Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.

No description available.

No description available.

No description available.

This essay analyzes whether Sweden's beach protection rules are in need of change andwhat the consequences of those supposed changes are. The author argues that Swedenneeds stronger beach protection for the future, to preserve the beaches for futuregenerations and strengthen the legality of beach protection. The argument is based onthe Swedish beach protection is too easy to change and the time frame for a change isshort if there is a narrow political majority in the Riksdag. Beach protection is acontroversial issue between the landowner's right to use his land and the public's andnature's right to pristine beaches. The term is used in this essay as an ideal where theidea is for the reader to consider whether the beach protection fulfills an adequatefunction or not and whether it is worth preserving. The tension between landowners andthe public's interests, as well as nature's needs, is also highlighted throughout the essayto draw the conclusion that beach protection actually fulfills its function. A comparisonis made between current legislation and a proposed bill, which was never voted through,where the government proposed changes to beach protection. The essay also takes acloser look at whether landowners' willingness to build close to watercourses iscompatible with nature's needs. At the end of the essay are suggestions to strengthenbeach protection in Sweden. All suggestions are intended to extend the time framebefore changes can be made and do it more difficult to change beach protection with aweak political majority, and to give beach protection an elevating status in society.

No description available.

The interest for, and usage of, Alternative Dispute Resolution (ADR) has to a much greater extent developed in other legal systems than in the Swedish. ADR has gained popularity and, in some cases, one may even say that it has taken an indispensable role for those who deem the legal process inert. The reason why the same legal development has not taken place in Sweden can be partly explained by the principle that procedural agreements per se are invalid if the agreement is not supported by law. This thesis argues that one way to encourage disputing parties to reconcile out of court is by allowing an exception from the principle in favour of pre-litigation clauses consisting of a multi-tiered dispute resolution. These clauses contain several stages, each of them aiming to facilitate an amicable settlement. The intent of the parties by including such a clause in a contract is to seek a settlement by the prescribed ADR method before they commence litigation or arbitration. Such an exemption, however, requires its preconditions in order not to restrict the parties’ right to judicial review. The possibility of assigning the precedent ADR stages the effect of a procedural hindrance during a limited period of time is discovered by assaying legal literature. Analysing this possibility concludes that it might be an alternative for achieving the advantages of ADR while minimizing the risk of restricting the right to have one’s civil rights determined by trial.

No description available.

In accordance with the Tenant-Ownership Act the division of responsibilities for the internal maintenance of a tenant-ownership home shall be drawn at what is referred to in the law as “walls, floors and ceilings”. According to the law, however, there is also room for the tenant-ownership association to independently regulate the division of responsibilities between the tenant-ownership and the association. The regulation of such a division of responsibilities is implemented by changing the wording to some extent regarding the internal maintenance in the association's statutes. Tenant-ownership associations can be affiliated with a trustee or independently manage their association, which today has led to a problem as this creates deviating basic conditions. Associations that are affiliated with a trustee usually have basic formulations in their statutes, while independent associations themselves are based on what is stated in the law and have a lesser tendency to base their formulations on a closer analysis of more specific additions. As recently as 2020, a tenant-ownership association's formulation of its bylaws resulted in a major dispute that received attention. The case concerned a major demarcation problem regarding the division of responsibilities of the internal maintenance in a tenant-ownership between the tenant-owner and the association. A study of various large associations 'statutes has been carried out to investigate the extent to which associations' statutes can affect the division of responsibilities. In view of the fact that it is not precisely defined in law what the division of responsibilities looks like in the issue, in addition to the study of various associations' statutes, an analysis of legal material has also been conducted, to create a broader picture of how the statutes are formulated in practice and whether there is scope for improvement. This resulted in us getting a clear picture that associations that are affiliated with a outsourced management have more specific formulations that can be to the association's advantage in the event of a dispute. The associations that manage themselves largely lack equally clear wording that can lead to a major demarcation problem between the association and the tenant-owner regarding the internal maintenance. / I enlighet med Bostadsrättslagen (1991:14) ska gränsdragningen beträffande det inre underhållet i en bostadsrätt dras vid det som i lagen benämns som “väggar, golv och tak”. Enligt lagen finns emellertid även utrymme för bostadsrättsföreningen att på egen hand reglera ansvarsfördelningen mellan bostadsrättshavaren och sig själva. Regleringen av en sådan ansvarsfördelning genomförs genom att i viss mån ändra formuleringen anträffande det inre underhållet i föreningens stadgar. Bostadsrättsföreningar kan vara anslutna till en förvaltare eller på egen hand förvalta sin förening, vilket idag har lett till en problematik eftersom detta skapar avvikande grundförutsättningar. Föreningar som är anslutna till en förvaltare har vanligen grundformuleringar i sina stadgar medan fristående föreningar själv utgår från det som står i lagen och har en mindre benägenhet att grunda sina formuleringar på en närmare analys av mer specifika tillägg. Redan så sent som 2020 resulterade en bostadsrättsförenings formulering av dess stadgar till en stor tvist som uppmärksammats i ämnet. Formuleringen ledde till en stor gränsdragningsproblematik gällande ansvarsfördelningen av det inre underhållet i en bostadsrätt mellan bostadsrättshavaren och föreningen. Med anledning av detta har en studie av olika stora föreningars stadgar utförts för att undersöka i vilken omfattning föreningars stadgar kan påverka ansvarsfördelningen. Med hänsyn till att det inte helt exakt definieras i lag hur ansvarsfördelningen ser ut i frågan har utöver studien av olika föreningars stadgar även tillämpats en analys av rättsligt material, detta för att skapa en bredare bild av hur stadgarna formuleras i praktiken samt om det finns utrymme för förbättring. Detta resulterade i att vi fick en tydlig bild över att föreningar som är anslutna till en förvaltare har mer specifika formuleringar som kan vara till föreningens fördel vid en eventuell tvist. Föreningarna som förvaltar själva saknar till största del lika tydliga formuleringar som kan leda till en större gränsdragningsproblematik mellan föreningen och bostadsrättshavaren avseende det inre underhållet.

Denna kandidatuppsats (C-uppsats) kommer att undersöka sjukdomen lepra utifrån ett socialt perspektiv med syftet att undersöka om livslängden hos infekterade människor (i Europa) påverkades på något sätt utifrån det samtida samhällets regerande normer och perspektiv. Rådande Covid-19 pandemin har omöjliggjort egna osteologiska undersökningar, vilket är varför denna studie kommer grundas i andra arkeologers redan publicerade rapporter. Källmaterial för den sociala biten grundar sig i relevanta textuella skrifter, vilket inkluderar både modernt och historiskt material samt religiösa teman för bredaste (och bästa) ämnesomfamning. Tidsmässigt (etablerat efter det osteologiska materialet) fokuserar denna uppsats på ’Antiken’ (ca. 400 f.Kr. till ca. 400 e.Kr.) samt efterkommande medeltid efter skandinavisk räkning (ca. 900 e.Kr. fram till ca. 1500 e.Kr.).