was that a lack of demands, control and support in the workplace affected the personal life, and this imbalance could lead to stress. In order to deal with the work related stress, the bank employees tried to take control over their work situation and after work they dealt with the stress by exercising and dog-walks to name a few examples.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad? Metod En kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen. Total 98 enkäter samlades in och sammanställdes iStatistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 19,0. Teoretiska ramverk som användes för analys av resultatet var Antonovskys KASAM-teori samt Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Studiens resultat visar att det finns en stark korrelation mellan den mentala- och kroppsliga hälsan, både för lärare i storstad (p=0,01) och i mindre tätort (p=0,08). De undersökta lärarna i storstad och mindre tätort upplever att de har en bra mental hälsa och att det är meningsfullt att gå till jobbet. Över 40 % svarar att de ofta (3-5 dagar per veckan) känner att de har egenkontroll, hanterbarhet, meningsfullhet och upplever att de är en del av ett sammanhang. Faktorer som korrelerar med den mentala hälsan är krav från elever, skolledning och sig själv. När det gäller den fysiska miljön är faktorer som påverkar lärarna, i både storstad och i mindre tätort, ljudnivå och renlighet. Skolledningen spelar en stor roll för lärarnas upplevda hälsa, såväl i storstad (p=>0,000) som i mindre tätort (p=0,009). Dock upplever över 50 % av lärarna att de inte har stöd från skolledningen. Lärarna anger att administrativa uppgifter, tid, planering och arbetsklimat är betydelsefulla faktorer som påverkar deras hälsa. Resultatet visar även att den kroppsliga hälsan korrelerar med att vakna utvilad och kunna koppla av. Lärarna i såväl storstad som i mindre tätort upplever att det har en bra kroppslig hälsa. För lärarna i storstad finns det en korrelation mellan stöd från vänner och hur fysisk aktiv du är. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att det inte föreligger stora skillnader mellan lärares upplevda arbetsmiljö och hälsa i storstad och i mindre tätort. Lärarna upplever att de mår bra, både mentalt och kroppsligt. En bidragande faktor till detta är enligt studien att lärarna upplever högt stöd från kollegor samt från vänner och anhöriga. Detta kan tolkas som att stödet utgör en form av copingstrategi, som hjälper lärarna att hantera sin stress – något som även ett flertal tidigare studier lyfter. Studiens resultat leder även fram till slutsatsen att lärare behöver finna balans mellan upplevda krav och finna resurser för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen gör detta att lärarna upplever en balans i anspänningsgrad. / Aim and questions The study aims to examine and compare which factors in teachers’ work environment, in both metropolitan and small urban areas, correlate with teachers' perceived health. To meet this aim, three questions were designed: (1) What do teachers experience as stress factors in their work environment affecting their health? (2) What influence do the school management and colleagues have on their perceived health? (3) How does the teachers' perceived health correlate with their physical activity level? Method A quantitative method with a questionnaire has been used for the study. In essence, the questionnaire was designed with closed answers. A so-called comfort selection has been made for the choice of schools, where teachers at each school who wanted to participate in the study formed the basis for the collection of data. Overall 98 questionnaires were collected and the statistical analysis was done with help of the Statistical Package for the Social Sciences - SPSS version 19.0. Theoretical frameworks used were Antonovsky's SOC-theory (Sense of Coherence) and Karasek´s and Theorell´s Requirements-control-support model. Results Our results show that there is a strong correlation between mental and physical health, both for teachers in the metropolitan (p = 0.01) and smaller urban area (p = 0.08). The participants from both areas feel that they have a good mental health and that it makes sense to go to work. Over 40% answer that they often (3-5 days per week) feel that they experience self-monitoring, manageability, meaningfulness as teachers and that they are a part of a context. Factors that correlate with mental health are demands from students, school management and themselves. With regard to the physical environment, factors that affect teachers in both metropolitan and small urban areas are noise level and cleanliness. School management plays a large role in teachers' perceived health, both in metropolitan (p => 0.000) and in smaller urban areas (p = 0.009). However, over 50% of the teachers feel that they do not have support from school management. Teachers indicate that administrative tasks, time, planning and working environment are important factors in relation to their experienced health. The result also shows that experienced physical health among teachers correlates with the feeling of waking up refreshed and the ability to relax. The teachers in both metropolitan and less urban areas feel that they have a good physical health. For teachers in metropolitan areas, there is a correlation between support from friends and how physically active you are. Conclusions A conclusion to be drawn from this study is that there are small differences between teachers’ experienced health and work environment in metropolitan and less urban areas. The majority of the teachers feel they have a experienced health, both mentally and physically, and are doing well. A contributing factor to this could be that teachers experience strong support from colleagues, friends and relatives. This could suggest that social networks constitute a form of coping strategy, which help teachers manage their stress. A high percentage of the teachers seem to find a balance between perceived demands and finding resources to experience the sense of coherence. Based on the demands-control-support model, this means that teachers experience a feeling of balance.

Alla människor vill gå till arbetet utan att känna oro och ängslan samt kunna gå hem från arbetet med en positiv känsla i kroppen. Vissa människor går till arbetet med en klump i magen och kommer hem med minnen om en skrämmande och hotfull situation som uppstod under dagen. Dagens lärare utsätts för kränkningar, hot och våld i sitt yrkesutövande något som är en direkt påverkan på deras person och arbetsmiljö. Nummer tre av de åtta folkhälsopolitiska målsättningarna tar bland annat upp ökad hälsa i arbetslivet, något som vissa lärare möjligtvis går miste om. Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning högstadielärare utsätts för, kränkningar, hot och våld och om detta hade ett samband med sjukskrivningar hos lärare. Kvantitativa data samlades in via enkäter ställda till lärare för högstadieelever i klass 7–9. Data analyserades både deskriptivt och analytiskt för att kunna besvara frågeställningarna i syftet. Ur resultaten framkom att majoriteten av respondenterna utsatts för kränkningar hot och/eller våld samt att nästan hälften av respondenterna uppfattar att elevers bemötande påverkar dem negativt samt att elevers beteende var bättre förr. Lärares utsatthet för kränkningar, hot och våld kunde dock inte kopplas till sjukskrivning. Slutsatsen är att lärare är en utsatt yrkesgrupp som behöver få stöd inom sin yrkesroll och erbjudas funktionella verktyg för att kunna utföra sitt yrke, förslagsvis med Krav- kontroll-stödmodellen, samt att skolan som arena behöver ses över och göras säkrare. / Everyone wishes to be able to go to work without anxiety and to being able to leave work with a positive feeling. Some people go to work feeling troubled and return to their homes with memories of a frightening and threatening situation that arose during the day. Teachers are subjected to violations, threats and violence in their occupation, which affects them both personally and within their work environment. Number three of the eight Public Health policy objectives include, among other things, increased health at work something that some teachers may miss out on. The purpose of the study was to investigate the extent to which high school teachers are exposed, violations, threats and violence and whether this had any connection with teacher’s sick leave. Quantitative data were collected through surveys that were filled in by teachers in 7th and 9th grade at primary-schools. Analysis regarding both descriptive and analytic forms were presented to answer the questions included in the studies aim. The results showed that the majority of respondents were subjected to violations, threats and /or violence and that almost half of the respondents perceived that pupils' treatment affected them negatively and that student behavior was better in the past. However, teachers' exposure to violations, threats and violence, could not be linked to sick leave. The conclusion is that teachers are a vulnerable professional group who need to be strengthened and offered functional tools to be able to carry out their profession with the Requirements Control support model and that the school as an arena needs to be reviewed and made safer.