In this study a comparative approach between both the Sámi of northern Sweden and the Three Affiliated Tribes of North Dakota in relation to the constructions of the Letsi Reservoir and Garrison Dams will be given. The comparison will help create an understanding of what kinds of impacts they had to a number of factors. These factors include financial, environmental and cultural impact to the aforementioned groups, with the Imperial mindsets of the State in question.

Background: Mental illness is a problem in today's society. Research shows that indigenous people are more at risk for mental health problems than their non-indigenous peers. Discrimination can affect individuals' self-image and mental health. Research shows that healthcare professionals lack cultural understanding for ethnic minorities. Aim: The aim of this literature review is to examine differences in mental illness between the Sámi and non-Sámi population and to describe factors associated to mental illness among the Sámi population Method: This literature review was based on nine quantitative articles. Searches were made in Cinahl and PubMed. The results of the articles were analysed and sorted responding to the aim. Results: Results show that there are differences in mental illness between Sámi and non-Sámi, but the context of these are crucial. Being Sámi can come with protective- and risk factors. The Sámi are more exposed to discrimination which in turn can lead to more mental illness.  Conclusion: The Sámi culture and being Sámi affects mental health in both positive and negative ways. In order to provide equitable care more knowledge and research regarding the Sámi culture and consideration to cultural factors is needed. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i dagens samhälle. Forskning visar att etniska minoriteter och urfolk har en ökad risk för psykisk ohälsa. Diskriminering kan påverka individers självbild och psykiska ohälsa. Forskning visar att vårdpersonal ofta har otillräcklig kulturell kunskap om etniska minoriteter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan samer och icke-samer och beskriva faktorer associerade med psykisk ohälsa hos samer. Metod: Denna litteraturstudie var baserad på nio kvantitativa artiklar. Sökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades sedan och sorterades i relation till syftet. Resultat: Resultaten visar att det finns vissa skillnader mellan samer och icke-samer, men kontexten för dessa är viktigt. Att vara same kan komma med både skydds- och riskfaktorer. Forskningen visar även att samer i större utsträckning blir diskriminerade vilket i sin tur kan leda till en försämrad psykisk hälsa. Konklusion: Att vara same påverkar den psykiska hälsan på positiva och negativa plan. För att kunna ge en god personcentrerad vård behövs mer kunskap, forskning samt hänsyn till samernas kultur och de faktorer som påverkar deras psykiska hälsa. / Duohke: Sielulasj dávdda l stuor vuorrádis udnásj sebrudagán. Åtsådallam vuoset etnalasj unneplågo ja álggoálmmuga la lasse váhtá sielulasj dávdav oadtjot. Nuppástallam máhttá vájkudit ájnegasj ulmutjij iesjgåvåv ja sielulasj dávdav. Åtsådallam vuoset skihpasujtára dábálattjat e ane nuoges kultuvralasj máhtov etnalasj unneplågoj birra. Ulmme: Ulmme dán låhkusåhpadusájn la guoradallat sieradusájt sielulasj dávdav sámij ja ma älla sáme gaskan ja tjielggit faktåvråjt ma gulluji sámij sielulasj dávddaj. Vuohke: Avtse kvantitatijva artihkkala li vuodon årrom dán låhkusåhpadusán.  Åhtsåmusá li dagádum Cinahlan ja PubMedan. Dan maŋŋela artihkkala guoraduvvin ja juogeduvvin gasskasasj ulmmáj.   Boados: Boados vuoset gávnnuji muhtem sieradusá sámij ja ma älla sáme gaskan, valla kontäksta dasi la ájnas. Sábmen årrot de båhti goappásj suodje ja váhtáfaktåvrå. Åtsådallam aj vuoset sáme ienep dásen tjuoldeduvvi, vaj dat máhttá sjaddat nievrep psyhkalasj varresvuohtaj. Konklusjåvnnå: Sábmen årrot vájkuda psyhkalasj varresvuodav goappátjin positivalattjat ja negativalattjat. Vaj máhttet vaddet buorre persåvnålasj huvsov de dárbaj ienep máhtov, åtsådallamav ja árvvon adnet sáme kultuvrav ja faktåvråjt majt sijá psyhkalasj varresvuodav vájkut.