Människor i Sverige blir allt mer intresserad av mat och dryck vilket man kan se i antalet tv-program och i den ökade investeringen i alkoholreklamen. Detta och eget intresse i ämnet lade startskottet för intresset att undersöka hur vinlistor utformas för att få en ökad förståelse för hur vin hamnar på vinlistan. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom val till hur en vinlista utformas på restaurang av ägare eller så kallad vinansvarig samt om dessa val grundar sig i kundens- och/eller ägarens önskemål. Detta genom att först göra en studie av vinlistor för att ge en överblick av hur vinlistor är uppbyggda idag och vad de innehåller. För att sedan göra kvalitativa intervjuer med ägare/vinsansvariga i olika typer av restauranger för att undersöka vilka nyckelfaktorer som påverkar utformningen av vinlistan och hur restaurangägare tar hänsyn till kundens önskemål/förväntningar. Man kan se att vinlistans utformning skiljer sig åt mellan olika typer av restauranger, både då det gäller omfattning och innehåll. Resultatet från intervjuerna visar att de huvudfaktorer som påverkar vinlistan utformning hos undersökta restauranger är urval av vin, anpassning och hållbarhet. Uppsatsens undersökningar visade sig vara väldigt lärorika och relevanta till valt område. Intervjuerna visade att vinlistan är ett verktyg för ägaren att förmedla sitt intresse och sin idé med innehållet men där en viss anpassning sker efter kunden och maten som serveras tillsammans med olika synsätt på hur en hållbar vinlista ska se ut. Vinlistan är utan tvivel ett komplext verktyg som både kan användas för ägaren att leva ut sin passion för vin men även som ett verktyg för att öka försäljningen.     Nyckelord: Kunden, Restaurangägare, Val, Vin, Vinlistor

Bakgrund: Denna uppsats skrevs på uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangägare har bristfälliga egenkontrollprogram samt svårt att förstå protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ inställning till tillsynsavgifter uppmärksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas våren 2013. Systemet innebär att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, både på internet och via märkning vid ingången till restaurangen. Detta vill livsmedelsinspektörerna studera åsikter kring. Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning och kunskap Vasa stads café- och restaurangägare har till livsmedelstillsynen samt Oivahymy systemet. Ett annat syfte är att undersöka skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger. Metod: En enkätundersökning genomfördes. Det delades ut 108 enkäter, varav 48 enkäter besvarades. Data bearbetades och analyserades i SPSS version 21.0 samt Excel. Chi-två test och Fishers exakta test användes för att analysera om det fanns skillnader mellan grupper. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Överlag var café- och restaurangägarna positivt inställda till livsmedelstillsynen. De ansåg även att de hade ett bra egenkontrollprogram. Verksamhetsägarna överlag önskade att de skulle få mer information av livsmedelsinspektörerna angående förändringar inom tillsynen. Det framkom även att majoriteten av respondenterna inte visste vad Oivahymy systemet var och av de som visste, var de flesta positivt inställda till systemet. Inga skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger fanns. Slutsats: Slutsatserna bör granskas kritiskt på grund av lågt antal respondenter. Undersökningen visade att verksamhetsägare var positivt inställda till livsmedelsinspektioner. Verksamhetsägarna visste inte mycket om Oivahymy systemet. Innan Oivahymy systemet kommer igång skulle det vara bra med mer utgående information om systemet.

<p>Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjufrågorna är en sammansättning av redan gjorda frågor, men som kan utvecklas av den person som svarar på frågorna under en intervju. Sammanlagt intervjuades sju personer, tre restaurangägare samt fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen inte fungerade mellan livsmedelsinspektörerna och restaurangägarna. Detta berodde främst på brister gällande det svenska språket samt kulturella skillnader. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan de berörda parterna då det gäller säkerheten med livsmedelshanteringen. Med en effektiv kommunikation kan ett samarbete främjas och kommunicering om risker förbättras.</p>

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjufrågorna är en sammansättning av redan gjorda frågor, men som kan utvecklas av den person som svarar på frågorna under en intervju. Sammanlagt intervjuades sju personer, tre restaurangägare samt fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen inte fungerade mellan livsmedelsinspektörerna och restaurangägarna. Detta berodde främst på brister gällande det svenska språket samt kulturella skillnader. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan de berörda parterna då det gäller säkerheten med livsmedelshanteringen. Med en effektiv kommunikation kan ett samarbete främjas och kommunicering om risker förbättras.

De senaste trettio åren har forskningen angående måltidsupplevelser ökat och delar som mötet, service, trender och värdskap har stått i fokus. Måltidsupplevelsen har beskrivits utifrån både gästens och producenten perspektiv på måltiden, men inte utifrån kocken.  I denna uppsatsen så studerades kockar, restaurangägares och restaurangchefers perspektiv kring kockens beteende i det öppna köket. Studien belyser begreppet värdskap och hur det förhåller sig till Goffmans dramaturgiska perspektiv, Five Aspects Meal Model, samt teorier om mänskligt beteende och social struktur inom restaurangbranschen. Studien har tagit avstamp i kvalitativ metod där fyra djupgående intervjuer genomförts utifrån respondentens perspektiv. Tematisk analys användes för att analysera materialet som resulterade i två teman: medvetenhet och interaktion. Det resultatet av denna studien visar är att kockar i ett öppet kök utför ett värdskap. Kockarna utför detta värdskap både i mötet med varandra och i mötet med gästen. / For the past 30 years, research on meal experiences has increased and parts of the meeting, service, trends and hosting have been the focus. The meal experience has been described from both the guest's and the producer perspective of the meal, but not from the chefs perspective. This thesis studies chefs, restaurateurs and restaurant managers perspective on behavior in the open kitchen. The study highlights the concept of hospitality and hospitableness, and how it relates to Goffman’s dramaturgical perspective in context of the meal, Five Aspects Meal Model and Whyte’s theories of human behavior and social structure in the restaurant industry. The study is based on a qualitative interview method for in-depth conversations from the respondent's perspective. Thematic analysis was used to analyze the content of the material and resulted in two themes ; awareness and interaction. The study shows that there is hospitality in the open kitchen and that the chefs perform this hospitality both in the meeting with each other and in the meeting with the guest.