Läxan är ett omdebatterat fenomen med både anhängare och motståndare. Oavsett debattens riktning figurerar läxan i skolan, något de flesta lärare behandlar. Grundat i detta väcks frågan om vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge läxor. Studiens syfte var att studera och jämföra vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge läxor. Frågeställningar som användes var vilka uppfattningar lärare har om läxor och dess funktion, i vilket syfte läxor ges samt vilka faktorer som påverkar läxgivandet i olika årskurser? Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod, där man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen. Respondenterna i vår studie är yrkesverksamma på fyra grundskolor i två skilda kommuner. Halvstrukturerade intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Det hermeneutiska perspektivet fungerade som analysverktyg där förförståelse, förståelse och tolkning bildar en helhetsförståelse. De resultat vi erhöll skiljde sig åt mellan stadierna. Dock framhöll lärarna i både årskurs 1-3 samt 4-6 färdighetsträning, fördjupning och övning som främsta syften. Det som skildes åt var lärarnas framhållning av allmänbildning och kommunikation i årskurs 4-6, vilket ej nämndes i årskurs 1-3. Gällande läxans funktion enades samtliga lärare om färdighetsträning, förberedelse inför högre studier och kunskapsfördjupning som det mest primära. Skillnaderna låg i årskurs 1-3 inom tidsaspekten och i årskurs 4-6 inom begreppsbildning och reflektionsförmåga. Den faktor som överensstämde var tid, i den mån att elever behöver mer träning och fördjupning. Resterande faktorer, såsom läxgivande utifrån elever och föräldrars förväntningar i årskurs 1-3 samt frånvaro, träning inför högre stadier samt organisatoriska läxpreferenser i årskurs 4-6, skildes åt. Slutsatser som drogs var att motiv och den funktion läxan tillskrevs varierade beroende på årskurs samt lärarnas uppfattning, erfarenhet och förförståelse kring vad en läxa ämnar utveckla.  Uppfattningarna kan förstås utifrån en traditionell syn på läxan som fenomen, det vill säga att läxan anses vara en naturlig del av skolan.   Nyckelord: Pedagogik, läxor, respondentintervju, hermeneutik

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete i flerspråkiga klassrum. Vi tittade inte på utförande utan på lärares uppfattning om arbete kring flerspråkighet. Våra frågeställningar som vi utgick ifrån var hur lärare uppfattar att de anpassar sin undervisning i flerspråkiga klassrum, vilka metoder lärare använder för att ta tillvara på flerspråkigheten i undervisningen och även vilka faktorer lärare anser att de bör ta hänsyn till i flerspråkiga klassrum.Som metod använde vi oss av intervju i form av respondentkaraktär och valde att intervjua nio lärare. Dessa lärare är yrkesverksamma i olika skolor som är belägna i en mellanstor kommun i östra Svealand. Vi har varit ute i fem olika skolor där vi har intervjuat en till två lärare från varje skola. Dessa lärare har även varit verksamma i olika årskurser i skolans tidigare skolår.Vid intervjuerna använde vi oss av en halvstrukturerad form då vi ville ha en dialog med lärarna kring flerspråkighet. Valet av informanter baserades på kunskap och erfarenhet inom arbetets studieområde. Under intervjuerna utgick vi från fyra huvudteman med tillhörande underteman som vi hade förberett innan genomförda intervjuer. Intervjuerna började med uppvärmningsfrågor sedan tematiska frågor och därefter ställde vi direkta frågor för att slutligen avsluta intervjuerna med tolkande frågor. De ljudinspelningar och den text som fanns från den insamlade data bevarades under uppsatsens gång men förstördes efteråt, efter universitetets givna riktlinjer.Resultatet av detta arbete blev att lärare ansåg sig anpassa sin undervisning till flerspråkiga elever. De menade också att som lärare bör man ta hänsyn till olika faktorer i undervisningen med flerspråkiga elever för att denna ska vara givande. De intervjuade lärarna hävdade att de bör använda kroppsspråket mer, anpassat språk och böcker men även ta hänsyn till flerspråkiga föräldrars syn på skolan. Lärarna lyfte även fram att de bör använda sig av mer material och förenkla materialet som redan fanns vid arbetet med flerspråkiga elever. Slutligen ville vi med detta arbete belysa vikten av kunskap och kompetenser inom språk i flerspråkiga klassrum då vi kom fram till att detta är något som behövs för en givande undervisning.