<p>Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet.</p><p>I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall.</p><p>I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.</p>

Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet. I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall. I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.

Ifrågavarande kvalitativa fallstudie bidrar med kunskap om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Denna undersökning syftar till att utveckla ett empiriskt bidrag inom kontexten distribuerade IT–projekt. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda vid det multinationella telekommunikationsbolaget Ericsson, vilket bedriver många av sina IT–projekt i distribuerade team. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av det kvalitativa data-analysverktyget MAXQDA. I dataanalysen identifierades två nivåer av faktorer som påverkar samförståelse, vilka  definierades som förutsättningar och givna faktorer. Fortsättningsvis har de identifierade faktorerna analyserats genom en jämförelse med tidigare forskning. En av många diskussioner grundar sig i huruvida de identifierade förutsättningarna bör tolkas som ett resultat av graden av etablerad samförståelse i ett distribuerat team, eller om de snarare bör tolkas som lämpliga egenskaper för att kunna uppnå samförståelse i ett distribuerat team. Andra diskussioner innefattar vikten av en stark företagskultur kombinerat med ett starkt förtroende för företagskulturen, samt framtidsvyer för distribuerade IT–projekt. Avslutningsvis kunde följande förutsättningar konstateras: bygga relationer, fysiska träffar, tydlighet och målsättning samt följande givna faktorer konstateras: erfarenheter, kultur, språk, företagskultur och teknik.