Stockholms stad genomgår vid denna tidpunkt en ofantligt stor, och expansiv, förändring, vilket kännetecknas framförallt av ett massivt bostadsbyggande. Det som en gång var stadens gränstullar, har nu utvidgats. Parallellt med denna utveckling har cykeln som trafikslag fått allt starkare medvind sedan framförallt slutet av 1990-talet, inom den kommunala politiken och planeringen. Ett tidigare uträknat, och bortbyggt, trafikslag är nu på väg tillbaka. Visionen är att Stockholm i framtiden ska kunna profileras som en cykelstad. Detta framgår framförallt tydligt i stadens strategiska styrdokument, hur en viktig del av det framtida Stockholm är ett transportsystem med fokus mot hållbarhet och långsiktighet. Ett transportsystem vilket skall prioritera ett ökat cyklande i staden, framför bilen. Denna studie syftar till att undersöka vilken roll, och betydelse, cykeln har i stadsutvecklingen. Hur korrelationen är mellan visioner, målsättningar och strategier för trafiken, och hur det faktiskt kommer till uttryck inom planeringen. Studien undersöker hur det översiktliga läget inom samhällsplanering ser ut för cykeln i Stockholm, för att sedan undersöka hur det ser ut i det specifika stadsutvecklingsprojektet, Södra Solvallastaden. Teorin fokuserar på helhetssyn och samverkan, två återkommande strategier i stadens styrdokument, viktiga för en samordnad planering, vilket ämnar till hur en hållbar stadsutveckling är möjlig genom att en mer inkluderande planering av trafik och bebyggelse utövas. Skillnader mellan olika perspektiv lyfts fram, för att visa på vilka planeringsförutsättningar som existerar. Beslutsfattandet, och framförallt processen, inom planeringen är det som betonas. Ytterligare används två kompletterande teorier vilka också är inom samma tema, utifrån ett makt- och organisationsperspektiv.  Empirin utgörs av kvalitativa data från både interjuver med planerare vid Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, och den privata markägaren i Solvallastaden, samt skriftliga dokument från framförallt Stockholms stad och forskning inom bl.a. trafik- och cykelplanering, hållbar stadsutveckling och hållbara transportsystem. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna gällande hur beslut fattas i organisationer, aktivt deltagande och demokratiska processer, samt samordnad planering - helhetsperspektiv, samverkan och planeringsförutsättningar.   Studien visar att även om Stockholms strategiska styrdokument talar för hur cykeln skall prioriteras, och ges en betydelsefull roll för en långsiktig hållbar stadsutveckling, inkluderas cykeln inte alltid i planeringsprocessen. Det planeras för cyklister främst utifrån ett större, regionalt, pendlarperspektiv. Inom det mer lokala är det ett fortsatt svagt fokus på cyklisterna. Detta beror på vilka planeringsförutsättningar cykeln ges, vilka påverkas av bl.a. hur staden organiserar sig, trafikplanerares deltagande i beslutfattande- och planeringsprocesser, den kommunala politiken, särintressen och konflikter mellan förvaltningar, det historiska arvet, samt skilda nivåer av samverkan, och vilka som aktivt får vara med att forma helheten i projekt. / Stockholm as a city, at this moment, is experiencing a massive, and extensive, change, which is most of all recognizable from the large construction of housing. What once was considered as the city limit, has now changed. Along with this development the bicycle, as a mode of transportation, has gained more attention, since approximately the late 1990s, within the municipal politics and planning. A mode of transportation which the city once rather disregarded and built away, is on its way back. The vision is for Stockholm in the future to be able to profile itself, as a bicycle city. In the city’s strategic governing documents, is demonstrated clearly, how an important part of the future city is a transportation system which has a great, long-term, focus towards sustainability. A transportation system which will prioritize bicycles, instead of cars. This paper aims at investigating the importance, and part, bicycling play in the city’s urban development. The relationship between the visions, aims, and strategies, set for the future traffic, and how it’s proved in actual planning. The paper investigates the comprehensive state of the bicycle, generally, of how Stockholm is planning, and then comparing with a specific project called Södra Solvallastaden. Which is a new development, in the Bromma area of Stockholm, were its stated how the area is being developed as a ‘bicycle city’. The theory focuses on the two concepts ‘helhetssyn’ (comprehensive view) and ‘samverkan’ (collaboration), common in the strategic documents, and important for what is known as a ‘samordnad planering’, meaning a more collaborative planning, which focus on how a more sustainable urban development is possible when a more inclusive planning of traffic and housing development is practiced. The differences between the perspectives are highlighted, and the aim here is to reveal which the preconditions for planning are. Decision making, and the decision-making process, within in planning is centred. Additionally, two complementing theories are used, which also focus on the process from a power, and organizational, perspective. The empirical part consists of qualitative data from both interviews with planers at Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, and the private developer in Solvallastaden, and the strategic governing documents for Stockholm, and earlier research within traffic and bicycle planning, sustainable development and sustainable transportation systems. The empirical material has then been analysed with help of the theory of how decisions happen in organizations, active participation and democratic processes, and as well collaborative planning – comprehensive perspective, collaboration and preconditions for planning. This study show that even if the strategic governing documents advocate how bicycling should be prioritized, and have a significant part of a long-term sustainable urban development, the bicycle, in projects, hasn’t always an inclusive part of the planning process. Planning for bicyclist is foremost thought of on a larger, regional, commuting level, outside of development and more through green park grounds. In the more local, urban space, there’s a very weak focus towards bicycling. This depends on the planning preconditions bicycling has, which is affected by how the city is organization itself, traffic planers involvement in decision-making and planning processes, the local politics, separated interests and conflicts between administrations, the historical inheritance, the separated levels of collaboration, and whom are given the opportunity to take an active part and shape the comprehensive view of projects.

Att en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas anses vara eftersträvansvärt, men det har konstaterats att det finns bristande verktyg för att en sådan planering ska kunna skapas. Denna studie har undersökt hur en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas samt vilka faktorer som främjar en sådan planering. Detta har gjorts genom fallstudier av två olika projekt där införandet av Bus Rapid Transit i Örebro respektive Regionalt Superbusskoncept i Östra Göinge har studerats. Av studien framkom att en grundläggande aspekt för att skapa en samordnad planering är att två eller flera aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna uppnå sina individuella mål. Hur detta sedan har skapat en samordnad planering har skett genom att detta ömsesidiga beroende har identifierats. Studien visar att en tradition av samordning och arbetskulturer som främjar samordning, alternativt att en gemensam organisation skapas för att hantera frågor som kräver samordning ligger till grund för att möjligheten till samordning identifieras. De faktorer som visats främja en samordnad planering stämmer väl överens med teorin Co-action. Vad som även framkommit i studien är att det inte är tillräckligt att dessa faktorer uppfylls mellan organisationer, utan de behöver även uppfyllas inom organisationerna. Ytterligare faktorer som visats främja samordning är avtal alternativt stark politisk beslutskraft, långsiktighet, goda personliga relationer och stort kontaktnät, samtidighet i genomförandefasen, ett tydligt koncept samt medvetenhet om vilka formella ramverk som kan ha en påverkan på aktörernas handlingsutrymme. Slutligen är det av stor vikt att ha en förståelse för den rådande kontextens påverkan på dessa faktorer då samordning är en informell planering vilket medför att förutsättningarna och behoven av samordning kan se olika ut i varje fall. / The creation of an integrated building and transport planning is considered desirable, but it has been established that there are insufficient tools for such planning. This study has examined how an integrated building and transport planning is created and which factors promote such planning. This has been done through case studies of two different projects, the implementation of Bus Rapid Transit in the Swedish municipality of Örebro and Regional Super bus concept in the Swedish municipality of Östra Göinge. The study shows that a fundamental aspect of creating an integrated planning is that actors are interdependent to be able to achieve their individual goals. How this creates an integrated planning is done by identifying this interdependence. The study shows that a tradition of collaboration and organizational norms that promote collaboration, or the creation of a mutual organization that works with issues that require collaboration, are tools for identifying the possibility of an integrated planning. The factors that have been shown to promote an integrated planning correspond well with the theory of Co-action, although what also emerged in the study is that it is not enough that these factors are met between organizations, they also need to be met within the organizations. Additional factors that have been shown to promote coordination are agreements or strong political decision-making power, long-term perspective, good personal relationships and large network of contacts, simultaneity in the implementation, a strong concept, and awareness of formal institutions impact on the possibility to integrate planning. Finally, it is important to understand the influence of the prevailing context on these factors given that an integrated planning is an informal planning process, meaning that the conditions and needs to create such planning can differ in each case.