I detta arbete tar jag upp en del av den lagändring i BBR som började gälla den 1 juli 2014. Den handlar om att lägenheter på max 35 m2 som inreds på en vind inte behöver anpassas för tillgänglighet. Mitt syfte är att bredda kunskapen om denna lagändring och belysa vad man bör tänka på vid vindsinredningar enligt denna. I arbetet studerar jag vilka faktorer som spelar in och i vilken utsträckning lagändringen kan innebära en lättnad för byggbranchen. Vidare tar jag även upp frågan vad personer som är aktiva i byggbranchen tycker om lagändringen och om den kan komma till någon nytta. Till min hjälp har jag Riksbyggen i Linköping där jag gick igenom deras arkiv för att se om det finns några objekt där lagändringen kan appliceras. Min kontaktperson på Riksbyggen, Kristina Cleber, hjälpte mig även att komma i kontakt med aktiva i byggbranchen. Min studie visar att även om de flesta i byggbranchen tycker att lagändringen är bra så är de tveksamma till att den kommer uppfylla sitt syfte, vilket är att avhjälpa bostadsbristen hos unga och studenter. Vidare visar jag att det är en krånglig process att inreda vindsutrymmen då allt material och manskap måste transporteras upp till vinden på något sätt och att installationer kan ställa till problem. De jag intervjuade tycker att man bör utföra en inredning i samband med något annat större projekt för att sprida ut kostnaderna.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the role that internal marketing and internal communications play in transferring the corporate identity to the members of the organization Background: Having a strong corporate identity can be a competitive advantage. However, few organizations are willing to devote the time and money it takes to ensure that everyone within the organization are fully aware of the corporate identity. One way to spread the corporate identity within the organization is through internal marketing. Many different activities fall under the concept internal marketing one of them being internal communications. One problem with this is that most organizations are more willing to make sure that their external stakeholders know of their corporate identity and they willingly throw money into advertising campaigns without informing the employees. Method: The investigation is based on a qualitative method in form of a case study where Riksbyggen was used. Five employees were interviewed and the results are presented in the empirical findings. Later the data was analyzed along with the frame of reference. Conclusion: The research found that Riksbyggen does not use their internal marketing to a large extent to spread their corporate identity. They use other internal marketing activities, e.g. internal training, bonus system, health care and funding to take courses that are unrelated to their work. The evidence that those activities actually spread the corporate identity might not be clearly visible to everyone. However, when analyzing Riksbyggen’s values, vision, history and through interviewing the employees it was clear that they embodied the corporate identity of Riksbyggen.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to investigate the role that internal marketing and internal communications play in transferring the corporate identity to the members of the organization</p><p><strong>Background:</strong> Having a strong corporate identity can be a competitive advantage. However, few organizations are willing to devote the time and money it takes to ensure that everyone within the organization are fully aware of the corporate identity. One way to spread the corporate identity within the organization is through internal marketing. Many different activities fall under the concept internal marketing one of them being internal communications. One problem with this is that most organizations are more willing to make sure that their external stakeholders know of their corporate identity and they willingly throw money into advertising campaigns without informing the employees.</p><p><strong>Method: </strong>The investigation is based on a qualitative method in form of a case study where Riksbyggen was used. Five employees were interviewed and the results are presented in the empirical findings. Later the data was analyzed along with the frame of reference.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The research found that Riksbyggen does not use their internal marketing to a large extent to spread their corporate identity. They use other internal marketing activities, e.g. internal training, bonus system, health care and funding to take courses that are unrelated to their work. The evidence that those activities actually spread the corporate identity might not be clearly visible to everyone. However, when analyzing Riksbyggen’s values, vision, history and through interviewing the employees it was clear that they embodied the corporate identity of Riksbyggen.</p>

How the renovation of the vast Swedish existing building stock with renovation needs will be performed is considered as decisive in order to achieve the target set by the Swedish government of reducing the energy use by 20 percent by 2020. Consequently, the challenge of the building sector consists in reducing the energy use in the existing building stock but at the same time ensuring that the indoor environmental quality is improved and the cultural values are maintained. So far, there have been a few renovation projects which strongly have reduced the energy use and at the same time have taken into account the environmental aspects and the cultural values. The main reasons are that there have been few incentives and a lack of routines in order to steer efficiently a “sustainable renovation”. The participants in a Nordic project on sustainable renovation thought that it would be a strong advantage to link the concept of sustainable renovation to the Miljöbyggnad certification system. Indeed it is trusted by the Swedish building and construction sectors and can provide sustainability targets in order to steer renovation processes. The objective of the master thesis is to show how the Miljöbyggnad certification system could be integrated in practice in the renovation process of Riksbyggen, an organization which administers housing associations (Bostadsrättsföreningar) and build houses. The method used consists in interviewing different employees who work with renovation and studying the management system of Riksbyggen in order to be able to suggest appropriate steps in their process which enable the integration of the Miljöbyggnad certification system. These steps were discussed within Riksbyggen and with researchers. Finally, the master thesis results in a procedure which step by step describes how the Miljöbyggnad certification system could be integrated in the early stages of the current renovation process of Riksbyggen. The proposal focuses on the early stages and is composed of different steps including carrying out a survey in order to investigate how the residents perceive their indoor environment and selecting targets for the project. The master thesis appreciates the extra time and the extra competences which would be required by such integration. Moreover, the report indicates how Riksbyggen could work further in order to apply in practice these steps and suggests how the Miljöbyggnad certification system could be integrated in the other stages. As opposed to new production, where the certification in itself is often the main driving force for using the Miljöbyggnad certification system, the official certification after a renovation is optional. The proposal focuses rather on supporting the environmental management during a renovation project thanks to the Miljöbyggnad certification system. The main advantages which appear are that the certification gives a framework in order to steer the whole renovation process and that it provides a good support in order to assess an existing building. Nevertheless, the master thesis shows that there are also some difficulties in order to integrate the certification. Therefore, the report indicates how these difficulties could be overcome and in which direction the Miljöbyggnad certification system could be developed further in order to meet the needs of the housing companies. Indeed, it could be difficult to select a package of renovation measures which aims to reach a better rating according to the certification because it sometimes might not be reasonable. However, it is possible to plan the renovation project in order to improve the rating for the three following categories: energy, indoor environment and materials or for some indicators. Moreover, the survey which investigates how the residents perceive their indoor environment should become an important part of the process and the results of the survey could be used in order to communicate about successful renovation projects. / Hur det svenska byggnadsbeståndet som står inför ett stort ombyggnationsbehov ska byggas om betraktas som avgörande för att uppnå svenska regeringens mål att minska energianvändningen med 20 procent 2020. Fastighetsbranschens utmaning är följaktligen att minska energianvändningen i de befintliga byggnaderna och samtidigt att säkerställa att inomhuskomforten förbättras och att de kulturella värdena säkras. Hittills har få ombyggnationsprojekt funnits som har minskat energianvändningen kraftigt och som samtidigt har beaktat de miljömässiga aspekterna och de kulturella värdena. De främsta anledningarna är att det finns få incitament och att rutiner saknas för att styra ombyggnationsprojekten på ett hållbart sätt. För att göra ombyggnationsprojekten mer hållbara, föreslog deltagarna i projektet MERCOREN (Methods and concepts for sustainable renovation) att det svenska miljöbedömningsverktyget Miljöbyggnad skulle integreras i ombyggnationsprojekten i Sverige. Verktyget är välkänt inom den svenska marknaden och det skulle hjälpa att upprätta miljömål för att styra ombyggnadsprocessen.  Examensarbetets ämne är att föreslå hur det skulle kunna fungera i praktiken inom Riksbyggen, en organisation som förvaltar och bygger bostadsrätter. Metoden som används består i att göra intervjuer och att studera Riksbyggens ledningssystem för att kunna föreslå nya steg i ombyggnadsprocessen som möjliggör att integrera Miljöbyggnad. De föreslagna stegen diskuterades inom Riksbyggen samt med erfarna forskare.  Resultatet blir ett slutgiltigt förslag som stegvis presenterar hur Miljöbyggnad skulle kunna integreras i de tidiga skedena av Riksbyggens nuvarande ombyggnadsprocess. Förslaget fokuserar på de tidiga skedena och består av olika steg inklusive att genomföra en enkät för att undersöka de boendes upplevelser och att ta fram en miljöplan. Arbetet utredde vilken extra arbetstid och vilka nya kunskaper som krävs för en sådan integrering. Dessutom anges hur Riksbyggen bör fortsätta att arbeta för att få in de föreslagna stegen och hur Miljöbyggnad skulle kunna integreras i de andra skedena. I motsats till nyproduktion där certifieringen i sig ofta är huvuddrivkraften för att använda Miljöbyggnad, betraktas den officiella certifieringen efter en ombyggnad som valfri. Förslaget fokuserar snarare på att understödja miljöstyrning under en ombyggnad med hjälp av Miljöbyggnad.  Huvudfördelarna som syntes tack vare integrering av Miljöbyggnad är att det ger en bra röd tråd för att miljöstyra hela ombyggnadsprocessen och att det bidrar med ett bra underlag för att undersöka en befintlig byggnad.  Däremot visar arbetet att några hinder ligger i vägen för att integrera Miljöbyggnad. Därför föreslår examensarbetet hur dessa svårigheter skulle kunna övervinnas och i vilken riktning Miljöbyggnad borde utvecklas för att motsvara de behov som finns inom bostadsrättsföreningarna. Det är nämligen svårt att välja ut ett åtgärdspaket med Miljöbyggnad när man fokuserar på betyget för hela byggnaden eftersom det ibland inte är rimligt att ha som mål att höja betyget. Däremot är det möjligt att projektera för att höja betyget för de tre områdena energi, innemiljö och material eller för vissa indikatorer. Dessutom ses enkäten angående de boendes upplevelser som viktig att integrera i processen och också att den bör användas för att kommunicera om en framgångsrik ombyggnad.

Elnätet är ett komplext och viktigt system som konstruerats som en av de mest imponerande bedrifterna under ingenjörskonstens moderna tid. Det överför elektrisk energi till otaliga byggnader, industrier, skolor och hem. Och alltsammans sker konstant, varje minut av varje dag, året runt.  Grundbulten i systemet är den att en ständig balans måste råda mellan produktion och förbrukning av elektricitet. Vid obalans riskerar nämligen strömavbrott och andra oönskade företeelser att inträffa. Huruvida produktion och förbrukning av elektricitet är i nivå kan beskrivas av elnätets frekvens. Genom att övervaka elnätsfrekvensens beteende fås en överskådlig bild av elnätets status i realtid samtidigt som stödtjänster kan implementeras proaktivt för att motverka eventuella störningar. Tidigare har dessa stödtjänster främst representerats av stora aktörer såsom vattenkraftsanläggningar med enorma förutsättningar för att agera som reglerkraft. I takt med en omställning till en alltmer förnybar energipalett ökar dock behovet av ny reglerkraft. Samtidigt syns ett accelererande av installering av batterilager i bostadsrättsföreningar som energieffektiviserar. Eventuellt finns här en outforskad potential. Möjligen kan batterilager i flerbostadshus utnyttjas för frekvensreglering som en ytterligare balanskraft för elnätet. Projektarbetet syftade till att utreda potentialen kring batteristyrd mFRR-reglering från flerbostadshus. För att utvärdera den eventuella lönsamheten modellerades batteristyrningen i MATLAB. Modellen baserades främst på historiska data för upp- och nedregleringsbud från Nord Pool. I och med kravet på 1 MWh som minsta budstorlek på marknaden gjordes antagandet att vid varje regleringstillfälle reglerar batterilagret i aggregation med andra batterilager som tillsammans täcker den totala kapaciteten på 1 MWh. Modellen fungerar på så sätt att varje uppreglering föranleds av en uppladdning av batterilagret via antingen nedreglering eller spotpriser. Beroende på vilket alternativ som är mest lönsamt. Vidare gjordes antagandet att inga uppregleringsbud sker i två påföljande timmar.  Studiens mest lönsamma resultat genererades då batterilagret modellerades för att anta ett uppregleringsbud per dygn med det extra villkoret att samtliga bud som understiger 300 SEK/MWh förkastas. Vid dessa kriterium erhölls ett positivt årligt resultat om 149 100 kr från 306 battericykler.  Med endast frekvensreglering som användningsområde för batterilagret konkluderade dock studien att, det positiva resultatet till trots, ingen lönsamhet kunde uppnås. Investeringskostnaden är nämligen ännu för hög. Å andra sidan tyder teknologiska framsteg inom batterisektorn på en avtagande kostnadsutveckling. Vid år 2030 väntas nämligen priset för batterilager vara 225 USD/kWh, vilket skulle förbättra resultaten från denna rapport. / The electricity grid is a exceptionally sophisticated and crucial system which was created as one of the most impressive accomplishments in modern engineering. It transmits electrical energy to innumerable buildings, factories, schools and homes. And it can never stop. The system relies on the constant balance between generated and consumed electricity. Should an imbalance occur, it might give rise to power outages or failures in appliances on the grid. Whether or not generated and consumed electricity is at balance is determined by the grid frequency. By surveilling how the grid frequency behaves, an overview of the complete system can be obtained in real time. This is useful when it comes to deciding on whether or not to implement supporting mechanisms to counteract disturbances. The supporting mechanisms were historically represented by large facilities such as water power plants who possess great abilities of regulating the power balance on the grid. With the ongoing switch to renewables the need for more regulating power increases. At the same time installments of battery storage in energy efficient housing can be seen as accelerating. Here might be an untapped potential. What if battery storage in residential properties were utilized for frequency regulation as an additional balancing tool for the grid? The intent with this report was to outline the potential regarding power regulating via battery storages in multifamily residentials. In order to evaluate whether or not any profit could be redeemed, a battery control model was developed in MATLAB. The model was primarily based on historic data for regulating bids from Nord Pool. Since requirements on the market states that the lowest bid needs to be at least 1 MWh, the assumption was made that at every regulating occasion the battery regulates in aggregation with more batteries for a total capacity of 1 MWh. The objective of the model is to charge the battery using either spot price or down-regulating bids. Thereafter, an up-regulating bid is chosen. The assumption was made that no subsequent up-regulating bids were chosen. The most profitable optimization of the model was generated when 1 up-regulating bid was chosen per day with the additional condition that all bids under 300 SEK/MWh were rejected. At these criteria a yearly positive result of 149 100 kr was generated from 306 battery cycles. With frequency regulation as sole application for the battery storage, the study concluded that the model was not profitable. The cost of investment is yet too high. On the other hand, technological improvements will surely amount to declining prices. By year 2030 the price of battery storage may have fallen to 225 USD/kWh, which would improve the results in this study.

Syftet med studien är att ge förslag på hur Affärsområde Bostad på Riksbyggen kan förbättra överlämning av nyproducerade bostäder till fastighetsförvaltning för att generera nöjdare kunder. De frågeställningar som användes är: (1) Hur kan Bostad förbättra överlämningen till Förvaltning? (2) Hur kan Riksbyggen säkerställa att överlämningen av nyproducerade bostäder håller en jämn kvalitet i hela landet? (3) Hur kan förbättringar implementeras i processen? Förbättringsområdet består kort av att det inte finns samverkande processer, att mötet mellan de båda parterna inte fungerar optimalt och att överlämningen har visat sig fungera olika på olika platser inom Riksbyggen, vilket inte är bra för företaget som strävar mot gemensamma arbetssätt och rutiner. Den teori som arbetet vilar på är överlämning och implementering av projekt, möten, motivation, kontrakt, information, offensiv kvalitetsutveckling samt tidigare forskning om överlämning. De metoder som använts för att samla in material och framställa förbättringsförslag är benchmarking, dokumentär forskning, intervjuer, kategorisering, släktskapsdiagram samt matrisdiagram. Resultatet beskriver hur de åtta intervjupersonerna arbetar kring överlämningen kopplat till processkeden, några kvalitetsaktiviteter från ledningssystem kopplat till överlämningen, beskrivning av ett samverkansavtal och NKI resultat. Slutsatserna av analysen som besvarar frågeställningarna är följande: (1) Bostad kan förbättra överlämningen genom att initiera och planera, informera om resultatet, överföra kompetens, kvalitetshöja resultatet samt överlämna resultat och ansvar. De kan även skriva in i kontrakt vad Riksbyggen förväntar sig av entreprenör kring garantifelshantering. (2) Riksbyggen kan säkerställa en jämn överlämning genom att alla regioner har samma gemensamma rutiner och genom att skapa förutsättningar för ett bra samarbete. (3) Förbättringar kan implementeras genom att följa förbättringscykeln Planera-Gör-Studera-Lär. Baserat på slutsatser och analys presenterades sex förbättringsförslag. / The purpose of the study is to provide suggestions on how business area Bostad on Riksbyggen can improve their estate handover to facility management. The purpose includes the questions: (1) How can Bostad improve their handover of estates to facility management? (2) How can Riksbyggen ensure that the delivery of estates maintains a consistent quality throughout the country? (3) How can improvements be implemented in the process? The improvements area consists of the fact that there are few cooperative processes, that the interaction between the two does not work optimally and that the handover has proven to work differently on different locations within Riksbyggen, which is not good for the company that strives towards common practices and procedures. The theory that the work depends on is the delivery and implementation of projects, meetings, motivation, contracts, information, quality development and previous research on project handovers. The methods used to collect material and make improvements are benchmarking, documentary research, interviews, categorization, relationship diagrams and matrix diagrams. The result describes how the co-workers work on the assignment linked to the process chain, some quality activities from management systems linked to handover, description of a collaborative agreement and NKI results. The conclusions of the analysis that answer the questions are as follows: (1) Housing can improve the transfer by initiating and planning, informing about the results, transferring skills, raising the quality of the results, submitting results and responsibilities as well as entering into contracts what Riksbyggen expects from contractor regarding warranty management. (2) Riksbyggen can ensure a smooth delivery throughout all regions by having the same common routines and by creating the conditions for good cooperation. (3) Improvements can be implemented through the improvement-cycle Plan-Do-Study-Act. Based on conclusions and analysis, six improvement proposals were presented.