Denna uppsats syftar till att undersöka hur Isabella Löwengrips personliga varumärke framställs på hennes blogg. De forskningsfrågor som forskningen utgick ifrån var ”hur framställs Isabella Löwengrips personliga varumärke på hennes blogg?” samt ”Går det att utläsa några skillnader i hur Löwengrip porträtterat sitt personliga varumärke från starten fram tills idag? I sådant fall: vilka är dessa skillnader?”. Studien genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattades av teorier om identitet, self presentation samt personligt varumärke. Arbetet genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt, vilket mer specifikt utgjordes av en retorisk textanalys följt av en komparativ analys för att kunna besvara den andra frågeställningen. De resultat som framkom genom studien var bland annat att Löwengrip framställer sitt personliga varumärke i relation till sina andra varumärken, samt att hon har gett allt större utrymme till att skriva om sin karriär, något som hon inte gjorde vid bloggens start. Löwengrip framställer och underhåller främst sitt personliga varumärke med hjälp av ethosgrundade argument som bygger upp hennes trovärdighet, vilket verkar vara en av de viktigaste byggstenarna för ett lyckat personligt varumärke i bloggvärlden.

Med hjälp av en retorisk textanalys syftar uppsatsen till att undersöka hur Systembolaget och Svenska Spels reklamfilmer kan förstås utifrån lagkravet om måttfullhet samt hur filmerna förhåller sig till Carrolls CSR-pyramid. Undersökningen grundar sig i att det idag har blivit allt vanligare för företag att kommunicera hur de tar ansvar gällande dess påverkan i samhället. Detta ansvarstagande kallas för hållbart företagande, vilket är en svensk översättning på det internationella begreppet CSR (Corporate Social Responsibility). S-bolagen Systembolaget och Svenska Spel är två svenska företag som kommunicerar sitt hållbara företagande genom reklamfilmer. Företagen drivs på uppdrag av staten för att skapa en hållbar konsumtion där ingen ska ta skada av de produkter som säljs, vilket bland annat innefattar att begränsa alkoholkonsumtionen och minimera risken för människor som spelar. Ett sätt att mäta Systembolagets och Svenska Spels hållbarhetskommunikation är genom alkohol-och spellagen där ett centralt begrepp i lagarna är måttfullhet. Med hjälp av CSR-pyramidens legala och etiska områden kunde undersökningen synliggöra vilka hållbarhetsområden som kommuniceras i filmerna. Resultatet från den retoriska textanalysen synliggjorde därefter att båda företagen delvis förhåller sig till de lagar som finns angående marknadsföring av alkohol och spel, men att det råder en tvetydighet gällande hur kravet om måttfullhet faktiskt efterföljs. Reklamfilmerna visade sig också medföra ett dubbelt budskap då företagens retoriska CSR-kommunikation påvisade en risk för varumärkesstärkande effekt, vilket i sin tur kan leda till en ökad konsumtion som därmed går emot företagens uppdrag av staten. Slutsatsen landar därmed i att vad som definierar måttfull marknadsföring är tolkningsbart samt att hållbarhetskommunikation i syfte att begränsa konsumtion av alkohol och spel kan ge motsatt effekt.

The aim of the study is to conduct a qualitative rhetorical analysis of websites where Reggio Emilia-inspired preschools present their pedagogy to gain increased knowledge of the content that is written, focusing on the environment and materials. The environment is important in the Reggio Emilia pedagogy and they are convinced that the environment is of great importance for children's play, interaction, and upbringing into a democratic society. Rhetorical text analysis examines how the schools present their activities on their websites and how the environment and material the preschools use in their activities emerges in their presentations. With the help of three research questions, we find out how the pedagogical materials used in their pedagogical activities appear and how they describe the different environments at preschool. What material do they present and how it is presented, do they describe specifically what material they use, or do they only give a general description. Do they consider the recipient's experience and background in the presentation? We use rhetorical text analysis according to Lennart Hellspong and the Reggio Emilia pedagogy to find out how well they have phrased their presentations, we have used rhetorical analysis also to analyze the images that are included in the presentations. We investigate how the transmitter's ethos, character and personality, appear in the text. How the text affects the recipient's emotions and thoughts, pathos. We look at how the transmitter uses language and thinking, logos, as a compelling, persuasive, tool. We examine the child perspective that emerges, if the children are also assigned ethos and pathos through the text and how the educator's role and relationships appear in the text. The result shows that there are very few preschools that present their pedagogical activities at all on their website. Among the few who do, it varies a bit how they do it. Some use many images to supplement the descriptive text of the presentation of their material while others do not show any images at all. Some preschools specifically describe the different materials used, while others use collective names such as natural materials. The result shows that all the presentations we analyzed describe parts of the Reggio Emilia pedagogy but only about half of the preschools use concepts that are typical of pedagogy such as "the environment as the third pedagogue", "the competent child" and "the hundred languages". / Studiens syfte är att göra en kvalitativ retorisk analys av förskolors hemsidor som är inspirerade av Reggio Emilia för att få ökad kunskap om det innehåll som skrivs fram, med fokus på verksamhetens miljö och material. Miljön är viktig i Reggio Emiliapedagogiken och man är övertygad om att miljön har stor betydelse för barns lek, samspel, och fostran in i ett demokratiskt samhälle. Genom retorisk textanalys undersöks hur förskolorna presenterar sin verksamhet, på sina hemsidor, och hur miljön och materialet de använder i sin verksamhet träder fram i deras presentationer. Med hjälp av tre forskningsfrågor tar vi reda på hur det pedagogiska materialet man använder i sin pedagogiska verksamhet framträder och hur väl man beskriver de olika miljöerna på förskolan. Vilket material som presenteras och hur det presenteras, beskrivs det specifikt vilket material man använder eller ger man bara en generell beskrivning. Tar man hänsyn till mottagarens erfarenhet och bakgrund i sin beskrivning. Vi använder retorisk textanalys enligt Lennart Hellspong och Reggio Emiliapedagogiken för att ta reda på hur väl man formulerat sina presentationer, vi har använt retorisk analys även för att analysera de bilder som finns med i presentationerna. Vi undersöker hur sändarens ethos, karaktär och personlighet, framträder i texten. Hur texten påverkar mottagarens känslor och tankar, pathos. Vi tittar på hur sändaren utnyttjar språket och tänkandet, logos, som ett övertygande, persuasivt, redskap. Vi undersöker vilken barnsyn som framträder, om även barnen tilldelas ethos och pathos genom texten och hur pedagogens roll och relationer framträder i texten. Resultatet visar att det är väldigt få förskolor som presenterar sin pedagogiska verksamhet över huvud taget på sin hemsida. Bland de få som gör det varierar det en del hur man gör det. En del använder sig av många bilder för att komplettera den beskrivande texten i presentationen av sitt material medan andra inte visar några bilder alls. Vissa beskriver specifikt vilka olika material man använde medan andra använder sig av samlingsnamn som exempelvis naturmaterial. Resultatet visar att alla de presentationer vi analyserat beskriver delar av Reggio Emiliapedagogiken men bara ca hälften använder begrepp som är typiska för pedagogiken såsom ”miljön som den tredje pedagogen”, ”det kompetenta barnet” och ”de hundra språken”.