Det rapporteras återkommande om grova våldsbrott på Söder i Helsingborg och stadsdelen karaktäriseras som ett av Sveriges mest brottsutsatta områden. Helsingborgs trygghetsundersökning tyder på att många känner oro för att bli överfallna eller misshandlade på Söder. Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra för utvecklingen över våld i offentlig miljö på Södergatan på Söder under perioden 2010–2019. Vidare är även syftet att redogöra vilka åtgärder som har implementerats på gatan. Utifrån resultatet och tidigare forskning ämnar även uppsatsen till att bidra med kunskap över brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Brottsstatistiken indikerar på att våld i offentlig miljö på Södergatan har minskat under perioden 2010–2019. Samtidigt menar informanterna att det förekommer ett parallellsamhälle på Söder och att våldet till stor del är klustrat mellan kriminella. De löser sina problem inom sin egen kontext och involverar inte polisen. Detta resulterar i att brottsstatistiken inte visar den verkliga lägesbilden utan omfattas av ett stort mörkertal. Helsingborgs stad och polisen kraftsamlar nu och satsar på Söder, bland annat genom polisens citygrupp och projekt som Purple flag. Trots pågående arbete och projekt med positiv utveckling kvarstår svårigheter med att arbeta proaktivt i stadsdelen. Det krävs kunskap om bland annat brottsutvecklingen, aktuell lägesbild och effekterna av brottsförebyggande åtgärder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs fler studier som djupgående undersöker lägesbilden för att få en mer rättvis bild av brottsligheten på Söder i Helsingborg. / There are regular reports of recurring serious violent crime on Söder in Helsingborg and the district is characterized as one of Sweden’s most crime-prone areas. Helsingborg’s safety survey suggests that many people are worried about being assaulted or abused on Söder. The purpose of this thesis is to account for the development of violence in a public environment on Södergatan on Söder during the period 2010–2019. Furthermore, the aim is also to describe what measures have been implemented in the street. Based on the results and previous research, the paper also aims to contribute with knowledge on crime prevention and safety measures. Crime statistics indicate that violence in a public environment on Södergatan has decreased during the period 2010–2019. At the same time, the informants believe that there is a parallel society on Söder and that violence is largely clustered between criminals. They solve their problems within their own context and do not involve the police. As a result, the crime statistics do not illustrate the actual situation, but rather are subject to a large number of unrecorded cases. Helsingborg city and the police are now gathering strength and directing their focus on Söder, for example through the police city group and projects such as Purple flag. Despite ongoing work and projects with positive development, difficulties persist in working proactively in the district. Knowledge of, among other things, the development of crime, the current state of play and the effects of crime prevention measures are required. In conclusion, it can be noted that more studies are needed to comprehensive examine the situation, in order to get a more palpable view of crime on Söder in Helsingborg.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.