Det rapporteras återkommande om grova våldsbrott på Söder i Helsingborg och stadsdelen karaktäriseras som ett av Sveriges mest brottsutsatta områden. Helsingborgs trygghetsundersökning tyder på att många känner oro för att bli överfallna eller misshandlade på Söder. Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra för utvecklingen över våld i offentlig miljö på Södergatan på Söder under perioden 2010–2019. Vidare är även syftet att redogöra vilka åtgärder som har implementerats på gatan. Utifrån resultatet och tidigare forskning ämnar även uppsatsen till att bidra med kunskap över brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Brottsstatistiken indikerar på att våld i offentlig miljö på Södergatan har minskat under perioden 2010–2019. Samtidigt menar informanterna att det förekommer ett parallellsamhälle på Söder och att våldet till stor del är klustrat mellan kriminella. De löser sina problem inom sin egen kontext och involverar inte polisen. Detta resulterar i att brottsstatistiken inte visar den verkliga lägesbilden utan omfattas av ett stort mörkertal. Helsingborgs stad och polisen kraftsamlar nu och satsar på Söder, bland annat genom polisens citygrupp och projekt som Purple flag. Trots pågående arbete och projekt med positiv utveckling kvarstår svårigheter med att arbeta proaktivt i stadsdelen. Det krävs kunskap om bland annat brottsutvecklingen, aktuell lägesbild och effekterna av brottsförebyggande åtgärder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs fler studier som djupgående undersöker lägesbilden för att få en mer rättvis bild av brottsligheten på Söder i Helsingborg. / There are regular reports of recurring serious violent crime on Söder in Helsingborg and the district is characterized as one of Sweden’s most crime-prone areas. Helsingborg’s safety survey suggests that many people are worried about being assaulted or abused on Söder. The purpose of this thesis is to account for the development of violence in a public environment on Södergatan on Söder during the period 2010–2019. Furthermore, the aim is also to describe what measures have been implemented in the street. Based on the results and previous research, the paper also aims to contribute with knowledge on crime prevention and safety measures. Crime statistics indicate that violence in a public environment on Södergatan has decreased during the period 2010–2019. At the same time, the informants believe that there is a parallel society on Söder and that violence is largely clustered between criminals. They solve their problems within their own context and do not involve the police. As a result, the crime statistics do not illustrate the actual situation, but rather are subject to a large number of unrecorded cases. Helsingborg city and the police are now gathering strength and directing their focus on Söder, for example through the police city group and projects such as Purple flag. Despite ongoing work and projects with positive development, difficulties persist in working proactively in the district. Knowledge of, among other things, the development of crime, the current state of play and the effects of crime prevention measures are required. In conclusion, it can be noted that more studies are needed to comprehensive examine the situation, in order to get a more palpable view of crime on Söder in Helsingborg.