Sammanfattning Bakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år. Data analyserades enligt Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Mödrarna ingår i Västerbottens Salut-satsning och bor inom upptagningsområdet för Västerbottens läns landsting. Resultat: De flesta mödrar fick information om utrymmesmat, måltidsordning samt frukt och grönsaker. Informationen som vissa av mödrarna fått upplevdes för generell. Något mödrarna saknade från samtalen var mer individanpassad information samt att den skulle vara djupare. Den information som gavs varierade beroende på vilken hälsocentral mödrarna besökt. De hade inställningen att hela familjen bör äta hälsosamt samt att man som förälder bör vara en bra förebild. Många hade inställningen att de hade goda matvanor sedan tidigare och att förändring ej var nödvändig. Slutsats: Informationen om frukt och grönsaker är det budskap som framförallt gått fram till mödrarna, vilket motiverat dem till att göra förändringar i familjens matvanor. Mödrarna upplevde att informationen var för generell och att de saknar bakgrund till råden. En återkommande inställning bland mödrarna var att de redan ansåg sig ha goda matvanor och därför inte behövde ta åt sig av råden.