ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women.   Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala.   Results: The patients believed they could talk openly “quite well” but they experienced it “sometimes” disturbing to talk openly if other patients were in the room. The patients could comprehend the information “quite well” and also believed they had received information “quite well”. The patients experienced that the nurse “hardly ever” made sure that they had understood the information given them. There was not any difference about comprehension between men and women. Conclusion: The patients are mostly satisfied with the way the rounds were carried out regard to respect of their integrity. The patients could comprehend the information and they could talk openly in spite of short time. However, the nurse hardly ever made sure if they had any questions and if they had understood the information.     Key words: integrity, information, participation, rounds and patient / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ronden är ett samarbete mellan framförallt sjuksköterskan, läkaren och patienten. Ett bra samarbete och en god kommunikation förbättrar relationen dem emellan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters uppfattning av ronden angående bevarad integritet, information och delaktighet på tre olika vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Samt eventuella skillnader i uppfattning mellan män och kvinnor. Metod: Det var 34 patienter som besvarade en enkät på tre avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Patienterna ansåg att de kunde prata öppet ”ganska mycket” men de upplevde det ”ibland” besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten . Patienterna ansåg att de förstod informationen ”ganska mycket” och att de fick ”ganska mycket” med information . De rapporterade däremot att sjuksköterskan ”nästan aldrig” kom in efter ronden för att kontrollera om informationen hade förståtts. Det var inga skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar. Slutsats: Överlag var patienterna nöjda med det sättet som integriteten blev bevarad. De tycker även att de förstår informationen och att de kunde prata öppet trots att tiden var knapp. Däremot kom nästan aldrig den ansvariga sjuksköterskan in efter ronden för att kontrollera om patienterna hade frågor samt hade förstått informationen.   Nyckelord: integritet, information, delaktighet, rond och patient.

Bakgrund: Rondens syfte är att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehållsanalys. Fyra kategorier framkom. Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillräcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anställning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande från läkarna i samband med ronden bidrog till ett sämre samarbete. Omvårdnadsansvarig eller läkarassistent: Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en oskriven regel som innebar att de fick inta en assisterande roll. Rondutopi: För att ronden skulle kännas givande efterfrågades de en tydlig rollfördelning och ansvarsfördelning fanns inom teamet. Slutsats: Manliga sjuksköterskor upplever att hierarkier och maktstrukturer lever kvar inom rondarbetet och påverkar sjuksköterskans arbete negativt. För att ronden ska upplevas som givande benämns faktorer som struktur, rak kommunikation samt jämställdhet mellan yrkesprofessionerna. En omvärdering av sjuksköterskans roll och position krävs för att ronden inte ska upplevas som otillfredsställande och för att sjuksköterskans arbete ska anses likvärdigt läkarens.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1959. / Typescript. Abstracted in Dissertation abstracts, v. 19 (1959) no. 7, p. 1764. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 237-242).

Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet. Kategorin tid och rum har underkategorierna mångfaldens, tidens och placeringens betydelse, kategorin interaktion har bemötandets, rummets och erfarenhetens betydelse och kategorin delaktighet har informationens betydelse, självbestämmande och känsla av stöd. Informanternas upplevelser av ronden betonade att det var många deltagare, att mötet var kort och snabbt, deltagarnas placering på rummet och delgivande av information hade en betydelse. Dock ett bra bemötande från personalen, att känna sig delaktig, att känna ett stöd från sjuksköterskan, känsla av förtroende och tidigare negativa upplevelser gav en positiv upplevelse av ronden. / Round on a surgical emergency ward is a central part of the care process for patients and staff. Round take place daily and the meeting between patient, doctors and other staff take place briefly and decisions are taken rapidly. The purpose was to examine the patient's experience of rounds on a surgical emergency ward. A qualitative and the phenomenon illogical approach were chosen with the interviews. After the analysis of the 11 patients' experiences of rounds show three categories and related subcategories which are labelled as time and room such as diversity, time and posting importance. Further more interaction such as importance of treatment, the space and experience and also participation such as the importance of information, self-determination and sense of support. The results show that the participants thought that there were various participants involved in the rounds, the meetings were short and brief, and the participants' presence in the room and the given information affected their experiences. However, a good treatment from the staff, sense of participation, a sense of support, a sense of confidence and previous experience gave participants positive experiences.

No description available.

Thesis (Doctoral)--Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg, 1982.

Thesis (D.A.)--Illinois State University, 1987. / Title from title page screen, viewed August 11, 2005. Dissertation Committee: John A. Dossey (chair), Robert K. Ritt, Lawrence C. Eggan, Ira Cohen, Marcia D. Young. Includes bibliographical references (leaves 270-277) and abstract. Also available in print.

<p>Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet. Kategorin tid och rum har underkategorierna mångfaldens, tidens och placeringens betydelse, kategorin interaktion har bemötandets, rummets och erfarenhetens betydelse och kategorin delaktighet har informationens betydelse, självbestämmande och känsla av stöd. Informanternas upplevelser av ronden betonade att det var många deltagare, att mötet var kort och snabbt, deltagarnas placering på rummet och delgivande av information hade en betydelse. Dock ett bra bemötande från personalen, att känna sig delaktig, att känna ett stöd från sjuksköterskan, känsla av förtroende och tidigare negativa upplevelser gav en positiv upplevelse av ronden.</p> / <p>Round on a surgical emergency ward is a central part of the care process for patients and staff. Round take place daily and the meeting between patient, doctors and other staff take place briefly and decisions are taken rapidly. The purpose was to examine the patient's experience of rounds on a surgical emergency ward. A qualitative and the phenomenon illogical approach were chosen with the interviews. After the analysis of the 11 patients' experiences of rounds show three categories and related subcategories which are labelled as time and room such as diversity, time and posting importance. Further more interaction such as importance of treatment, the space and experience and also participation such as the importance of information, self-determination and sense of support. The results show that the participants thought that there were various participants involved in the rounds, the meetings were short and brief, and the participants' presence in the room and the given information affected their experiences. However, a good treatment from the staff, sense of participation, a sense of support, a sense of confidence and previous experience gave participants positive experiences.</p>

Made available in DSpace on 2015-04-14T13:48:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 463987.pdf: 7790052 bytes, checksum: 1d996851fe2c6ff248f853dbac1f95ef (MD5) Previous issue date: 2014-11-14 / This thesis seeks to analyze the Catholicism s profile in the colonization process in Rond?nia, through the actions taken by the Priest Ezequiel s Project " in Ji-Paran? s Diocese, during Dom Antonio Possamai s bishopric (1988-2007). Thus, it has the purposes reflect about the problems in relation to the Church s idea which prevailed during the colonization s process in Rond?nia through the Priest Ezequiel s social project development. In this sense, they were raised as objectives of this work researching the Catholicism s social practice in Rond?nia s colonization process and analyze in the historical point of view in the Church's participation in an alternative social work elaboration for the marginalized people in Rond?nia. Furthermore, analyze the church s idea present in this implementing practice. For this purpose, the approach sought to examine and relate the religious field and symbolic power from Bourdieu (2007), and the idea of Roger Chartier s social representation (1991), with the data examined on Priest Ezequiel s Project." Through this path taken it was possible to see a progressive church s profile that besides offering the faithful the "real faith" brought actions aimed at social integration and health conditions to the settlers. / A presente disserta??o procura analisar o perfil do catolicismo no processo de coloniza??o de Rond?nia mediante as a??es realizadas pelo Projeto Pe. Ezequiel, da Diocese de Ji-Paran?-RO, no per?odo do bispado de Dom Ant?nio Possamai (1988 - 2007). Assim, tem a finalidade de refletir sobre a problem?tica a respeito da concep??o de Igreja que predominou no per?odo do processo de coloniza??o em Rond?nia atrav?s do desenvolvimento do Projeto Social Padre Ezequiel. Nesse sentido, foram levantados como objetivos deste trabalho: pesquisar a pr?xis social do catolicismo no processo de coloniza??o de Rond?nia e analisar, do ponto de vista hist?rico, a participa??o da Igreja na elabora??o de alternativas de trabalho social para os povos marginalizados de Rond?nia. Al?m disso, analisar a concep??o de Igreja presente na implementa??o desta pr?xis. Para tanto, a abordagem procurou examinar e relacionar o campo religioso e poder simb?lico a partir de Bourdieu (2007), e o conceito de representa??o social de Roger Chartier (1991), com os dados examinados sobre o Projeto Pe. Ezequiel. Atrav?s deste caminho percorrido foi poss?vel constatar um perfil de igreja progressista que, al?m de oferecer aos fi?is os "bens da f?" proporcionou a??es visando integra??o social e condi??es de sa?de aos colonos.

Submitted by Setor de Tratamento da Informa??o - BC/PUCRS (tede2@pucrs.br) on 2015-08-20T11:53:03Z No. of bitstreams: 1 473841 - Texto Completo.pdf: 6024778 bytes, checksum: a9d8fd02ccf0de536cfd26265363b24d (MD5) / Made available in DSpace on 2015-08-20T11:53:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 473841 - Texto Completo.pdf: 6024778 bytes, checksum: a9d8fd02ccf0de536cfd26265363b24d (MD5) Previous issue date: 2015-03-31 / Cette travail vise ? analyser le projet int?gr? colonisation (PIC) Sidney Girao, le r?sultat de l'action g?opolitique visant ? stimuler une utilisation plus productive des terres et la redirection des paysans ? une zone vide r?put?. La cons?quence imm?diate de cette action ?tait de la forte migration, qui a caus? la d?forestation et affect?es les populations qui occupaient traditionnellement la zone. Pour discipliner l'occupation et de pr?server le biome amazonien ?tait n?cessaire de proc?der ? la planification de l'utilisation des terres, o? le PIC Sidney Gir?o a ?t? entour? par des Terres Indiens et las Unit?s de Conservation. La cr?ation d'aires prot?g?es n'a pas suffi ? freiner les conflits agraires. Dans ce contexte, ont et? analys?es les conflits de l'occupation ill?gale des aires prot?g?es cr??es autour de la PIC Sidney Gir?o. L'absence de documents qui pourraient montrer comment les conflits fonciers se sont produits nous a conduit ? choisir la m?thodologie de l'histoire orale qui permet le contact avec des personnes impliqu?es dans le processus historique d'une enqu?te. D'apr?s les entrevues, il ?tait possible de montrer la mobilit? spatiale qui a favoris? l'?limination des aires prot?g?es et la cr?ation de nouvelles colonies. Gr?ce ? cette recherche, il a ?t? possible de montrer que l'absence d'une politique agraire qui a regard? les colons contribu? ? l'utilisation de sp?culation agraire. ?tant donn? que les aires prot?g?es ont ?t? cr??es pour r?pondre ? la pression sociale et que la demande de la banque pour le financement de projets d'infrastructure dans Rond?nia. Ainsi, il est conclu qu'il y avait peu d'int?r?t dans la protection des Terres Indiens et Unit?s de Conservation pour emp?cher l'occupation irr?guli?re. / A presente disserta??o tem por objetivo analisar o Projeto Integrado de Coloniza??o (PIC) Sidney Gir?o, fruto da a??o geopol?tica que visava estimular o uso mais produtivo da terra e o redirecionamento de camponeses a uma ?rea considerada vazia. A consequ?ncia imediata desta a??o foi a forte migra??o, que causou intenso desmatamento e afetou as popula??es que tradicionalmente ocupavam a regi?o. Para disciplinar a ocupa??o e preservar o bioma amaz?nico foi necess?rio realizar o ordenamento territorial, onde o PIC Sidney Gir?o ficou cercado por Terras Ind?genas e Unidades de Conserva??o. A cria??o das ?reas protegidas n?o foi suficiente para coibir a invas?o causando conflitos fundi?rios. Neste contexto, foram analisados os conflitos fundi?rios decorrentes da ocupa??o irregular sobre as ?reas protegidas criadas no entorno do PIC Sidney Gir?o. A escassez de documentos que pudessem mostrar como ocorreram os conflitos fundi?rios levou-nos a escolha da metodologia da Hist?ria Oral que possibilita entrar em contato com pessoas envolvidas no processo hist?rico investigado. A partir das entrevistas foi poss?vel mostrar a mobilidade espacial que favoreceu a supress?o das ?reas protegidas e a cria??o de novos assentamentos. Atrav?s desta pesquisa foi poss?vel mostrar que a aus?ncia de uma pol?tica agr?ria que assistisse os colonos contribuiu para o uso especulativo da terra. Tendo em vista que as ?reas protegidas foram criadas para responder a uma press?o social e como exig?ncia banc?ria para os financiamentos de projetos de infraestrutura em Rond?nia. Desta forma, conclui-se que havia pouco interesse em proteger as Terras Ind?genas e as Unidades Conserva??o para evitar a ocupa??o irregular.