<p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle.</p><p><strong>Metod:</strong> I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män).</p><p><strong>Resultat: </strong>Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen. Prövningen av samtidig validitet för M-SES visade en stark korrelation, med koefficienten 0,88 och p<0,05.</p><p><strong>Konklusion:</strong> Studiens resultat visade att det förelåg en stark stabilitets reliabilitet och samtidig validitet för M-SES för patienter med långvarig smärta. Då studien genomfördes med få deltagare bör resultatet tolkas med försiktighet.</p>

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle. Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män). Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p&lt;0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen. Prövningen av samtidig validitet för M-SES visade en stark korrelation, med koefficienten 0,88 och p&lt;0,05. Konklusion: Studiens resultat visade att det förelåg en stark stabilitets reliabilitet och samtidig validitet för M-SES för patienter med långvarig smärta. Då studien genomfördes med få deltagare bör resultatet tolkas med försiktighet.

Background: “Targeted health dialogues” is a preventive method that aims to reduce the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. It includes a health-survey containing physical activity (PA)-questions. Health region Skåne introduced the method 2020 and decided to add additional questions about PA and sedentary behavior (SB). With the wish to replace current validated PA-questions with new validated questions and describe SB. Aim: Analyze concurrent validity between the answers of the original PA-questions (kcal/week) in the method and new answers (activity-minutes/last 7-days) and describe SB (hours/day). Method: Quantitative cross-sectional study with non-random, appropriate selection. Participants were 40-year-old health dialogue-participants that consented to research. Data on kcal/week, activity-minutes/last 7-days, sedentary hours/day and basic characteristics were retrieved from digital health-survey. Agreement between PA-questions was analyzed by Cohen´s weighted kappa and intraclass correlation-coefficient (ICC). SB was presented with descriptive statistics and analyzed by Chi2-test, Fisher's-exact-test and independent t-test. Result: Weak agreement between the PA-questions was found (Kw=0,378; ICC=0,273). Participants born in Sweden were more sedentary than those born outside Sweden (p&lt;0.001) and participants with high education were more sedentary compared with lower education (p=0.014). Significant associations were found between SB and BMI (p=0.028; dichotomized analysis). Sedentary participants (&gt;9 hours/d) also had higher mean BMI compared to those who were less sedentary (29,0(SD5,7) and 26,7(SD5,2) respectively; p=0,008). Conclusion: Current PA-questions cannot be replaced in favor of new questions in their current form. Further validation studies are warranted, preferably using objective PA-measures. SB was significantly associated with country of birth, education level and BMI. / Bakgrund: Riktade hälsosamtal är en preventiv metod med syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden innehåller frågor om fysisk aktivitet (FA). Region Skåne införde 2020 metoden och valde att lägga till ytterligare frågor om FA samt stillasittande. Önskemålet var att ersätta tidigare validerade frågor om FA med nya validerade frågor och kartlägga stillasittandet. Syfte: Att undersöka samtidig validitet mellan svaren på de ursprungliga frågorna om FA (kcal/vecka) och svaren på de nya frågorna (aktivitetsminuter/senaste 7-dagarna) samt kartlägga stillasittandet (timmar/dag). Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med icke-slumpmässigt, ändamålsenligt urval. Deltagarna utgjordes av 40-åringar som haft hälsosamtal samt lämnat forskningssamtycke. Data om kcal/vecka, aktivitetsminuter/senaste 7 dagarna, stillasittande timmar/dag samt bakgrundsinformation inhämtades från den digitala hälsoenkäten. Samstämmighet mellan svaren om FA analyserades genom beräkning av Cohens viktade kappa samt intraklass-korrelationskoefficient (ICC). Stillasittande beskrevs deskriptivt och jämförelseanalyser gjordes med Chi2-test, Fishers exakta-test och oberoende t-test. Resultat: Svag samstämmighet och överensstämmelse sågs mellan FA-frågorna (Kw =0,378; ICC=0,273). Deltagare födda i Sverige var mer stillasittande jämfört med dem födda utanför Sverige (p&lt;0.001) och deltagare med eftergymnasial utbildning var mer stillasittande jämfört med dem utan eftergymnasial utbildning (p=0,014). Signifikant samband sågs mellan stillasittande och BMI (p=0,028; dikotomiserad analys). Medelvärdet för BMI var högre i gruppen som var stillasittande &gt;9h/dag jämfört med ≤9 h/dag (29,0(SD5,7) respektive 26,7(SD5,2); p=0,008). Slutsats: Nuvarande frågor om FA kan inte rakt av bytas ut till förmån för de nya frågorna. Ytterligare valideringsstudier, företrädesvis med objektiva FA-mått, behövs. Nivån av stillasittande hade signifikanta samband med födelseland, utbildningsnivå och BMI.