Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer. Många pekar på att revision ger en grundkvalité i redovisningen som bolagets intressenter kan lita på. Det finns en oro för att effekten av en slopad revisionsplikt kommer att leda till att själva redovisningen läggs på en lägre nivå. Ur aktieägarnas perspektiv ses ett slopande som en positiv utveckling då kostnaderna för revisionen drastiskt kommer att minska framöver.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera effekterna av en slopad revisionsplikt för mindre svenska bolag.Metod: Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor har representerats av tre företag vardera.Resultat: Studien visar på att det råder bristfällande kunskaper om revision ute bland små företagarna i Sverige. Den information som FAR SRS hade som syfte att delge verkar inte ha nått fram till de företag vi har intervjuat. Rådet vi vill ge till alla småföretagare är att ta kontakt med sin revisor/ redovisningskonsult för att få ta del av de nya reglerna och vad som gäller för just dem. Om förslaget träder i kraft 2010 enligt plan innebär det att företagarna endast har ett år på sig att sätta sig in i de nya reglerna. Även om företagen väljer bort revision måste ett aktivt val göras. Med tanke på omfattningen av den externa hjälp som företagen betalar för idag så visar det på att vägledning även behövs i framtiden. De pengar som sparas in på revisionskostnader kommer med största sannolikhet att behöva läggas på mer konsult hjälp eller någon annan form av kontroll.

<p>Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten.  Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen.</p><p> </p><p>Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte. Förslaget är att slopa revisionsplikten för de företag som ligger under EU:s maxgränsvärden. Det finns både för- och nackdelar med att slopa revisionsplikten. En fördel är att företagen kan bli mer konkurrenskraftiga och en nackdel är däremot att kvaliteten på redovisningen kan försämras.</p><p> </p><p>Vi har tagit hjälp av referensramen för att bedöma de intervjuades åsikter om slopande av revisionsplikten. I referensramen anges grundläggande kunskap om revisor, revision och revisionsplikten, för att läsaren ska förstå vad som diskuteras i senare delen av uppsatsen. Under intervjuerna har vi ställt frågor bland annat om synen på slopandet av revisionsplikten, kvaliteten på redovisningen, kundrelationer samt nya tjänster.</p><p> </p><p>Det kommer att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråerna och revisorerna bör bli bättre på att marknadsföra sig själva samt förklara nyttan med revision till kunderna om revisionsplikten slopas. Revisorsyrket kommer att fortsätta utvecklas och revisorerna kommer att kunna utföra nya arbetsuppgifter.</p> / <p>The goal of this essay is to discuss a number of aspects of our research on the abolishment of the audit obligation.  The reflections on this assignment were developed with the help of qualitative methods from the auditors' point of view. From our problem, questions have been formed and we will however, try to outline all the answers in this essay.</p><p> </p><p>Auditing was introduced in 1895 in the Swedish Companies Act, but it was not until 1988 that the statutory audit obligation for small companies in Sweden was made compulsory. Smaller companies are being placed at a disadvantage by not being exempted from the audit obligation. Currently, Swedish companies bear greater costs for accounting and audit than other companies within the EU. By exempting these companies from audit obligation, it is believed that they will be better able to compete. The downside is that there may be a reduction in quality of the accounts of the companies. In addition to abolishing the mandatory audit, smaller companies would certainly benefit as their administrative costs would substantially be reduced.</p><p> </p><p>With help of the frame of reference, we shall endeavour to evaluate the respondents' opinions of the abolishment of audit obligation. Fundamental knowledge about auditor, audit and audit obligation shall be mentioned in the frame of reference. Questions about the view of the abolishment of audit obligation, auditing quality, customer relations and service have been raised during the interviews.</p><p> </p><p>It will certainly bring about hard competition for the auditing firms; as well as the auditors having to work harder in promoting their services and benefits of auditing to customers should the abolishment of the audit obligation be implemented. The audit occupation will continue to develop and the auditors will be able to perform new assignments.</p>

Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten.  Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen.   Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte. Förslaget är att slopa revisionsplikten för de företag som ligger under EU:s maxgränsvärden. Det finns både för- och nackdelar med att slopa revisionsplikten. En fördel är att företagen kan bli mer konkurrenskraftiga och en nackdel är däremot att kvaliteten på redovisningen kan försämras.   Vi har tagit hjälp av referensramen för att bedöma de intervjuades åsikter om slopande av revisionsplikten. I referensramen anges grundläggande kunskap om revisor, revision och revisionsplikten, för att läsaren ska förstå vad som diskuteras i senare delen av uppsatsen. Under intervjuerna har vi ställt frågor bland annat om synen på slopandet av revisionsplikten, kvaliteten på redovisningen, kundrelationer samt nya tjänster.   Det kommer att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråerna och revisorerna bör bli bättre på att marknadsföra sig själva samt förklara nyttan med revision till kunderna om revisionsplikten slopas. Revisorsyrket kommer att fortsätta utvecklas och revisorerna kommer att kunna utföra nya arbetsuppgifter. / The goal of this essay is to discuss a number of aspects of our research on the abolishment of the audit obligation.  The reflections on this assignment were developed with the help of qualitative methods from the auditors' point of view. From our problem, questions have been formed and we will however, try to outline all the answers in this essay.   Auditing was introduced in 1895 in the Swedish Companies Act, but it was not until 1988 that the statutory audit obligation for small companies in Sweden was made compulsory. Smaller companies are being placed at a disadvantage by not being exempted from the audit obligation. Currently, Swedish companies bear greater costs for accounting and audit than other companies within the EU. By exempting these companies from audit obligation, it is believed that they will be better able to compete. The downside is that there may be a reduction in quality of the accounts of the companies. In addition to abolishing the mandatory audit, smaller companies would certainly benefit as their administrative costs would substantially be reduced.   With help of the frame of reference, we shall endeavour to evaluate the respondents' opinions of the abolishment of audit obligation. Fundamental knowledge about auditor, audit and audit obligation shall be mentioned in the frame of reference. Questions about the view of the abolishment of audit obligation, auditing quality, customer relations and service have been raised during the interviews.   It will certainly bring about hard competition for the auditing firms; as well as the auditors having to work harder in promoting their services and benefits of auditing to customers should the abolishment of the audit obligation be implemented. The audit occupation will continue to develop and the auditors will be able to perform new assignments.

<p>Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.</p><p>Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.</p><p>Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.</p><p>Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex. tid och kostnader. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt för företagen att väga för- och nackdelar med revisionsplikten innan de fattar beslut om att avsätta revisorn. Vissa intressenter kan komma att kräva revision eller alternativ till revision. Det är även viktigt att ta ställning till om förlorad kunskap och minskad tillförlitlighet, p.g.a. avsaknaden av revisor, kan påverka företagen negativt.</p>

<p>I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras. Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan.</p><p>Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas. För att trovärdigheten på nytt ska kunna stärkas måste dessa egenskaper återigen hamna inom modellen. För att få tillbaka pålitligheten krävs att Skatteverket får de resurser de begärt eller lägger om sin verksamhet. Det är svårare att förstärka tillförlitligheten, men en hjälpande faktor kan vara att Skatteverket betonar företagsrevisorns roll så att även företag utan revisionsplikt inser värdet i att anlita en revisor.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans – och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.</p><p>I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden. I stort sett alla tidigare undersökningar har utgått från intressenternas synvinkel, därför är syftet med denna uppsats att undersöka mikroföretagares inställningar till revisionsplikten och i vilken utsträckning de anser att den bör behållas eller eventuellt avskaffas.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten, 68,2 procent, av respondenterna vill avskaffa revisionsplikten för mikroföretag, antingen helt eller delvis. Dock är intresset för frivillig revision stort, 47,7 procent av respondenterna skulle fortsätta att revidera sitt företag vid ett eventuellt avskaffande.</p> / <p>In 1983 Sweden initiated by law audit obligations for all limited companies irrespective of their size. All limited companies must according to the audit obligations make an annual report with balance sheet, income statement, annotations and a report of the directors. Furthermore all limited companies must have a qualified auditor who controls the annual report of the limited company and also how the enterprise has been managed. According to EU:s fourth company directive all memeber countries of EU have the option to exclude smaller limited companies from the audit obligation and this possibility is utilize by all EU countries but Sweden and Finland.</p><p>In today’s debate concerning audit obligation of micro companies, i.e. companies with less than 3 000 000 SEK in annual turnover and less than ten employees, the central question is if the benefits are greater than the expenses. Previous surveys have largely emanated from the aspects of the interested parties. The purpose of this essay has been to investigate what the owners of micro companies think of the audit obligations and to what extent it should remain or be abolished.</p><p>The result of the survey showed that the majority, 68,2 percent, of the respondents wanted to abolish the audit obligation for micro companies, either completley or partly. However, the interest for volontary audit is great. 47,7 percent of the respondents would be willing to continue to audit their companies even if the audit obligations were abolished.</p>

<p>Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagsläget råder en debatt såtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjärde bolagsdirektiv och undanta vissa företag från kravet på revision. Inlägg i debatten håller kostnaden som främsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan är stor och att den därför bör behållas.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur småföretagare ställer sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill även utreda vilka specifika faktorer som påverkar företagens syn på revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför. Med faktorer menar vi olika förhållanden som utöver revisionens för- och nackdelar kan påverka ett företags ställningstagande. Faktorer som vi valt att undersöka är företagsstorlek, om företaget har utomstående ägare, kostnad samt ekonomisk brottslighet.</p><p>Utifrån resultatet från vår undersökning hoppas vi sedan kunna föra en diskussion om vilken sorts företag som bör kunna undantas från revisionsplikt.</p><p>Avgränsningar: Studien avgränsas mot små aktiebolag. Som små aktiebolag har vi räknat alla aktiebolag med max 50 anställda i enlighet med EG:s fjärde bolagsdirektivs maxvärde. För vår branschjämförelse har vi valt att endast undersöka en bransch med hög ekobrottslighet, restaurangbranschen. Vi har även valt att geografiskt avgränsa studiens omfattning till Västerbotten.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvantitativ metod använts. En enkätundersökning genomfördes hos små aktiebolag med max 50 anställda samt en omsättning på max 65 miljoner kronor inom Västerbotten. Enkäten skickades ut genom en länk i ett email. Vi skickade även ut enkäten via brev till vissa respondenter. Studiens resultat presenteras sedan i diagramform och vi analyserar resultaten utifrån dessa.</p><p>Resultat: Vår studie visade att företags vilja till fortsatt användning av revision om den vore frivillig ökar med storleken hos företagen. Flertalet respondenter från alla företagsstorlekar skulle vilja se att revisionen förenklas för aktiebolag med färre än 50 anställda. 34 % av respondenterna ställer sig negativa till en fortsatt användning av revision om revisionsplikten avskaffades. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att ekobrottsligt utsatta branscher ej har en inställning som avviker från branscher i allmänhet. När det kommer till företagsstorlek som en faktor visar vår undersökning att desto fler anställda och desto större omsättning företaget som respondenterna representerar har, desto mer positivt ser de på revision. Enligt vår studie är företag med utomstående ägare mer positivt inställda till revision än företag där ägare och företagsledning är samma person/personer. Vår undersökning visade att alla respondenterna anser att kostnaden för revision är för hög i förhållande till den medföljande nyttan.</p>

<p>Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idag</p><p>om vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valt</p><p>att fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid en</p><p>kreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändras</p><p>om Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?</p><p>I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för små</p><p>aktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet upp</p><p>kostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslå</p><p>revisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång ville</p><p>man göra en grundligare undersökning på frågan.</p><p>I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning och</p><p>vilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen har</p><p>betydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommit</p><p>kring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.</p><p>Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittat</p><p>genom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ”Album”.</p><p>Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metod</p><p>försökt att lösa vår problemformulering. Detta genom att göra intervjuer med fyra kreditgivare</p><p>från olika banker. Våra intervjuer gjordes på kreditgivarnas arbetsplats.</p><p>Vi har i vår slutsats kommit fram till att kunden och upplysningscentralen eller bolagsverket</p><p>är den vanligaste källan till information om företaget vid en kreditgivning.</p><p>Återbetalningsförmågan hos företaget är den viktigaste faktorn som bankerna ser på vid ett</p><p>kreditbeslut. Därför anser kreditgivarna att redovisningsinformation har en stor</p><p>sammanhängande betydelse. Ett sätt att säkra återbetalningsförmågan är ta ut en ägarborgen</p><p>eller att se på ägarens finansiella ställning. En god relation med banken underlättar</p><p>kreditgivningen och kan resultera i lägre räntor för företaget.</p><p>Ingen av våra respondenter har förberett sig på ett borttagande av revisionsplikten. De anser</p><p>alla att revisionsplikten medför en trygghet vid ett kreditbeslut. Ett slopande av</p><p>revisionsplikten tror de med blandande åsikter kommer att medföra att kreditgivare blir mer</p><p>restriktiva vid långivning eller att bankerna inte kommer att påverkas överhuvudtaget, då de</p><p>kommer att kräva den information de behöver för att säkerställa återbetalningsförmågan.</p><p>Vi tror inte att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att bankernas krav på</p><p>ekonomisk information förändras. Vår studie visar att redovisningsinformationen är en viktig</p><p>del av beslutsunderlaget vid kreditgivning till små företag. Vi tror dock inte att redovisningshandlingarnas</p><p>tillförlitlighet skulle komma att påverkas i så stor utsträckning att bankerna inte</p><p>fortsättningsvis skulle kunna använda denna information i kreditgivningsprocessen.</p>

<p>Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslås en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.</p><p>Avskaffad revisionsplikt innebär en förändring som berör hela näringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet är framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhället.</p><p>Efterfrågan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan ägande och företagsledning. Tidigare studier visar även att faktorer som exempelvis krav från kreditgivare, val av revisionsbyrå och förbättrad kvalité på redovisningen påverkar valet av revision.</p><p>Vi har utifrån ett deduktivt angreppssätt genomfört en enkätstudie bland företag i Umeå med 1-49 anställda. Tack vare ekonomiskt stöd från en revisionsbyrå postades enkäten ut till 300 företag fördelade på tre olika urvalskategorier (1-3, 4-9 och 10-49 anställda) och vi erhöll svar från 118 st företag. Syftet med studien vara att få en uppfattning om företagens val av revisions utifrån antagandet om att revisionsplikten är avskaffad samt att förklara de faktorer som har betydelse för företagens val av revision.</p><p>Resultaten av studien visar att 54,2 % av företagen i Umeå kommer att fortsätta med revision förutsatt att plikten är avskaffad. Fördelat på de tre olika urvalskategorierna ökar benägenheten att välja revision med storleken. Av företag med 1-3 anställda kommer 45,2 % välja revision, av företag med 4-9 anställda kommer 62,9 % välja revision och av företag med 10-49 kommer 87,8 % att välja revision.</p><p>De faktorer som förklarar Umeå-företagens val är företagets storlek, skuldsättningsgrad och upplevd förbättrad internkontroll som alla visat positiva signifikanta samband med valet av revision. Även uppfattad kvalité på redovisning och ökad tillförlitlighet gentemot intressenterna är faktorer som är viktiga i valet av revision.</p><p>Vi anser att generaliserbarheten från studien är god eftersom vi erhållit en representativ fördelning av svar från alla kategorier samt att vi viktat svaren efter hur hela populationen ser ut. Detta för att få ett rättvisande resultat på i vilken utsträckning företagen kommer fortsätta med revision.</p><p>Resultaten skall dock sättas i perspektivet av att de bygger på att hypotetiskt val och inte företagens faktiska val. Detta innebär vissa implikationer och det är rimligt att anta att det faktiska utfallet kan förändras eftersom vissa faktorer aktualiseras först när plikten är avskaffad, exempelvis krav från kreditgivare för att erhålla lån.</p>

<p><strong>Problemformulering: </strong>Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?</p><p><strong>Syfte:</strong>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.</p><p><strong>Metod:</strong>För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla.</p><p><strong>Slutsats:</strong>Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information. </p><p>Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på. En förändrig i yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult är väntad.</p> / <p><strong>Problem description:</strong>In which way will a possible legislative change effect accountants, accounting consultants and smaller businesses? Which parties will win or lose after this alteration?</p><p><strong>Purpose:</strong>The purpose of this study is to describe and analyze the selected stakeholder’s views on the consequences of a seized duty of audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will win or lose as a result of this legislative outcome.</p><p><strong>Method:</strong>In order to meet the demands of the study and to fulfill its purpose, a qualitative approach has been taken, with interviews being the foremost source of information.</p><p><strong>Conclusion:</strong>The lack of information among businesses, accountants and accounting consultants regarding the implication of the new law, is a fact. A large part of the decisions will be based upon insufficient information considering the dropped financial auditing duty. The limited companies (Ltd) are the real winners, however, these parties might lose this advantage as a result of the lack of information. The competition among the accountants and the accounting consultants will increase. This will lead to further education and an adaptation of existing routines, which in fact many of the respondents do not take into account. It is expected that a change in the professional role of the accountant and accounting consultant will be evident.</p>