<p>Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebär</p><p>att en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företag</p><p>träder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten till</p><p>redovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 i</p><p>EG:s fjärde bolagsdirektiv</p><p>föreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.</p><p>Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag från</p><p>krav på revisionsplikt.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vid</p><p>kreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivaren</p><p>använder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.</p><p>Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till</p><p>företagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor. Totalt besvarades vår</p><p>enkät av 54 företagsrådgivare från 36 olika sparbanker.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till i vår studie är att företagsrådgivarna värderar personen som</p><p>den faktor som har mest betydelse vid en kreditbedömning oavsett om det är en ny eller</p><p>befintlig kund. Vår undersökning visade också på statistiskt säkerställda skillnader vid</p><p>bedömning av nya och befintliga kunder där det fanns olikheter mellan betydelsen av</p><p>faktorerna affärsidén, säkerheter och användningen av kreditupplysningsföretag. Vår studie</p><p>visade att företagsrådgivarna är mycket positivt inställda till att årsredovisningen är reviderad.</p><p>En klar majoritet av företagsrådgivarna kommer trots detta inte att vid ett eventuellt</p><p>avskaffande av revisionsplikten kräva att företagen har reviderad årsredovisning för att få</p><p>kredit i banken. Istället visar vår undersökning att kreditvillkoren kan ändras för företag med</p><p>oreviderad årsredovisningen genom att räntan blir högre, högre krav på säkerheter samt att</p><p>kreditlimiten minskas.</p>

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas. För att få klarhet i vår problemställning har vi genomfört en empirisk undersökning i form av personliga intervjuer med Sveriges fyra största banker (Petersson, 2006). Vidare har vi även använt tidigare undersökningar av bland annat Halling (2007) och Thorell & Norberg (2005). Studien visade att bankerna även i fortsättningen kommer att efterfråga redovisningsinformation som ger den säkerhet som revision innebär. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Ett borttagande av revisionsplikten kommer leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket innebär att bankerna kommer efterfråga en utomstående parts bedömning för att säkra informationen i årsredovisningen.

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebär att en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företag träder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten till redovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 i EG:s fjärde bolagsdirektiv föreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut. Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag från krav på revisionsplikt. Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vid kreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivaren använder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder. Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till företagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor. Totalt besvarades vår enkät av 54 företagsrådgivare från 36 olika sparbanker. De slutsatser vi kommit fram till i vår studie är att företagsrådgivarna värderar personen som den faktor som har mest betydelse vid en kreditbedömning oavsett om det är en ny eller befintlig kund. Vår undersökning visade också på statistiskt säkerställda skillnader vid bedömning av nya och befintliga kunder där det fanns olikheter mellan betydelsen av faktorerna affärsidén, säkerheter och användningen av kreditupplysningsföretag. Vår studie visade att företagsrådgivarna är mycket positivt inställda till att årsredovisningen är reviderad. En klar majoritet av företagsrådgivarna kommer trots detta inte att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kräva att företagen har reviderad årsredovisning för att få kredit i banken. Istället visar vår undersökning att kreditvillkoren kan ändras för företag med oreviderad årsredovisningen genom att räntan blir högre, högre krav på säkerheter samt att kreditlimiten minskas.

No description available.

<p>Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.</p><p>Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter.</p> / <p>During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.</p>

No description available.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter. / During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.

<p>Sammanfattning</p><p>Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla. att en reviderad årsredovisning är viktig för företagets olika intressenter, för att de skall ha ett bra underlag för beslutsfattande. Vidare anser de som är för att grunden för revisionsplikten var att förebygga brott. De som är emot revisionsplikten anser att kostnaden för små företag är för stora i förhållande till vad de får ut av revisionen. Vidare är behovet av revisionen är begränsad i små bolag eftersom antalet ägare utanför företagsledningen ofta begränsat i små företag. Studier i England har visat att efter slopandet av revisionsplikten för småföretag, har ändå majoriteten av småföretagen valt att fortsätta revidera sitt företag. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering: Hur påverkas mikroföretagens intresse för fortsatt revision om revisionsplikten slopas?</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka om mikroföretag i Sverige avser att fortsätta revidera sina företag vid en slopad revisionsplikt. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar företagets vilja att låta fortsätta revidera sina företag vid en slopad revisionsplikt.</p><p>Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Vi har med hjälp av en enkätundersökning undersökt företagens vilja till fortsatt revision. Vi har utgått från olika teorier kring begreppet revision som har legat till grund för undersökningen. Dessa är intressesynsättet, resursberoendeteorin, agentteorin, kostnader och nytta och maktfaktorer.</p><p>Empirin som har samlats in har analyserats utifrån teorin och har resulterat i en slutsats. Det vi kom fram till i slutsatsen var att det finns en vilja att fortsätta revidera sitt företag efter en slopad revisionsplikt. Drygt hälften av företagen skulle fortsätta med revisionen. Vidare så är den främsta anledningen till fortsatt revision att företagen vill försäkra sig om att deras redovisning är korrekt. Av de som inte ville fortsätta med revisionen var den främsta anledningen den att de inte hade något behov av den.</p>

<p>Titel: Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv.</p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp,</p><p> Uppsats, 15 hp.</p><p>Författare: Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg</p><p>Handledare: Lars-Göran Persson</p><p>Fallföretag: 100 st små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.</p><p>Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt</p><p> skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot</p><p> intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig</p><p> revisionsplikt påverkar trovärdigheten.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. </p><p>Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump-</p><p> mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning </p><p> mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.</p><p>Empiri: Presentation av enkätsvaren. </p><p>Slutsatser:</p><p>Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.</p>

<p>Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. </p><p>Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. </p><p>Efter genomförandet av vår uppsats kom vi fram till att studien har gett fortsatt stöd på Svanströms undersökning att småföretagen vill ha kvar revisionsplikt. Faktorerna som ligger bakom detta beror inte så mycket på det yttre som bransch, storlek och nyetablerat/väletablerat som handlar om företagets situation. Istället pekar det på inre faktorer såsom erfarenhet, utbildning och intresse, vilka är knutna till företagsledarens personlighet.</p>