Människor i Sverige blir allt mer intresserad av mat och dryck vilket man kan se i antalet tv-program och i den ökade investeringen i alkoholreklamen. Detta och eget intresse i ämnet lade startskottet för intresset att undersöka hur vinlistor utformas för att få en ökad förståelse för hur vin hamnar på vinlistan. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom val till hur en vinlista utformas på restaurang av ägare eller så kallad vinansvarig samt om dessa val grundar sig i kundens- och/eller ägarens önskemål. Detta genom att först göra en studie av vinlistor för att ge en överblick av hur vinlistor är uppbyggda idag och vad de innehåller. För att sedan göra kvalitativa intervjuer med ägare/vinsansvariga i olika typer av restauranger för att undersöka vilka nyckelfaktorer som påverkar utformningen av vinlistan och hur restaurangägare tar hänsyn till kundens önskemål/förväntningar. Man kan se att vinlistans utformning skiljer sig åt mellan olika typer av restauranger, både då det gäller omfattning och innehåll. Resultatet från intervjuerna visar att de huvudfaktorer som påverkar vinlistan utformning hos undersökta restauranger är urval av vin, anpassning och hållbarhet. Uppsatsens undersökningar visade sig vara väldigt lärorika och relevanta till valt område. Intervjuerna visade att vinlistan är ett verktyg för ägaren att förmedla sitt intresse och sin idé med innehållet men där en viss anpassning sker efter kunden och maten som serveras tillsammans med olika synsätt på hur en hållbar vinlista ska se ut. Vinlistan är utan tvivel ett komplext verktyg som både kan användas för ägaren att leva ut sin passion för vin men även som ett verktyg för att öka försäljningen.     Nyckelord: Kunden, Restaurangägare, Val, Vin, Vinlistor

Univ., Diss.--St. Gallen, 2004.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2004.

Univ., Diss.--Linköping, 2003. / Enth. 7 Beitr.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2005.

Diss.--Univ., 2006. / Literaturverz. S. 255 - 259.

Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små och medelstora klädföretag med försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att få sin marknadsföring att nå ut till kunden på bästa möjliga sätt och se om det finns några mönster när det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frågor:  Hur når ett företag ut till kunden på bästa sätt på de sociala medierna?  Hur uppmärksammas företaget av kunden på bästa möjliga sätt?  Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna? Metod För att komma mer på djupet inom ämnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet är från sex respondenter från fem företag som alla är insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de två andra har jag intervjuat via telefon. Slutsats Jag har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och medelstora klädbutiker förhåller sig till de sociala medierna. Utifrån detta har jag även funnit hur de kan och borde arbeta för att på bästa sätt använda sig av de sociala medierna som marknadsföringskanaler. Grunden till detta arbete låg i att dessa plattformar blivit mer ovärderliga under de senaste åren och jag fann det intressant att undersöka hur företag faktisk förhåller sig till detta faktum.

ABSTRACT Title: Senses strategic importance to the customer experience in dressing room Authors: Anna Andersson & Alexandra Lundqvist Tutor: Dr. Bertil Hultén, Associate Professor Linneaus School of Business and Economics Linnaeus University Subject:  Bachelor thesis 15 hp. Business Economics C, Marketing. Linnaeus University, spring 2011 Presentation of the question: Is it possible for companies to enhance customers experience in dressing rooms by strategically working with the senses? Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze the senses relevance to the customer experience in the dressing room and create an understanding of the dressing room from a customer and business perspective. Finally we will provide suggestions for how companies can improve the experience in the dressing room. Method: We have applied an inductive approach in this study. This approach fits with the thesis work best because of the unexplored subject and by applying this we came closer to the phenomenon. The empirical data is based on observations, experiments and personal interviews. Conclusions: Our conclusion shows that companies can improve the experience for their customers by strategic use the senses. Customer’s total experience of the dressing room will enhance and they also stay longer in the dressing room. Keywords: Dressing room, senses, experiences, service, servicescape and customer

Univ., Diss.--Köln, 2006.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2006. / Zsfassung in japan. Sprache.