No description available.

Voyages of discovery could not be entertained until the advent of three-masted ships. Single-sailed ships were effective for voyages of short duration, undertaken with favourable winds. Ships with two masts could make long coastal voyages in the summer. Both these types had more or less severe limitations to sailing to windward. To sail any ship successfully in this mode it is necessary to be able to balance the sail plan accurately. This method of keeping course could not reach its full development until more than two sails were available for manipulation. Rudders never were adequate to hold ships to windward courses. Ships with three or more masts could be sailed in all weather with very little dependence on the power of the rudder and the freedom from this limitation made it possible to build ships large enough to carry sizable crews, their stores and spare gear over ocean crossings. / Arts, Faculty of / History, Department of / Graduate

No description available.

Thesis (M.S.)--Florida State University, 2004. / Advisor: Dr. Cheryl Ward, Florida State University, College of Arts and Sciences, Department of Anthropology. Title and description from dissertation home page (June 17, 2004). Includes bibliographical references.

Thesis (M.Mar.Archaeol.) -- Flinders University, Department of Archaeology, 2006. / "A thesis submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree of Master of Maritime Archaeology, Department of Archaeology, Flinders University". "May 2006". Includes bibliographical references (leaves 101-105). System requirements for remote version: Adobe Acrobat Reader to view PDF file.

Traditional sailing ships, as opposed to vernacular boats, evolved to consist of certain types of vessels that couldbe produced in the same way in different countries and were also sold between countries. They were usuallyengaged in longer voyages which often resulted in an international crew. The traditional sailing ships that sailinternationally today are still characterised by international crews. In my thesis I argue that traditional Westernsailing ships are part of a historically transnational maritime culture, and that their significance as transnationalcultural heritage lives on today. At the same time, traditional sailing ships have much to contribute to todays andfuture society. They are kind to maritime life, while proving to be useful instruments for achieving better mentalhealth, teamwork, and learning seamanship. Unfortunately, the great potential and importance of traditional shipsas transnational cultural heritage is rarely acknowledged, as today's heritage discourse is still strongly influencedby the hegemonic cultural discourse that author Laurajane Smith calls Authorised heritage discourse.Furthermore, today's maritime rules create both practical and economic difficulties for traditional sailing ships,as today's maritime rules are written for modern motorised ships that have completely different physical andeconomic conditions. Through interviews with primarily employees on the ships Götheborg and Tres Hombres,it appears that the greatest challenges are linked to the national regulations, and that there is a great need forpoliticians and officials to get involved in creating rules that are adapted to traditional ships. In addition, moremaritime officials with knowledge of sailing vessels are needed to achieve better safety when handling traditionalsailing vessels.Since traditional sailing ships often sail internationally, it is important that the regulations in different countriesare harmonised. One conclusion is that this is something that should be dealt with by the EU as the activities ofsailing ships are a common transnational cultural heritage that can contribute to more cooperation between theirmember countries and to strengthen international relations. / Traditionella segelfartyg till skillnad från allmogebåtar, utvecklades till att bestå av vissa fartygstyper som kundeproduceras på samma sätt i olika länder och även säljas mellan länder. De var oftast engagerade i längreseglingar vilket gärna ledde till en internationell besättning. De traditionella segelfartyg som seglar internationelltidag är fortfarande präglade av internationella besättningar. I min uppsats argumenterar jag för att traditionellavästerländska segelfartyg är del av en historiskt nationsöverskridande maritim kultur, och att deras betydelsesom nationsöverskridande kulturarv lever vidare än idag. Traditionella segelfartyg har samtidigt mycket att bidramed till dagens och framtidens samhälle. De är skonsamma mot havsmiljön, samtidigt som de har visat sig varaanvändbara instrument för att uppnå bättre psykisk hälsa, samarbetsförmåga, och att lära sig sjömanskap.Tyvärr uppmärksammas sällan traditionsfartygens stora potential och vikt som nationsöverskridande kulturarv,eftersom dagens kulturarvsdiskurs fortfarande är starkt präglad av den hegemoniska kulturdiskurs som forskarenLaurajane Smith kallar för Authorised heritage discourse.Samtidigt skapar, dagens regler för sjöfarten både praktiska och ekonomiska svårigheter för de traditionellasegelfartygen eftersom dagens sjöfartslagstiftning är skriven för moderna motordrivna fartyg som har helt andrafysiska och ekonomiska förutsättningar. Genom intervjuer med i första hand anställda på fartygen Götheborgoch Tres Hombres, framkommer att de största utmaningarna är kopplade till de nationella regelverken, och attdet finns ett stort behov av att politiker och tjänstemän engagerar sig i att skapa regler som är anpassadetraditionella fartyg. Samtidigt behövs det fler maritima tjänstemän med kunskap om segelfartyg för att kunnauppnå bättre säkerhet vid hantering av traditionella segelfartyg.Eftersom traditionella segelfartyg ofta seglar internationellt är det viktigt att regelverken i olika länderöverensstämmer. En slutsats är att detta är något som borde behandlas av EU då segelfartygen är ettnationsöverskridande kulturarv som kan bidra till mer samarbete mellan deras medlemsländer och styrkainternationella relationer.

Se ha abordado el análisis e investigación en los protocolos notariales de datos sobre movimientos portuarios acaecidos en Santander durante el siglo XVIII. Se analizaron las múltiples interdependencias originadas como nacionalidades, intervinientes, tipología de embarcaciones, cargas transportadas y rutas adscritas