I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

Magisteruppsats (4FE18E), Civilekonomprogrammet - Inriktning Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniveristetet i Växjö, Vårterminen 2021.  Titel: Riskhantering under Covid-19 pandemin - En fallstudie om Enterprise Risk Management på Scania i Oskarshamn Bakgrund: Riskhantering blev ett mycket aktuellt ämne efter finanskrisen 2008 till följd av identifierade svagheter i organisationers riskhanteringssystem. I den förändrade tid som var efter finanskrisen 2008 fick bland annat konceptet Enterprise Risk Management (ERM) mer uppmärksamhet att potentiellt lösa de problem organisationer hade med sina riskhanteringssystem. ERM till skillnad från traditionell riskhantering innefattar en mer systematisk och övergripande riskhantering som integrerar risk i företagsstrukturen och involverar alla individer i företaget. Tidigare forskning har påvisat relationen mellan intern riskstruktur och riskkultur som viktig för att genererar en effektiv riskhantering utifrån ERM. Däremot finns det ett forskningsgap hur dessa komponenter samverkar i praktiken för att funktionen av ERM.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om relationen mellan riskstruktur och riskkultur för funktionen av ERM. Detta genom en fallstudie på Scania för att beskriva och analysera arbetet med ERM under Covid-19 pandemin.  Metod: Denna fallstudie är av kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats vilket innebär att befintlig litteratur om ERM testas i praktiken. Studiens empiri är insamlad från semistrukturerade intervjuer med krisgruppen på Scania i Oskarshamn. Empiri samlades även in från enkäter besvarade av Scanias medarbetare för att förstå Scanias riskhantering utifrån ERM.  Slutsats: Genom en kartläggning av Scanias riskhanteringsprocess och hur den uppmuntrar till en riskkultur präglad av ett högt säkerhetstänk gick det att identifiera följande områden där relationen mellan riskkultur och riskstruktur spelar en viktig roll för funktionen av ERM; Målsättning &amp; Systematisk riskhantering, Uppmuntran till riskmedvetenhet, Värdet av riskhantering, Riskåtgärder &amp; Förtroende för riskhantering, Information &amp; kommunikation, Öppenhet &amp; Transparens och Tonen uppifrån. Hur relationen mellan intern riskstruktur och riskkultur styrs i dessa områden har således en påverkan för effektiviteten av ERM. / Master thesis (4FE18E), Degree of Master of Science in Business and Economics - Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring semester 2021.  Title: Risk Management during the Covid-19 pandemic - A case study about Enterprise Risk Management on Scania Background: Risk management became a topic after the financial crisis in 2008 as a result of identified weaknesses in organizations' risk management systems. The concept of Enterprise Risk management gained more attention after the financial crisis in 2008 as the solution to potentially solve the problems organizations had with their risk management systems. ERM, unlike the traditional risk management, includes a more systematic and comprehensive risk management that integrates risk into the structure of the company and involves all individuals in the company. Previous research has established the relationship between internal risk structure and risk culture as important for generating effective risk management based on ERM. However, there is a research gap on how these components interact in practice for the function of the ERM.  Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge about the relationship between risk structure and risk culture for the function of ERM. This through a case study at Scania to describe and analyze the work with Enterprise Risk Management during the Covid-19 pandemic.  Method: This case study is of a qualitative nature with a deductive approach, which means that existing literature concerning ERM is tested in practice. The study's empirical data is collected from semi-structured interviews with the crisis group at Scania in Oskarshamn. Empirical data were also collected from surveys answered by Scania's employees to understand Scania's risk management based on ERM.  Conclusion: Through a survey of Scania's risk management process and how it encourages a risk culture characterized by a high level of security thinking, it was possible to identify the following areas where the relationship between risk culture and risk structure plays an important role in the functioning of the ERM; Objectives &amp; Systematic risk management, Encouragement of risk awareness, The value of risk management, Risk response &amp; Trust for risk management, Information &amp; Communication, Openness &amp; Transparency and the Tone from top. How the relationship between internal risk structure and risk culture is governed in these areas has an impact on the effectiveness of ERM.