<p>I den psykoterapeutiska relationen kan individen speglas och stärkas i sin självkänsla, men det är inte alla förunnat. Syftet med undersökningen var att finna hur individer i vardagligt samspel kan stödja varandra. En kvalitativ intervjustudie i halvstrukturerad form genomfördes med åtta pensionärer i Västerås. Undersökningen analyserades med meningskoncentrering. Resultatet redovisar att , samt hur, deltagarna anser det möjligt att stödja sig själva och varandra i att växa i självkänsla. Resultatet visar även att det kan vara viktigt att stödja olika åldersgrupper på olika sätt för att skapa trygga förutsättningar för att växa i självkänsla. Hur olika kulturer samt skilda förutsättningar under olika tidsepoker kan påverka individens självkänsla är exempel på områden som med fördel kan undersökas vidare.</p>

A variety of risk factors for bulimia nervosa have been proposed including both environmental factors (e.g., family environment) and personal characteristics (e.g., body dissatisfaction, self-esteem, and perfectionism). The main goal of this study was to further examine the relationship between body satisfaction, self-esteem, and perfectionism in the development of bulimic symptoms. A confirmatory factor analysis on the construct of perfectionism was conducted to determine if it was best explained as a unidimensional or a multidimensional construct. Perfectionism was best explained as a construct consisting of three factors--normal perfectionism, neurotic perfectionism, and orderliness. The relationship between body satisfaction, self-esteem, and perfectionism in the development of bulimic behaviors was also examined using structural equation modeling. We did not find support for a hypothesized three-way interaction among body satisfaction, self-esteem, and neurotic perfectionism in the development of bulimic behavior. We did find support for a pair of two-way interactions predicting bulimic behaviors. Interactions between body satisfaction and self-esteem and body satisfaction and neurotic perfectionism were predicitve of bulimic symptom development.

I den psykoterapeutiska relationen kan individen speglas och stärkas i sin självkänsla, men det är inte alla förunnat. Syftet med undersökningen var att finna hur individer i vardagligt samspel kan stödja varandra. En kvalitativ intervjustudie i halvstrukturerad form genomfördes med åtta pensionärer i Västerås. Undersökningen analyserades med meningskoncentrering. Resultatet redovisar att , samt hur, deltagarna anser det möjligt att stödja sig själva och varandra i att växa i självkänsla. Resultatet visar även att det kan vara viktigt att stödja olika åldersgrupper på olika sätt för att skapa trygga förutsättningar för att växa i självkänsla. Hur olika kulturer samt skilda förutsättningar under olika tidsepoker kan påverka individens självkänsla är exempel på områden som med fördel kan undersökas vidare.

Stress hos ungdomar är ett växande problem som kan leda till ohälsa. Ett sätt att undersöka ohälsa är att titta på det motsatta som är välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur självkänsla predicerar subjektiv hälsa hos ungdomar mellan 16 och 18 år. Även bostadsort, etnicitet och kön beaktades. En enkätundersökning genomfördes på 149 gymnasieungdomar i en mindre och en större stad. Självkänsla mättes med global självkänsla skala och hälsa med en skala om subjektivt välbefinnande. Resultaten visade att självkänsla predicerade signifikant hälsa både hos svenska och invandrarungdomar. Flickor uppvisade både sämre hälsa och självkänsla. Hälsa skilde sig inte mellan svenskar och invandrare.

No description available.

Assertiveness is an important skill for children to develop healthy human relations with peers, parents, teachers, and all the other social contacts. When children use assertiveness skills in their social, academic and personal life, they enhance the potential of reaching successful outcomes. There are some positive correlations between assertiveness and self esteem. Thus, investigating the effects of an assertiveness training on the assertiveness and self esteem levels of 5th grade children would contribute to a lot of aspects on the development of children. This study aims to develop an assertiveness program for 5th grade elementary school students and has the purpose of exploring the effects on children&rsquo / s level of assertiveness and self esteem. The participants of the study were from Ankara University Education Development Foundation Primary School. Twenty four students participated in the study. The experimental design was used in which 2 groups were compared on pre test and post test measures by using Assertiveness Inventory and Coopersmith Self Esteem Inventory. Moreover, observations of teachers were collected through the record sheets. The experimental group was given an 8 week training. In order to explore the effects of assertiveness training on assertiveness levels of the children independent samples t test was used. The results revealed that there were significant differences between the two groups based on assertiveness scores. Inn order to explore the effects of assertiveness training on self esteem levels of children, Analysis of Covariance (ANCOVA) was used. However, there were no significant differences found on self esteem scores between the two groups. On the other hand, according to the observations that were collected from the teachers, it could be stated that the training contributed positively to the children&rsquo / s self esteem.

Den ekonomiska och fysiska tillgängligheten av narkotika är idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med någon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan på ett eller annat sätt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av människors olika anledningar till att börja, fortsätta och sluta ett narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos narkotikabrukare ofta förändras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av självförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. Då den mänskliga attityden är en följd av våra tankar, känslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien. Materialet analyserades utifrån en induktiv och deskriptiv ansats genom en kvalitativ innehållsanalys.

Data from 183 participants were collected through an online survey focusing on the relationship between parenting styles and self-esteem across a specific age range. Parenting styles were assessed using a four-factor model while self-esteem was evaluated using two different scales. Multiple analyses were completed to find that self-esteem changed across the age range, and across parenting styles. The study looks at the ways in which these two variables changed. Implications, limitations and future research opportunities are discussed.

Perceived stress and stress-related illness as symptoms of burnout have increased in adolescents. The aim of the present study was to investigate if mindfulness, global- and competence-based self-esteem are potential predictors for perceived stress and symptoms of burnout in adolescents. 143 upper secondary students participated in the study. The results of hierarchical regression analyses showed that higher levels of mindfulness and global-self-esteem were associated with decreased levels of perceived stress and symptoms of burnout. Competence-based self-esteem was only trend-significant associated with symptoms of burnout. Mediation analysis revealed that global self-esteem was a fully mediator for the relationship between competence-based self-esteem and perceived stress. The results were discussed in terms of the importance of individual factors, such as, mindfulness and self-esteem to predict perceived stress and symptoms of burnout.

The purpose of this study was to investigate the effectiveness of the G.O.A.L.S. program on locus of control and self-esteem among unemployed adults. Subjects, consisting of 61 unemployed adults, were pre-tested and exposed to a three-day program and post-tested. The major impetus of the G.O.A.L.S. program was based on Rational-emotive theory. A t test analysis found a significant difference between pretest and post-test for the group on measures of self-esteem and locus of control. It was concluded that the G.O.A.L.S. program did affect locus of control and self-esteem for this particular investigation. It was recommended that future research investigate both self-esteem and locus of control with a six-week follow-up post test.