<p>Det är inte alltid så lätt som förälder att förstå de algoritmer (räkneuppställningar) som barnen använder i skolan idag. Hur föräldrarna kan få hjälp med detta är en del av denna studie som genomförts med föräldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer föräldrarna och eleverna i denna klass använder. För att få en uppfattning om föräldrarnas matematikundervisning har läroplaner från 1969 och framåt studerats med fokus på algoritmräkning. Några olika algoritmer i de fyra räknesätten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande historik kring algoritmernas ursprung. </p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där föräldrar och elever bl.a. fick göra uträkningar av uppgifter i de fyra räknesätten. Därefter genomfördes intervjuer med både föräldrar och elever, samt klassens vikarierande lärare och de ansvariga för skolans s.k. ”läxhjälp”.</p><p>Resultatet av undersökningen blev att föräldrarna önskade en matematikgenomgång av klassens lärare för att lära sig hur deras barn räknar i framförallt division. Det visade sig att nästan samtliga elever använde de traditionella algoritmerna i addition, subtraktion och multiplikation men däremot var kort division den dominerande algoritmen i division. Många av de föräldrar som hade lärt sig ”trappan”, hade problem med just detta räknesätt.</p>

<p>Vårt syfte var att se om man kunde upptäcka matematiksvårigheter redan på förskolan. Vi har genomfört arbetet med hjälp av litteratur, kvalitativ undersökning och diskussioner. Vi valde att lägga upp arbetet utifrån små barns matematikförståelse till att gå in på varför en del barn får svårigheter med matematiken. Slutsatsen vi drar av vårt arbete är att man kan upptäcka barn med dessa svårigheter redan på förskolan och vi får även belägg för detta genom litteraturen. Det har inte forskats så mycket om varför barn hamnar i matematiksvårigheter. Förskolan idag uppmärksammar matematiken på ett helt annat sätt än förr, då man ansåg att matematiken var något som hörde skolan till och man började inte med det förrän man var sju år gammal. I och med att matematiken uppmärksammas mer idag så kan dessa barn med begynnande svårigheter i det matematiska upptäckas på ett tidigare stadium.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever. I diskussionen diskuterar vi resultatet kring vår undersökning som visar att det behövs mer resurser i skolan när det gäller tid, pedagoger och ekonomi.</p>

<p>Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjälpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att få reda på detta har vi gjort litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat två grupper, om fyra elever i varje, inom matematikområdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har på många sätt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fått en djupare förståelse för uppgifterna. Kontinuerligt i undervisningen har också samtal kring matematiken förts. Eleverna upplevde den laborativa och praktiska undervisningen som bra, då de själva kände att de under längre tid kunde vara koncentrerade för ämnet. De tyckte också att samtalen kring matematiken hjälpt dem till en ökad förståelse.</p>

<p>Vilka svårigheter finns när gymnasieelever löser andragradsekvationer?</p><p>Författarens erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen, visar att gymnasieelever har svårt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen är att belysa de problem som uppstår när gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats. Eleverna har tydligt förklarat hur de går tillväga vid varje uppgift. Undersökningen har visat att elevernas grundläggande kunskaper i matematik är av stor betydelse när det gäller hur eleverna klarar att lösa andragradsekvationer. Analysen visar att det är viktigt från lärarens sida att ta reda på vilken nivå eleverna är i matematik och algebra. För att de ska kunna få bättre kunskaper om och hur man löser andragradsekvationer, behöver eleverna mer tid på sig till kursen Matematik B.</p>

<p>Skolforskningen har ofta intresserat sig för hur flickor och pojkar presterar i skolan sett ur ett könsperspektiv. Hur lärarna ser på könstillhörigheten som en faktor för hur elever klarar av skolan har stått mindre i fokus. Vilka uppfattningar har lärare om könets betydelse för vad eleverna presterar? Kan lärarnas attityder och förutfattade meningar till och med hindra dem från att se det som eleverna verkligen presterar? För att få en uppfattning om detta har jag intervjuat sex svensklärare på högstadiet och gymnasiet om deras syn på manliga och kvinnliga elevers skrivande i skolan. Jag har dessutom tittat på ett antal elevtexter som jag fått från dessa lärare. Lärarnas uppfattningar och attityder har jag sedan ställt i relation till tidigare forskning och till de resultat som jag har fått fram vid en mindre analys av elevtexterna. Det visade sig att tidigare forskning, lärarnas attityder och elevtexterna inte helt stämde överens. Det förefaller som om lärarna, tenderar att i viss mån överskatta skillnaderna om man jämför med texterna. Forskningen pekar på ännu större skillnader än de lärarna tycker sig se. Det är inte bara flickorna som kan stava, och även pojkarna kan uttrycka känslor. Samtidigt pekar lärarna på andra faktorer än könet som viktiga för elevernas prestationer när det gäller skrivande.</p>

<p>Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och språk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lärare för skolår 7-9. Intervjuerna handlar om hur lärarna använder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mån de anser att språket har en grundläggande betydelse för lärandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen är att lärarna i de samhällsorienterande ämnena och språk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lärande än lärarna i naturorienterande ämnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det är viktigt att lärare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det påverkar huruvida eleverna får rätt förutsättningar att arbeta efter läroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift.</p>

<p>Religion som ett maktmedel är en aktuell företeelse i USA, där människor utnyttjas och vilseleds med manipulerande och religiösa guider som gärna visare dem deras väg till det religiösa livet och dess belöningar. Men vägen dit kostar, både människoliv och pengar. I den religiösa maktutövningen påverkas ett helt folkslag, amerikanarna, eftersom de lever i en värld där kapitalism, politik och det sociala blir till ett och influerar alla samhällskikt, till att till slut bli ett särdrag i USA. Syftet är att framställa detta med hjälp av frågeställningen; </p><p>hur används religionen som ett maktmedel i USA? </p><p>Det kommer att belysas; hur man använder sig av medel som rädsla, tradition, politik, meningssökande med mera för att rekrytera amerikanen till att bli religiös, för att skapa sig en egen förmögenhet eller sitt egna religiösa imperium. Med en tillräckligt god retorisk förmåga och en karismatisk utstrålning kan auktoritära personer i USA påverka och influera - personer, samhället och grupperingar - med hjälp av religionen, för egennyttiga ändamål. Detta är enkelt för kritikern att se, men tyvärr inte för den religiöse amerikanen som lever mitt i det. </p><p>Vidare finner man att detta grundas i en inbyggd religiös mentalitet som härleds från gamla tider och att det amerikanska samhället är uppbyggt på detta, vilket sedan kan användas som ett maktmedel. Man kan konstatera att VI och DE fenomenet är en avsevärd och viktig komponent i detta maktspelet och är även amerikanens rädsla, mer eller mindre. Individen vill inte hamna utanför samhället som det socialiserats in i och är därför präglad av detta och kan därmed identifiera sig utefter det. Detta blir således ett tillstånd i vilket amerikanen finner sin trygghet, vilket oftast är en religiös sådan. </p>

<p>En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrån ett lärarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmågor och olika sätt att lära. Skolans uppgift är att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlärningsmiljö. Vi har studerat lärares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lärarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har även försökt få svar på om, och i så fall hur, den specialpedagogiska kompetensen används i detta arbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevers olikheter och bemötande. I den empiriska delen redovisade vi sex klassrumsobservationer, som följdes upp med intervjuer av lärarna. Vi valde lärare i olika åldrar, med olika erfarenhet och med olika bakgrund. Våra frågor fokuserades kring vilka hinder, möjligheter och förändringar lärare upplever sig se, för att möta elevers olikheter mot målet en skola för alla. Våra resultat visar att läraren saknar både personal- och lokalresurser för att möta alla elever. Dessutom efterlyses fortbildning i inlärningsstrategier, observationstekniker och mångkulturella frågor. </p>

<p>Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupper</p><p>resonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vad</p><p>lärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.</p><p>Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning om</p><p>lärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandet</p><p>att förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter en</p><p>möjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.</p><p>Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olika</p><p>utbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ett</p><p>avgränsat område. Samtalen spelades in på band och har skrivits ut av författaren. Ett</p><p>kategorisystem växte fram vid analysen.</p><p>Ett sammanfattande resultat av denna studie är att när lärare kommunicerar ett innehåll</p><p>till elever använder de variation fastän på olika sätt. De fokuserar på vissa aspekter</p><p>medan andra aspekter lämnas ofokuserade. När de riktar uppmärksamheten mot kritiska</p><p>aspekter fokuserar de ofta på en aspekt i taget av innehållet.</p>