<p><strong>Bakgrund</strong>: Det finns i nuläget inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smärta. Den här undersökningen syftade till att översätta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelskspråkig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smärta.</p><p><strong>Metod</strong>: Urvalet bestod av 62 elever från tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frågeformulär utformades för att möjliggöra en utvärdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.</p><p><strong>Resultat</strong>: Värdena på viktad kappa för överensstämmelsen av två skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan <em>K_w</em>₌0,37 -  <em>K_w</em>₌0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS beräknades med Spearmans rangkorrelation där <em>r_s</em> = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lättförståelig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.</p><p><strong>Konklusion</strong>: Slutsatsen av denna undersökning var att frågorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna användas. Det kan även utarbetas nya aktiviteter till instrumentet eftersom resultaten av undersökningen visade att vissa aktiviteter saknades. På grund av urvalets karaktär var resultaten troligtvis inte generaliserbara.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle.</p><p><strong>Metod:</strong> I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män).</p><p><strong>Resultat: </strong>Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen. Prövningen av samtidig validitet för M-SES visade en stark korrelation, med koefficienten 0,88 och p<0,05.</p><p><strong>Konklusion:</strong> Studiens resultat visade att det förelåg en stark stabilitets reliabilitet och samtidig validitet för M-SES för patienter med långvarig smärta. Då studien genomfördes med få deltagare bör resultatet tolkas med försiktighet.</p>

The purpose of this study was to determine the impact a narrative reflecting team experience has on counselor self-efficacy. Through a quasi-experimental design, the use of a narrative reflecting team supervision model was compared to supervision as usual with graduate counseling students (N=12). The Counselor Self-Estimate Inventory (COSE) was chosen to assess self-efficacy pre and post 8 weeks of a reflecting team intervention and supervision as usual. Results from a Wilcoxon Signed Ranks Test indicate that an 8 week, 11/2 hour, narrative reflecting team experience did not elicit a significant change in counselor self-efficacy over supervision as usual. Counselor self-efficacy is an important concept to explore and emphasize as the field of counseling works to improve educational and supervision practices with developing counselors. The use of narrative techniques in a reflecting team supervision model, offers an alternative approach to supervision- an approach, which is a collaborative, empowering, and a re-storying experience for counselors in training. The research questions hierarchical, power and fear laden supervision models that negatively impact the efficacy of counselors in training. It further emphasizes a need to develop new practices, which support self-efficacy in new trainees, as their level of efficacy will impact how they will be with clients in the future. Results and suggestions for future research and practice are discussed. / Graduation date: 2013

Thesis (Ed.D)--Baylor University, 2005. / Includes bibliographical references (p. 113-119).

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 306-321).

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 154-158).

Thesis (Ph. D.)--University of Rhode Island, 2005. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 135-142).

Bakgrund: Det finns i nuläget inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smärta. Den här undersökningen syftade till att översätta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelskspråkig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smärta. Metod: Urvalet bestod av 62 elever från tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frågeformulär utformades för att möjliggöra en utvärdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet. Resultat: Värdena på viktad kappa för överensstämmelsen av två skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS beräknades med Spearmans rangkorrelation där rs = 0,364 (p&lt;0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lättförståelig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades. Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frågorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna användas. Det kan även utarbetas nya aktiviteter till instrumentet eftersom resultaten av undersökningen visade att vissa aktiviteter saknades. På grund av urvalets karaktär var resultaten troligtvis inte generaliserbara.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle. Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män). Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p&lt;0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen. Prövningen av samtidig validitet för M-SES visade en stark korrelation, med koefficienten 0,88 och p&lt;0,05. Konklusion: Studiens resultat visade att det förelåg en stark stabilitets reliabilitet och samtidig validitet för M-SES för patienter med långvarig smärta. Då studien genomfördes med få deltagare bör resultatet tolkas med försiktighet.

Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-efficacy. Miljön som arbetslös är både fysiskt och psykiskt påfrestande och ofta kantad av motgångar, något som i teorin skulle kunna leda till sänkt self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-efficacy förändras med tiden de förblir arbetslösa. En enkätundersökning med 107 arbetslösa från en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes. Resultatet visade inte på något samband mellan långtidsarbetslöshet och sänkt self-efficacy. Studien visade däremot på flera intressanta skillnader i hur starkt de olika informationskällorna bidrog till self-efficacy.