Bostadsköpet, och bostadsförsäljningen, är vanligtvis det största ekonomiska beslutet en konsument gör. Därför är det viktigt att det finns trygghet i de möten som uppstår mellan säljare, köpare, mäklare och bank. Både mäklare och banker innehar ett informationsövertag gentemot konsumenten och skall därför inte bara se till så att affären rent praktiskt blir av utan även agera guide på bostadsmarknaden. Denna uppsats kommer behandla ovan nämnda dynamik som uppstår vid bostadsaffärer och fokusera på mäklarens roll och ansvar vid kontraktsskrivning.  Bostadsaffären innebär ett juridiskt bindande avtal som idag genomsyras av de olika parternas krav på effektivitet för lönsamhet, kundnöjdhet och konkurrensfördel. I dessa krav på effektivisering och snabba affärer utelämnas ibland lånevillkor och försäljningsvillkor i köpekontraktet som skulle kunna omvandla konsumentens hus- och bostadsrättdrömmar till dyr mardröm genom skadestånd och långa processer. Mellan de konkurrensmässiga krav som ställs på bankerna i form av allt snabbare svar om lånelöften och mäklarnas arvoden för antalet sålda objekt, riskerar kunden att bli den lidande parten med onödiga avgifter på skuldkontot.

Vid tvister som rör skadestånd måste käranden kunna bevisa att ett orsakssamband föreligger mellan den svarandes agerande och en uppkommen skada. Vid skadesituationer som präglas av multipel kausalitet finns det inte sällan flera potentiella skadevållare samtidigt som det är mycket svårt att utreda vem som har gjort vad i skadeförloppet. Följaktligen är det ibland endast möjligt att konstatera att en viss händelse medfört risk för skada, vilket resulterar i att åläggandet av skadeståndsansvar blir problematiskt eftersom det finns risk att en tänkt skadevållare inte alls har orsakat skada. Skadeståndsansvaret ska endast träffa den eller de personer som faktiskt har vållat skada, samtidigt kan det tyckas skäligt att den skadelidande på något sätt erhåller kompensation. Vidare är det svårt att acceptera en rättsordning där en skadevållare kan undgå ansvar endast för att skadesituationen är svårutredd, således måste en avvägning göras mellan den kärandens intresse av ersättning och den svarandens intresse av att inte få svara för skador som denne inte ha varit vållande till. I den här uppsatsen behandlar vi multipel kausalitet, ett kausalitetsproblem som inte återfinns i svensk rättspraxis. Vi undersöker huvudsakligen hur problematiken i förhållande till svensk rätt men som stöd för analysen drar vi även till viss del slutsatser från ett internationellt perspektiv.

Inom marknadsrätten är det inte ovanligt att näringsidkare använder otillbörliga affärsmetoder för att konkurrera på marknaden. EU har genom tvingande direktiv säkerställt att alla medlemsstater har lagstiftning mot otillbörliga affärsmetoder för att avskräcka näringsidkare från användandet av sådana metoder och därigenom skydda konsumenterna från detsamma. Den vanligaste sanktionen är förbud förenat med vite, vilket innebär att sanktionen utgår först om överträdelsen återupprepas. En ovanligare sanktion som är direktverkande men som sällan tillämpas är marknadsstörningsavgift. Den näringsidkare som med uppsåt eller oaktsamhet begått en överträdelse, av någon bestämmelse som stadgas i 29 § MFL, kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift. Förutom kravet på uppsåt eller oaktsamhet har det i praxis utarbetats en princip om att marknadsföringen ska ha stört marknadens funktion för att marknadsstörningsavgift ska kunna dömas ut. Att marknadsföringen varit marknadsstörande kan visa sig i att förtroendet för en hel bransch har skadats. Sedan marknadsstörningsavgiften infördes kan det genom praxis konstateras att det föreligger oklarheter för på vilka omständigheter domstolen dömer marknadsstörningsavgift och hur avgiften beräknas. Det är KO som har bevisbördan för marknadsstörningsavgift och således ligger KO:s yrkanden till grund för domstolens bedömning. Vid införandet av marknadsstörningsavgift framfördes det i förarbetet att utvecklingen av grunderna för marknadsstörningsavgift skulle ske av rättstillämparen. Det kunde dock konstateras att utvecklingen inte skett i den riktning som var lagstiftarens avsikt och därför tillkom 2016 nya bestämmelser för på vilka grunder marknadsstörningsavgift ska bestämmas. Förutom nya bestämmelser genomfördes också en domstolsreform för att samla immaterial-, marknads- och konkurrensrättsliga mål i en och samma domstol. Genom redogörelsen av rättsfall har det framgått att överträdelser som varit återkommande och systematiska bedöms som allvarliga, likväl som uppsåtliga överträdelser av bestämmelser i Svarta listan. Marknadsstörningsavgiftens storlek uppgår sällan till det högsta beloppet på grund av att domstolen uttalat att det ska förbehållas till de allvarligaste överträdelserna. Sedan domstolsreformen har marknadsstörningsavgift dömts ut i större utsträckning men det kan ifrågasättas om den svenska lagstiftningen verkligen uppfyller EU:s krav på avskräckande sanktioner för otillbörlig marknadsföring.

The Swedish police force is obligated to protect its citizens to maintain public order and to prevent and discover criminality in society. They work around the clock, every day throughout the year for the country’s security, freedom and democracy. But what happens when they themselves become victims of abuse and harassment, because of their job? The police are additionally protected by law when they are attacked in their uniform at work and this means an attack should be faced with punishment accordingly. The police force is a group in society who is more exposed to violence and who are trained how to deal with aggressive and threatening situations. Therefore, the tolerance level is expected to be much higher among the police and because of this, it can be more difficult for them to receive fair compensation when they have been attacked. This thesis aims to show the difficulties the police can face when declaiming compensation for work related attacks. The thesis also intends to investigate under what circumstances a policeman can get compensation.   The study will immerse in and analyse Swedish law together with case law, investigating if the courts lack consistency in their judgment whether or not the police should be entitled to compensation. In order to answer the study’s research questions, a legal dogmatic method has been used.

No description available.

The study was conducted on 72nd company at Livgardet in order to find out what motivators makes the soldiers stay. The material in the essay is based on an interview with soldiers from the 72nd company. The motivators are then categorized in the model Employee Motivation: A Powerful New Model. The model is based on human drives and I used as a tool for the analysis to identify lack of motivation in a working place. The study shows that the key motivators that make soldiers stay is: the opportunity to go on a peacekeeping mission and comrade/esprit de corps, the soldiers state that they will quit without these two essential motivators. Furthermore there are eight more motivators that have deep impact on the soldiers’ motivation to stay in service. / Studien genomfördes på 72:a kompaniet på Livgardet i syfte att ta reda på vilka motivationsfaktorer som får soldaterna att stanna. Empirin bygger på en fokusintervju som genomfördes på soldater från 72:a kompaniet. Motivationsfaktorerna kategoriserades i modellen Employee Motivation: A Powerful New Model. Modellen grundar sig i människans drifter och fungerar som ett analysverktyg för att identifiera bristande motivation på en arbetsplats. Studien pekar på de främsta motivationsfaktorerna som får soldaterna att stanna är: Möjlighet till Utlandsmission och Förbandsanda/Kamraterna, utan dessa hade soldaterna slutat. Utöver dessa nämns ytterligare åtta motivationsfaktorer som motiverar soldaterna på 72:a kompaniet att fortsätta sin anställning i Försvarsmaken.

This study concerns the legal requirement of contravention as a prerequisite for any parties right to appeal decisions according to the Swedish Public Administration Act. In this study, we examine the legal statute, its significance and its function in administrative law. In order to carry out this study, we have examined the historical background of the aforementioned statue, its legislative history and its stated purpose at introduction. We have also done a through investigation of various legal cases, which has enabled us to analyze how this requirement of contravention is understood in practice and how it is applied. The purpose of this part of the study has been to compare the application in practice with the function of the contravention-requirement as stated in legislative preparatory documents, and also to examine and analyze whether court judgements on this matter are in agreement.    Everyone has the right to express dissatisfaction with government decisions and to submit appeals. The function of any public administration regulation is to regulate the interaction of power between government and individuals and its prime objective is not seldom the protection of citizens against state authority. In this, the right to appeal a government decision is a key element. All people come in contact with a government decision as some point during their lives and can end up in a situation where they do not share the assessment of the deciding authority, which makes this an important topic for research.    The right to appeal a decision must however, for reasons that are obvious, be limited in some way so as to avoid a waste of common resources. Appealability and the issue of standing are two legal concepts that serve are infringements on the general right to appeal. Any decision can be appealed, but only if it is appealable. And whoever wishes to appeal the decision can do so, provided that they have standing and can show contravention. In other words, the decision appealed must first and foremost be a decision, and then be one that concerns the complainant to some reasonable extent.    We first became familiar with this matter through a decision of the Supreme Administrative Court of Sweden, 7873-13, the so-called name-case. The case concerns a women that applied to change her name, was allowed to do so in a decision and then appealed that same decision on the grounds that she had changed her mind. We find that the statutory text is clear in that it requires contravention, but what contravention, i.e. a decision having gone against someone, actually means or how it should be understood or assessed is not clear. It is for this reason that  we have decided to research this matter further and to investigate and analyze what the legal contravention-requirement means in practice.

No description available.

No description available.

Municipalities have the sole responsibility of planning within its jurisdiction. This is partially done through detailed plans. In the detailed plan the municipalities can regulate construction and property subdivision. After the implementation deadline expires the detailed plan still holds legal force but it can be argued that the plans objective is obsolete and that the plan may be amended or repealed due to old age. The aim of this dissertation is to investigate minor deviations in current and outdated detailed plans when it comes to cadastral procedure, if they differ regarding minor deviations. In order to answer the research questions a survey of the cadastral procedures archives has been made and interviews with experts from both government and municipal Cadastral Authority have been carried out. Lantmäteriet, the Swedish mapping, Cadastral and Land Registration Authority has made efforts to improve the cooperation with the municipalities in which the governmental Cadastral Authority has worked, thru the so-called principle of consultation. Here however production equalization obstructed further use of the principles. Furthermore, the interviewees recognized that the acceptance of minor deviations from detailed plans weren’t dependent on whether a detailed plan was outdated or not, as much it depended on how old the it was. In the archives investigation we found that the range of acceptance of minor deviations differs between municipalities. It also differed in how many ordinances that were made in - or out of detailed plans and if the plans were current - or outdated. An example of this is Orust municipality where a large majority of ordinances were made out of plan unlike Härryda municipality were a great majority of the cadastral procedures was made within detailed plans. Of the various cadastral procedures, reallotment was the most common. Subdivision was the most common when it came to minor deviation. It was also more commonly occurred that a minor deviation was made in outdated detailed plans rather than current detailed plans.