Bakgrund: Ungefär tre till fyra procent av alla foster ligger i sätesläge i slutet av graviditeten. För att undvika kejsarsnitt kan kvinnan genomgå ett yttre vändningsförsök. I Sverige utförs yttre vändningsförsöket av läkare. Med yttre vändningsförsök kan risken för planerat kejsarsnitt minskas.  Syfte: Att beskriva förekomst av, framgångsfaktorer för och risker med lyckade och misslyckade vändningsförsök i Sverige. Metod: En nationell registerbaserad kohortstudie med data från Socialstyrelsens Medicinska Födelseregister (MFR). Data från åren 1999-2017 sammanställdes. Programmet SPSS användes för att beräkna odds ratio. Resultat: Mellan 1999-2017 var det 1,8 miljoner graviditeter i Sverige. Vändningsförsök gjordes i 3643 (0,2%) av graviditeterna, varav 2189 (60%) lyckades och 1454 misslyckades.. Vändningsförsök har ökat i antal från år 1999 till 2017. Framgångsfaktorer är om kvinnan är omföderska och äldre än 30 år. Det är större chans att föda vaginalt efter ett lyckat vändningsförsök och mindre risk för vakuumextraktion. Efter vändningsförsök ökar risken för låg APGAR och perinatal död. Kvinnans längd, Body Mass Index och födelseland saknar betydelse. Vändningsförsök kan innebära risk för; tidig födsel, prematur vattenavgång, navelsträngsprolaps, uterusruptur, placenta ablatio och akut sectio. Misslyckat vändningsförsök ökar risken för sätesbjudning samt elektivt sectio. Slutsats: I Sverige utförs vändningsförsök i liten utsträckning. Det finns ökad risk för en del komplikationer vid vändningsförsök. Dock är riskerna med vändningsförsök små. Resultatet kan till fördel användas av barnmorskan för att informera kvinnan och stödja henne i beslutet att genomgå ett vändningsförsök.

Bakgrund: Inför en förlossning kan barnet positionera sig med sätet nedåt i förlossningskanalen, vilket kallas för att barnet ligger i sätesbjudning. När detta förekommer kan förlossningen ske endera vaginalt eller genom kejsarsnitt. Andelen vaginala sätesförlossningar har minskat de senaste åren där risker för barnet har framhävts som den främsta orsaken. Vissa förlossningskliniker i Sverige erbjuder sätesförlossning enligt rutin medan andra kliniker i stället föredrar eller enbart utför kejsarsnitt vid denna bjudning. Motiv: Det är avgörande vart kvinnan befinner sig i landet om hon ska erbjudas vaginal sätesförlossning eller inte. Enligt kvinnocentrerad vård och den etiska koden barnmorskor arbetar utifrån skall kvinnan ges rätt till sina önskemål gällande förlossning och vara delaktig i den vård hon skall få. Syfte: Barnmorskors upplevelser och erfarenheter av sätesförlossningar. Metod: Studien utfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Sju semistrukturerande intervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetade vid sex olika kliniker i Sverige. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Förutsättningar vid sätesförlossning, Kompetensbehov vid sätesförlossning och Främja god sätesförlossning. Utifrån dessa kategorier kunde sju subkategorier bestämmas under analysprocessen. Konklusion: Barnmorskorna upplevde att många kvinnor och dess familjer saknade tillräcklig information för att kunna göra ett välinformerat val inför förlossningen. Det framkom även att det fanns behov av att träna mer på handläggning av sätesförlossning och att en jämlik vård inte kunde ges inom förlossningsvården i Sverige. För att stärka evidensen och skapa en trygghet krävs det vidare studier kring förberedelser och förlossningssätt vid sätesbjudning.