I Sverige trädde den 1 januari 2010 en ny minoritetslag i kraft och satte därmed nytt ljus på alla landets fem officiellt erkända minoriteter, deras språk och kulturer. Kritik som inkommit från olika instanser vittnar om otydligheter i lagstiftningen, samt stora skillnader i hur lagen efterföljs runt om i olika kommuner och tidigare undersökningar avslöjar brister i landets minoritetspolitik. Av denna anledningen, i ett försök att utifrån ett frågeformulär vända sig direkt till de ansvariga ute i kommunerna och ta reda på hur det ligger till syftar den här uppsatsen till att bringa klarhet i huruvida man anser att minoritetsarbetet, i första hand i kontakt med den sverigefinska minoriteten, fungerar planenligt och vad som skulle kunna göras bättre för att ytterligare främja och stärka det finska språkets ställning i Sverige framöver. Frågeformuläret som består av totalt sex frågor besvarades mellan 12.6.2015 – 20.7.2015 och i den återfinns tio olika kommuners representanter och deras svar. Undersökningen är kvalitativ. En del av vad som framkommit ur frågeformuläret talar om att mycket av den kritiken fortfarande har fog för sig.

Bakgrund: Forskning visar att urfolk har en sämre hälsa än majoritetsbefolkning. Samernas hälsostatus är i jämförelse med andra urfolk god men det framträder en problematik kring psykososocial hälsa. Delaktighet och inflytande är hälsofrämjande faktorer samt att det också finns ett rättsligt perspektiv på delaktighet. Det finns anledning att förtydliga vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att genom Photovoice få ökad kunskap om vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande behöver äga rum. Metod: Den deltagarstyrda aktionsforskningsmetoden Photovoice användes, där deltagarna utifrån egna fotografier utforskade samiska perspektiv på delaktighet. Sju samordnare från sex samiska kommuner inom samiskt förvaltningsområde deltog i digitala workshops i två grupper, där samtliga workshops spelades in och transkriberades. Grunden till analysen var deltagarstyrd med urval, kontext och kodning av deltagarna. Gruppernas resultat sammanfördes genom tematisk analys av uppsatsförfattaren, där det slutliga resultatet konfirmerades av respektive deltagare. Resultat: Betydelsefulla frågor som berör är renen och renskötseln, landoch vattenrättigheter på samiska traditionella marker, myndighetsfrågor i samiskt förvaltningsområde samt kultur, språk och identitet. Därtill framkom att det finns en övergripande strukturell problematik som har negativ påverkan på samernas reella möjlighet för inflytande och delaktighet. Slutsats: Renens centrala plats i samisk kultur gör att delaktighet kring land och vatten är av särskild betydelse. Alla områden är dock sammanflätade vilket gör att ett helhetsperspektiv krävs. Studien tyder på att det övergripande strukturella problemet, både explicit och implicit, har en koppling till rasism och diskriminering. Photovoice som metod har främjat medskapande och kunskap. Ytterligare studier föreslås kring etnisk diskriminering och rasism i relation till delaktighet samt hälsa. / <p>Betyg i Ladok 230323.</p>