Intensive care delirium prevention is currently a practice improvement goal of the Society of Critical Care Medicine. Delirium increases morbidity, mortality, time mechanically ventilated, length of stay, and health care spending. The Clinical Practice Guidelines for the Management of Pain, Agitation, and Delirium in Adult Patients in the Intensive Care Unit (PAD guidelines) were revised and published in 2013. The ICU Delirium and Cognitive Impairment Study Group at Vanderbilt University have developed the ABCDEF Bundle protocol as a way of operationalizing the 2013 PAD guidelines. Implementation of the ABCDEF Bundle protocol has been shown to decrease occurrence and duration of delirium while improving morbidity and mortality therefore decreasing length of stay. The purpose of this project is to develop an implementation and evaluation plan of the ABCDEF Bundle for a community hospital's TSICU in Arizona. The Squire guidelines for quality improvement reporting are followed for this project. Implementation and evaluation of the ABCDEF bundle are explained in detail.

In light of the growing e-commerce and rising population in cities, along with the ongoing climate crisis, the efforts to improve transportation options are intensifying. Thus, the field of last-mile delivery, i.e., the last stretch of transportation to an end customer, is becoming an increasingly researched topic. Innovative delivery solutions, leveraging novel technology or business concepts, are quickly becoming a necessity to retain customer satisfaction while performing sustainable and cost-efficient deliveries. Facing the challenges associated with the last mile is especially arduous in the context of large goods, i.e., packages which are significantly larger than parcels that would fit in a regular mail or post box, and may include furniture, home appliances and other bulky tools. Despite that large goods delivery comprises a large market, there is limited research on how novel last-mile delivery innovations, mainly discussed for application on parcels, can be deployed for larger items. This thesis is an explorative and qualitative study which starts in a background of important trends in transportation, and moves on to provide an analysis of three cities (Barcelona, San Francisco and Seoul), as well as a fourth city (Stockholm) that is both analyzed and considered for implementation. This is done in the form of a case study where data is collected from a literature review as well as interviews with representatives from the company IKEA. Various last-mile delivery concepts are explained and analyzed with Rogers’ diffusion of innovation framework. The research generated insights on how a mixture of different solutions have emerged on the studied markets, mainly based on social, technological and regulatory factors. Although most of them would be theoretically usable for medium to large goods in the future, there are different obstacles to a commercial-scale adoption today, with technological and regulatory maturity being main hurdles. Parcel deliveries play a part in driving customer expectations forward, forcing large goods retailers to evolve their deliveries in order to not lose business. Ecosystems of delivery solutions are likely to emerge in the future, catering to customers’ flexibility demands. In terms of concrete solutions, e-cargo bikes, pick-up points and neighbourhood deliveries are identified as appropriate for the current market state of Stockholm and related third party agreements, physical properties and platforms are discussed in the context of implementation. Additionally, suggestions for future research is to consider further models for generalizing implementation requirements, along with deepening the analysis of last-mile delivery ecosystems by looking into actors for the suggested solutions. / I och med ökande e-handel och stigande befolkning i städer, i kombination med en pågående klimatkris, intensifieras ansträngningar för att förbättra existerande transportalternativ. Därmed ökar mängden av forskning som fokuserar på last-mile delivery (ungefär sista milen-leverans), med andra ord den sista biten av en transportsträcka innan en vara når slutkunden. Innovativa leveranslösningar, som drar nytta av ny teknik eller nya affärsmodeller, håller snabbt på att bli en nödvändighet för att upprätthålla kundnöjdhet, samtidigt som leveransers kostnadseffektivitet och hållbarhet måste säkerställas. Utmaningarna som är associerade med sista milen är särskilt svårlösta när det kommer till stort gods, vilket är kollin som är signifikant större än vanliga paket som skulle få plats i en brevlåda eller postbox, och inkluderar bland annat möbler, vitvaror och andra skrymmande varor. Trots att leverans av stort gods utgör en omfattande marknad så är den befintliga forskningen begränsad vad gäller hur nya last-mile-innovationer kan användas för stort gods; detta diskuteras framförallt i samband med vanliga paket. Denna uppsats är en explorativ och kvalitativ studie som tar avstamp i en bakgrund som beskriver viktiga transporttrender och vidare analyserar tre städer (Barcelona, San Francisco och Seoul), samt en fjärde stad (Stockholm) som både analyseras och diskuteras för potentiell implementation. Detta utförs i form av en fallstudie där datan inkluderar en litteraturstudie samt intervjuer med representanter från företaget IKEA. Flertalet last-mile-leveranskoncept förklaras och analyseras med Rogers’ teori för innovationers spridning. Studien gav insikter om hur en blandning av olika lösningar har uppkommit på de undersökta marknaderna, i huvudsak beroende av sociala, tekniska och legala faktorer. Fastän de flesta i teorin skulle kunna appliceras på medelstort till stort gods i framtiden så finns det idag olika svårigheter som bromsar införandet av dessa på en kommersiell skala; teknisk och legal mognad verkar vara de huvudsakliga hindren. Paketleveranser spelar en viktig roll i att driva på kundernas förväntningar, vilket tvingar försäljare av stora varor att utveckla sina leveranser för att inte tappa sin omsättning. Ekosystem av leveranslösningar kommer troligen att utvecklas i framtiden för att möta kundernas krav på flexibilitet. Vad gäller konkreta lösningar identifieras elektriska lastcyklar, upphämtningsställen och grannskapsleveranser som passande för dagens Stockholm, och följande tredjepartsavtal, fysiska egenskaper och plattformar diskuteras i implementationssammanhang. Fortsatt föreslås framtida studier att överväga ytterligare modeller för att vidareutveckla och generalisera implementationskrav, samt att fördjupa analysen av ekosystem relaterade till last-mile-leveranser genom att undersöka involverade aktörer för de föreslagna lösningarna.

Bakgrund: Under de senaste två decennierna har artificiell intelligens (AI) blivit en viktig del av teknologisk utveckling och används nu på många håll inom samhället. Organisationer och företag behöver följa med i utvecklingen och därmed överväga integrering av AI i olika arbetsmoment. Idag kan företag integrera AI inom redovisningens repetitivt manuella uppgifter, bland annat, för att bidra till effektivisering, stordriftsfördelar, samt för att reducera risken för mänskliga fel. Däremot påpekas att det krävs ytterligare forskning gällande vilka motiv och attityder det finns för att integrera AI i redovisningen.  Syfte: Studiens syfte är att framhäva centrala aspekter, baserat på Rogers adaptionsteori, som är viktiga för att organisationer skall kunna integrera AI framgångsrikt i redovisningen.  Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Forskningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter för att samla in empiriskt material. Samtliga respondenter, som valdes ut genom målstyrt urval, är verksamma inom redovisnings- och IT-branschen. Slutsats: Det krävs kunskap och en gynnsam attityd för att framgångsrikt integrera AI i redovisningen. Dessutom är det även betydelsefullt att ta hänsyn till risker för att bidra till korrekt och säker användning. Vidare skall nyttan av att integrera AI överstiga kostnaden för investeringen, samt förbättra effektiviteten i redovisningens arbetsmoment. / Backround: Over the past two decades, artificial intelligence (AI) has become a crucial part of technological development and is now widely used in society. Organizations and companies need to keep up with this development and consider integrating AI into various work processes. Today, companies can integrate AI into repetitive manual tasks in accounting, among other areas, to enhance efficiency, achieve economies of scale, and reduce the risk of human error. However, it is noted that further research is needed to understand the motives and attitudes towards integrating AI in accounting. Purpose: The purpose of this study is to highlight key aspects, based on Rogers diffusion of innovations theory, that are important for organizations to successfully implement AI in accounting. Method: The study employs a qualitative research method with an abductive research approach. The research is conducted through semi-structured interviews with nine respondents in order to gather empirical data. All respondents, selected through purposive sampling, are active in the accounting- and IT-industries. Conclusion: It is essential to absorb knowledge and foster a positive attitude in order to successfully integrate AI in accounting. Moreover, it is crucial to consider associated risks to ensure its accurate and secure utilization. Furthermore, the benefits of AI integration should outweigh the investment costs and enhance efficiency in the accounting processes.