Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

Bolivia's indigenous peoples have long been and are still exposed to extensive violations, such as exclusion in working life, education and health care. The indigenous peoples of the country are demanding their right to greater political participation and greater access to rights. The current president of Bolivia, Evo Morales, focuses on improving the situation for the indigenous people in the country, which has resulted in an ongoing major social change regarding indigenous relations with the state. What is happening in Bolivia is that indigenous peoples have the opportunity to create indigenous autonomies where groups can create laws and form a local government based on the group's norms and values. In this way, the groups own identities can be confirmed and their control over territory can be strengthened. However, the implementation of autonomies is weak and slow. The aim of this study is to investigate the issue of why indigenous peoples want autonomy, through a case study of Bolivia's first indigenous autonomy Charagua. Through interviews of women living in Charagua, the results has been analysed based on Will Kymlicka’s, Charles Taylor’s and James Tockman’s theories for understanding such debates. Working with these theories makes it possible to analyse whether the reasoning is about communitarian or liberal values. The conclusion of my study suggests that the argument consists of a combination of communitarian and liberal thoughts but with its foundation in communitarianism, since the group's identity, culture and dignity seems to be valued more than liberal principles. / Bolivias ursprungsbefolkningar har länge varit och är fortfarande idag utsatta för omfattande kränkningar, såsom exkludering inom arbetsmarknad, utbildning samt hälsovård. Urfolken kräver nu sin rätt till större tillgång av rättigheter samt politiskt deltagande. Bolivias nuvarande president, Evo Morales, fokuserar på att förbättra situationen för urfolk i landet, vilket har resulterat i stora sociala förändringar när det gäller urfolks relation till staten. Vad som är aktuellt i Bolivia är att urfolksgrupper har möjligheten att skapa urfolksautonomier. Grupper kan därmed stifta lagar samt utforma lokala regeringar baserade på gruppers normer och värderingar. På så sätt kan dessa gruppers egna identiteter hävdas och deras kontroll över territorium kan stärkas. Implementeringen av autonomier i landet är dock svag och långsam. Syftet med denna studie är att, genom en fallstudie av Bolivias första urfolksautonomi Charagua, undersöka varför urfolk vill bilda autonomi. Genom intervjuer av kvinnor bosatta i Charagua har argumentationen analyserats utifrån Will Kymlickas, Charles Taylors och James Tockmans teorier för att förstå resonemangen som förs. Dessa teorier möjliggör en analys kring om argumentationen genomsyras av kommunitära eller liberala värderingar. Slutsatsen för min studie är att argumentationen är en hybrid av både kommunitära och liberala tankar, dock med sin grund i kommunitarismen då gruppens identitet, kultur och värdighet tycks värderas högre än liberala principer.

Background: Mental illness is a problem in today's society. Research shows that indigenous people are more at risk for mental health problems than their non-indigenous peers. Discrimination can affect individuals' self-image and mental health. Research shows that healthcare professionals lack cultural understanding for ethnic minorities. Aim: The aim of this literature review is to examine differences in mental illness between the Sámi and non-Sámi population and to describe factors associated to mental illness among the Sámi population Method: This literature review was based on nine quantitative articles. Searches were made in Cinahl and PubMed. The results of the articles were analysed and sorted responding to the aim. Results: Results show that there are differences in mental illness between Sámi and non-Sámi, but the context of these are crucial. Being Sámi can come with protective- and risk factors. The Sámi are more exposed to discrimination which in turn can lead to more mental illness.  Conclusion: The Sámi culture and being Sámi affects mental health in both positive and negative ways. In order to provide equitable care more knowledge and research regarding the Sámi culture and consideration to cultural factors is needed. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i dagens samhälle. Forskning visar att etniska minoriteter och urfolk har en ökad risk för psykisk ohälsa. Diskriminering kan påverka individers självbild och psykiska ohälsa. Forskning visar att vårdpersonal ofta har otillräcklig kulturell kunskap om etniska minoriteter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan samer och icke-samer och beskriva faktorer associerade med psykisk ohälsa hos samer. Metod: Denna litteraturstudie var baserad på nio kvantitativa artiklar. Sökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades sedan och sorterades i relation till syftet. Resultat: Resultaten visar att det finns vissa skillnader mellan samer och icke-samer, men kontexten för dessa är viktigt. Att vara same kan komma med både skydds- och riskfaktorer. Forskningen visar även att samer i större utsträckning blir diskriminerade vilket i sin tur kan leda till en försämrad psykisk hälsa. Konklusion: Att vara same påverkar den psykiska hälsan på positiva och negativa plan. För att kunna ge en god personcentrerad vård behövs mer kunskap, forskning samt hänsyn till samernas kultur och de faktorer som påverkar deras psykiska hälsa. / Duohke: Sielulasj dávdda l stuor vuorrádis udnásj sebrudagán. Åtsådallam vuoset etnalasj unneplågo ja álggoálmmuga la lasse váhtá sielulasj dávdav oadtjot. Nuppástallam máhttá vájkudit ájnegasj ulmutjij iesjgåvåv ja sielulasj dávdav. Åtsådallam vuoset skihpasujtára dábálattjat e ane nuoges kultuvralasj máhtov etnalasj unneplågoj birra. Ulmme: Ulmme dán låhkusåhpadusájn la guoradallat sieradusájt sielulasj dávdav sámij ja ma älla sáme gaskan ja tjielggit faktåvråjt ma gulluji sámij sielulasj dávddaj. Vuohke: Avtse kvantitatijva artihkkala li vuodon årrom dán låhkusåhpadusán.  Åhtsåmusá li dagádum Cinahlan ja PubMedan. Dan maŋŋela artihkkala guoraduvvin ja juogeduvvin gasskasasj ulmmáj.   Boados: Boados vuoset gávnnuji muhtem sieradusá sámij ja ma älla sáme gaskan, valla kontäksta dasi la ájnas. Sábmen årrot de båhti goappásj suodje ja váhtáfaktåvrå. Åtsådallam aj vuoset sáme ienep dásen tjuoldeduvvi, vaj dat máhttá sjaddat nievrep psyhkalasj varresvuohtaj. Konklusjåvnnå: Sábmen årrot vájkuda psyhkalasj varresvuodav goappátjin positivalattjat ja negativalattjat. Vaj máhttet vaddet buorre persåvnålasj huvsov de dárbaj ienep máhtov, åtsådallamav ja árvvon adnet sáme kultuvrav ja faktåvråjt majt sijá psyhkalasj varresvuodav vájkut.

Bakgrund: Forskning visar att urfolk har en sämre hälsa än majoritetsbefolkning. Samernas hälsostatus är i jämförelse med andra urfolk god men det framträder en problematik kring psykososocial hälsa. Delaktighet och inflytande är hälsofrämjande faktorer samt att det också finns ett rättsligt perspektiv på delaktighet. Det finns anledning att förtydliga vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att genom Photovoice få ökad kunskap om vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande behöver äga rum. Metod: Den deltagarstyrda aktionsforskningsmetoden Photovoice användes, där deltagarna utifrån egna fotografier utforskade samiska perspektiv på delaktighet. Sju samordnare från sex samiska kommuner inom samiskt förvaltningsområde deltog i digitala workshops i två grupper, där samtliga workshops spelades in och transkriberades. Grunden till analysen var deltagarstyrd med urval, kontext och kodning av deltagarna. Gruppernas resultat sammanfördes genom tematisk analys av uppsatsförfattaren, där det slutliga resultatet konfirmerades av respektive deltagare. Resultat: Betydelsefulla frågor som berör är renen och renskötseln, landoch vattenrättigheter på samiska traditionella marker, myndighetsfrågor i samiskt förvaltningsområde samt kultur, språk och identitet. Därtill framkom att det finns en övergripande strukturell problematik som har negativ påverkan på samernas reella möjlighet för inflytande och delaktighet. Slutsats: Renens centrala plats i samisk kultur gör att delaktighet kring land och vatten är av särskild betydelse. Alla områden är dock sammanflätade vilket gör att ett helhetsperspektiv krävs. Studien tyder på att det övergripande strukturella problemet, både explicit och implicit, har en koppling till rasism och diskriminering. Photovoice som metod har främjat medskapande och kunskap. Ytterligare studier föreslås kring etnisk diskriminering och rasism i relation till delaktighet samt hälsa. / <p>Betyg i Ladok 230323.</p>

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap, 106 91 Stockholms universitet, 08-16 20 00 vx Handledare: Christopher Landstedt Titel: En formal- och diskursanalys av fem bidrag i tävlingsprocessen för Sametingets nya byggnad Författare: Marie Grundström Kontaktuppgifter till författaren: mariegrundstrom@yahoo.se Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2023 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar fem utvalda tävlingsbidrag i en utlyst arkitekttävling om ny byggnad för Sametinget. Syftet med uppsatsen är att undersöka arkitekturens estetik, konstnärlighet och funktionsmässighet i en samisk kontext och vilka symboliska värden som ryms inom vald arkitektur. Uppsatsen undersöker med utgångspunkt i tävlingsbidragen på vilka sätt förslagen kommunicerar estetiskt, funktionellt, socialt och kulturellt med betraktare och brukare. Frågeställningarna i undersökningen är på vilka sätt tävlingsbidragen kommunicerar en samisk estetik, funktionalitet och symbolik och hur tävlingsprogrammets riktlinjer om samiska element efterlevs. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är diskursanalys där materialet undersöks med en komparativ metod i dialog med tidigare forskning. Tävlingsbidragens projektbeskrivningar formal- och kontextanalyseras och jämförs med innehållet i tävlingsprogram, juryutlåtande och personintervjuer. Resultaten visar att utvalda förslag trots avvikelser från riktlinjer i tävlingsprogrammet kommunicerar statlig representativitet och symboliskt värde för samer. Slutsatser är att en tradition av monumentala byggnadsverk saknas inom den samiska kulturen och tävlingsbidragens konstnärlighet och funktionsmässighet i någon mån blir begränsad. Det vinnande förslaget kommunicerar inte traditionell samisk byggnadskonst i vissa delar. Landskapet spelar en väsentlig roll för placeringen av byggnaden och en omlokalisering till ytterligare en annan geografisk ort har viss relevans. Genom berättelser mellan deltagare i processen med framtagande av ny byggnad har en färdighet att manifestera samisk symbolik uppstått hos involverade.  Nyckelord: arkitektur, diskursanalys, estetik, formalanalys, funktionalitet, konstnärlighet, kontextanalys, parlamentshus, samer, sameting, Sápmi, symbolbyggnad, symbolik, urfolk.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

Uppsatsens huvudsyfte har varit att analysera om upplåtelseförbudet som återfinns i 31 § RNL kan anses vara förenligt med egendoms- och diskrimineringsskyddet i RF och EKMR i förhållande till samebyarnas rätt till småviltsjakt och fiske i fjällen. För att ge en bättre kontext till huvudsyftet har uppsatsen också redogjort för renskötselrättens rättsliga grund i urminnes hävd, dess civilrättsliga karaktär och att samebyarna, genom renskötselrätten, äger exklusiv rätt till småviltsjakt- och fiske i fjällen. Uppsatsen har också belyst bakgrunden till det nuvarande upplåtelseförbudet. Resultatet visar att upplåtelseförbudet varit i princip oförändrat sedan 1886 och att samerna vid denna tidpunkt ansågs oförmögna att förfoga över upplåtelser av bland annat jakt och fiske. Analysen talar för att lagstiftarens mening i denna fråga kan antas ha påverkats av 1800-talets härskande bild av samerna som ett lägre stående folk. Det framgår av analysen att samerna som urfolk och minoritet omfattas av ett starkt rättsskydd nationellt såväl som internationellt, och att svenska staten måste tillförsäkra samernas rätt till bland annat självbestämmande och icke-diskriminerande lagstiftning. Analysen pekar mot att RNL:s reglering kan antas strida mot egendoms- och diskrimineringsskyddet enligt RF och EKMR.

Indigenous rights are among the most rapidly progressing domains in international law. The UN Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted more than a decade ago, and now the task consists of implementing the rights within the state structure. While the concept of self- determination constitutes the very core of indigenous rights, it also represents the most difficult challenge to establish within the existing system of sovereign states. This thesis seeks to contribute to the discussion regarding the implementation of indigenous peoples’ right to self-determination within states. By examining the public discourse surrounding the concept of self-determination in relation to the Sami people in the Swedish political system, it’s possible to obtain a deeper understanding of the dynamics in play. The thesis focuses on analyzing the core elements of self- determination and the formulation of the perceived problems surrounding the political measures of the concept. The discourse analysis, examining the period 2006-2017, concludes that the understanding of the concept of self-determination is linked to the political status of the indigenous people, the political debate within the national assembly, the perception of possible solutions and the function of indigenous institutions.

Archaeological evidence has become an important part of the argument for the Indigenous peoples of several countries in legal proceedings concerning their rights. This thesis aims to explore how archaeologists and archaeological research are affected by acting as expert witnesses or being used as evidence in these proceedings. Another aim is to explore the differences and similarities between Sweden and Canada in these matters. The main material consists of interviews with seven archaeologists, four Swedish and three Canadian, whose research in various ways have been involved in legal proceedings concerning the rights of Indigenous peoples: The Sámi in Sweden and the Indigenous peoples of Canada. The analysis of the interviews is based on seven themes: awareness, impact, responsibility, experience, objectivity, archaeology and law and consequences. The result shows several things. It shows that the issue of archaeology in legal proceedings is a sensitive matter, and that the archaeologists have somewhat ambivalent feelings about it. It also shows that the involvement of archaeologists and archaeological evidence in these legal proceedings raises discussions about ethics, objectivity, and reputation. One conclusion to be drawn is that there is need for more open discussion and education on the subject.

Samers historia är präglad av kolonisation, rasism och marginalisering. Sverige erkände samer som ett urfolk år 1977 och antog urfolksdeklarationen år 2007 som finns till för att skydda urfolk och deras rättigheter. Däremot har Sverige inte ratificerat ILO konventionen nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Detta på grund av att staten inte uppfyller minimikraven på urfolks markrättigheter. Samernas mark har blivit exploaterad under en lång tid där staten har gynnats av de rika naturresurser som finns i området. Samer som är ett erkänt urfolk har enligt urfolksdeklarationen rätt till självbestämmande. Trots att Sverige har antagit deklarationen uppfylls inte detta. Detta har resulterat i en kritik mot Sverige från bland annat FN och en debatt har förts om ämnet. Sametinget är ett folkvalt parlament och en myndighet som främst ska arbeta med frågor som rör samisk kultur och enligt de själva saknar de beslutanderätt. Detta har kritiserats av politiker i Sametinget då de som urfolk har rätt till självbestämmande.  I studien genomförs kvalitativa intervjuer med sex politiker från Sametinget. Studiens syfte är att få en djupare förståelse om vilka uppfattningar och mål det finns om ett samiskt självbestämmande i de olika partierna i Sametinget. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex politiker från fem olika partier. Med avstamp i bestämda teorier och tidigare forskning analyseras respondenternas svar för att få en teoretisk förståelse i ämnet och kartlägga eventuella kopplingar.  Studiens resultat påvisar att politikerna från de olika partiernas delar liknande uppfattningar och mål inom samiskt självbestämmande. De anser att självbestämmandet är för litet och belyser samma viktiga komponenter inom självbestämmande såsom: naturresurser, kultur och Sametinget. De påpekar även att ett utökande av Sametinget och mer resurser behövs. Resultatet visar även på att politikerna anser att statens makt är för stor och de vill ha ökad rådighet över frågor som berör dem. Studiens slutsats visar att det finns flera kopplingar till teorierna, framförallt till den postkoloniala.