Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan. Den valda fallorganisationen undersöker vi utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten knyter vi till den tidigare forskningen och organisationsteorin. Genom vår undersökning kan vi konstatera att syo- kulturen på den specifika skolan kan bli bättre, det vill säga att syo- kulturen inte var så god som vi trodde från början. Resultatet kring studiens första frågeställning visar alltså att samarbetet inom syo- kulturen kan bli bättre då lärarna är mer engagerade i studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Ur resultatet i studiens andra frågeställning har vi fått en uppfattning om hur respondenterna uppfattar sina egna insatser inom syo -kulturen. Då vi bl.a. kan se att alla respondenter har tydliga roller inom studie- och yrkesvägledningsverksamheten. På så sätt vet man vilka insatser man ska bidra med i verksamheten som kan bidra med en god syo- kultur. Intressant ur resultatet är att lärarna säger emot sig själva i sina egna insatser inom syo- kulturen. Då de säger att de tar in studie - och yrkesvägledning i sin undervisning men sedan säger att studie- och yrkesvägledaren är den enda personen som ska sköta studie - och yrkesvägledningen. Resultatet kring studiens andra frågeställning visar alltså att lärarnas insatser kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten behöver tydliggöras.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun ser på det pedagogiska samarbetet med vägledning samt vilka insatser som kan främja ett likvärdigt arbetssätt. För att få svar på ovanstående har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan, var och en av dessa gentemot respektive skolas rektor.Bakgrunden till studiens uppkomst ses genom granskningar av den svenska grundskolans studie- och yrkesvägledning, vilka redovisar ett undermåligt pedagogiskt samarbete, ett arbete där också likvärdigheten är i fara.Med hjälp av handlingsteorin har vi analyserat insamlad empiri. Detta genom begreppen automatiserade och medvetna handlingar, via dimensionerna gripa tag i och omvandla, samt genom begreppen konkret upplevelse, reflekterande observation, abstrakt tänkande och aktivt experimenterande.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser det pedagogiska samarbetet som otillfredsställande. Att detta ses beroende av såväl pedagogers som lednings inställning till detsamma, samt att arbetet också kan se olika ut från skola till skola, något som därmed påverkar dess likvärdighet. / The purpose of the study is to investigate how guidance counsellors in a Swedish municipally looks at the educational cooperation with guidance as well as the actions that can promote an equivalent way of working. To get answers to the above, we conducted thorough interviews with five guidance counsellors who work at primary schools, each of them against their respective schools principal.The background to the investigation is seen by examining the Swedish comprehensive school guidance and counseling, which reports an invalid and non equal educational cooperation.To analyze the collected data we have chosen the Action Theory. This is done using understood automatic and conscious actions, through taking a hold of and changing, as well as actual experiences, reflective observations, abstract thinking and active experimentation. The result shows that the guidance counsellors see the educational cooperation as substandard. That this is seen dependent in both educators as managerial approach, and that this work also may differ from school to school, which thus affects its equivalence.