Examensarbetet handlar om samerna i Sverige och deras jakt- respektive fångstmetoder samt synen på björnen som andligt djur, vi har jämfört detta med andra arktiska urfolk på samma latitud som samerna. Vi har tittat på hur fördelningen av bytet sett ut mellan och inom grupper/familjer, alltså hur reciprociteten ser ut samt jämfört likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och urfolk. Jämfört ritualer samt ceremonier mellan dessa urfolk och på vilket vis de skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete i samiska studier har varit att jämföra samerna i Sverige och andra urfolk på samma latitud när det gäller deras jakt- och fångstkultur ur ett reciprocitetssynsätt. Vi har försökt att begränsa oss i undersökningstexten när det gäller björnen, men det har varit svårt. Metoder som vi har använt oss av i examensarbetet är litteraturstudier, arkivstudier, artikelsök, en informant, samt egna erfarenheter, observationer och traditionell kunskap.  När vi har jämfört olika arktiska urfolk i detta examensarbete har det framkommit många likheter och skillnader när det gäller björnjakt, björnbegravning och björnceremonier bland urfolken. Fångstmetoder på smådjur, fisk och fågel uppvisar även likheter, de har fiskat med egengjorda benkrokar, använt flatstensfällor och använt snaror vid fågelfångst. Generationsöverföring av traditionell kunskap har förekommit och förekommer än idag bland urfolken.

No description available.

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. / <p>Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund</p>

En diskriminerande praktik uppstår om/när Svenska kyrkans diakonala sociala arbete inte utförs med det kulturella mångfaldsperspektivet i fokus. Det är/blir också ett problem om verksamheten utformas utan att samerna är delaktiga i frågor som rör urfolk. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka samers erfarenhet inom det sociala arbetets praktik inom Svenska kyrkan. Detta undersöktes med två öppna intervjuer som analyserades och tolkades med ett hermeneutiskt perspektiv utifrån förförståelsen hos författaren. Teorier i denna studie är kulturell mångfald samt diskrimineringsteori. Den forskning som finns visar att Svenska kyrkan har påbörjat ett arbete för att förstå samernas verklighet. De intervjuade i denna studie anser att, om relationerna mellan samerna och Svenska kyrkan ska förbättras, så måste det samiska folket komma till tals, bli lyssnade på, samt ha ett långsiktigt samarbete med Svenska kyrkan och dess verksamhet. / <p>2019-01-15</p>

The Sami mobile libraries in Norway hold a unique position as both indigenous libraries and conveyors of minority culture. This thesis aims to identify the professional identities found in these mobile libraries. The way to reach this goal will be through a systematic analysis of public documents and interviews with two decision makers employed at mobile libraries. The collected documents and interview transcriptions have been subjected to a directed qualitative content analysis based on the professional identities defined by Anders Ørom and Trine Schreiber. The additional goal is to uncover which, if any, unique identities exist in Sami mobile libraries. A main finding in this thesis was that of a new professional identity; the culture and language curator. This identity is connected to tasks concerning the preservation, revitalisation and highlighting of the Sami language and culture. This identity is also applicable for librarians working with other indigenous or minority languages around the world.

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun. Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen.

Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle. Människans påverkan är ett generellt accepterat faktum bland forskare och enligt Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC, sker förändringarna i högre hastighet i Arktis. Lufttemperaturerna har fördubblats på två decennier jämfört med det globala genomsnittet och vissa forskare tror att det detta beror på albedoeffekten. Smältande is öppnar upp mörka havsytor och absorberar därmed mer energi som värmer upp vattnet. Naturen är av hög betydelse för många urbefolkningar och 350 miljoner förväntas uppleva tidiga och svåra effekter av klimatförändringarna. Urfolk bor ofta i klimathotade områden med sårbara ekosystem. Denna studie syftar till att undersöka klimatförändringarnas påverkan på Arktis och dess urfolk. Samerna i de arktiska delarna av Sverige, Norge och Finland och inuiterna i den arktiska delen av Kanada utforskas genom en innehållsanalys. Studien kommer förhålla sig till nyhetskällor och vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2016–2020, samt Sametingets klimatanpassningsrapport. Resultatet av studien visade att det har skett en temperaturökning i Arktis och väderförhållandena har blivit mer oförutsägbara. På grund av urfolkens starka koppling till naturen är de satta i en särskilt utsatt position. Denna studie markerar den sårbarhet och brist på anpassningsförmåga samer och inuiter har vilket har stor effekt på urfolkens ekonomiska möjligheter och försörjningsmöjligheter.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Den Andre (Icke Europa och urfolk) framställs i tre läroböcker i spanska. Uppsatsen utgår från teorin om Den Andre av främst Tzvetan Todorov och metoden är textanalys. Resultaten visar att Europa framställs som viktigare än Latinamerika. De latinamerikanska länderna har en stark underrepresentation och även urfolk ges mycket litet utrymme. Urfolks röster görs inte hörda och risk för exotifiering av urfolk finns. Även risk för stereotyper av latinamerikaner finns. Västvärldens våld, koloniseringen av Amerika, utesluts nästan helt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur berättelsen om samerna framställs i den tredelade historiska dokumentärserien Samernas tid som är producerad av utbildningsradion. För att kunna besvara studiens övergripande syfte om hur berättelsen om samernas historia framställs, har en narrativ analys använts. Därtill har denna författare låtit sig influeras av Edward Said och John Hobsons teori om orientalism, samt narrativa teoretiker som Hayden White och Hermann Paul. Studiens resultat visar att dokumentärserien i första hand skildrar en historia om samerna som belyser den maktrelation som existerade mellan samerna och den svenska statsmakten. Dokumentärserien har således bedömts vara lämplig att använda i ett undervisningssammanhang om lärarens ambitioner är utbilda om den samiska historien utifrån ett maktpolitiskt perspektiv.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges styrdokument för svensk grundskola, med fokus på samisk representation. Analysen är avgränsad till tidsperioden 1962-2022 då denna tidsperiod innefattar alla läroplaner för den obligatoriska allmänna grundskolan. Arbetet tar en historiekulturell teoretisk ansats med postkolonial teori som ytterligare en byggsten i analysen. Syftet med detta arbete är att undersöka samernas representation i svensk skolundervisning under tidsperioden 1962-2022 och varför den sett ut som den gjort.  Tidigare forskning utförd i Kanada har visat att när elever lär sig om urfolk gynnar det inte bara eleverna i sig, utan även urfolken i landet. Samerna är Sveriges enda urfolk och Europas enda urfolk. Med denna kanadensiska forskning i ryggen går det att hävda att det bör ligga i allmänhetens intresse, och även samernas intresse, att elever lär sig om urfolk. Detta gav ytterligare skäl att utföra denna undersökning med fokus på urfolket samerna i Sverige, då det skulle kunna gynna alla. Resultatet av denna undersökning är att samernas representation i svenska styrdokument har ökat ganska stadigt över tid sedan 1962 fram till 2022, med en minskande representation i 2011 års läroplan, Lgr11. Störst representation fanns i 1994 års läroplan Lpo94 och det var också enda läroplanen som talade om hur samisk historia och kultur hänger ihop med svensk och nordisk historia och identitet. Anledningen till att representationen har ökat är att samernas rättigheter också ökat under samma tidsperiod. Samerna har under tidsperioden blivit erkända som urfolk, blivit grundlagsskyddade som ett eget folk samt bildat en egen statlig myndighet, Sametinget. Även om samernas representation har ökat under tidsperioden är den fortfarande inte stor, samt har samisk kultur och historia blivit förbisedd i den senaste läroplanen Lgr22. Detta verkar bland annat bero på, baserat på det material som undersökts, att Sverige fortfarande bedriver kolonialism.