Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1991. / Includes bibliographical references (leaf 92-113). Also available in print.

<p>Tidigare forskning har visat att kvinnor jämför sig socialt för att utvärdera sig själva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsåg att undersöka dessa typer av media och social jämförelses påverkan på kvinnors globala, kroppsliga och sexuella självkänsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkät innehållande reliabla skalor samt egenutformade frågor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jämförelse på kvinnors globala självkänsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion på sexuell självkänsla påträffades. Inga signifikanta effekter av konsumtion av media innehållande idealiserade bilder av kvinnor på global och kroppslig självkänsla kunde finnas. Studiens resultat har bidragit till ytterligare kunskap kring social jämförelses påverkan på kvinnors globala självkänsla och kunskap om pornografikonsumtions påverkan på kvinnors sexuella självkänsla.</p>

<p>A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. A contingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-efficacy. Only some of the under dimensions were significant predictors. The vulnerability of the contingent self-esteem is discussed in the light of the findings.</p>

<p>Studier har visat att kvinnor har lägre självkänsla och lägre förväntan på den egna prestationen än männen, trots att fler kvinnor än män studerar på högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde självkänslan och upplevda studieprestationen beroende på mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkätundersökning med 86 studenter varav 40 var män och 46 var kvinnor. Fyra mätinstrument användes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mätinstrumenten utformades av författaren och mätte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser ställdes med könsjämförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre än manliga studenters. Vidare fanns tendens att manliga studenter upplevde högre självkänsla än kvinnliga studenter. Diskussionens förslag på framtida forskning var varför högskolan är kvinnodominerad men arbetslivet mansdominerat.</p>

<p>Många faktorer påverkar självkänslan, såsom uppskattning och beröm. Finns det skillnad mellan arbetare och tjänstemän hur den egna självkänslan upplevs på arbetet? M. Rosenbergs (1965) self-esteem scale användes som globalt begrepp för att undersöka skillnader i självkänsla. Nittiofyra arbetare och tjänstemän deltog i enkätstudien. En signifikant skillnad fanns mellan arbetarna och tjänstemännen. Det var på betydelsefulla områden. Det visade sig att arbetet var viktigare för tjänstemännen än för arbetaren. Olikheter fanns mellan mäns och kvinnors självkänsla indelat i ålderskategorier. De starkaste prediktorerna för självkänslan var uppskattning och återkoppling. Således kan sägas: om företagsledningen bidrar till att höja de anställdas självkänsla ökar förutsättningarna för större vinst. Äldre män visade sig ha den svagaste självkänslan. Detta vore intressant att forska vidare om.</p>

<p>Flera teorier om självkänsla har gemensamt att självkänsla grundläggs i barndomen och berör individens syn på sig själv och hur omgivningen uppfattar individen. Tidigare studier av pornografiskt material har inriktat sig mot negativa effekter av konsumtion för beteendet. Studiens frågeställningar berörde huruvida det fanns några könsskillnader eller skillnader mellan individer med hög respektive låg självkänsla gällande hur ungdomar påverkas av pornografiskt material. Totalt deltog 131 personer av dessa var 80 kvinnor och 51 män. Män påverkades mer av pornografi än kvinnor Individer med låg självkänsla påverkas mer av pornografi än de med hög självkänsla. Studien visar att det finns en koppling mellan påverkan av pornografiskt material och individens självkänsla.</p>

<p>Kroppsuppfattningen handlar om hur en person ser på sin egen kropp. Höga nivåer av narcissism har tidigare sammankopplats med låga nivåer av kroppsmissnöje och höga nivåer av självkänsla (A. L. Jackson, S. K. Ervin & N. C. Hodge, 1992). Enkät undersökning genomfördes med syfte att studera om nivån av kroppsmissnöje hos pojkar i åldrarna 16 till 19 år (n = 104) påverkades av graden av narcissism samt graden av bas- och förvärvad självkänsla och nivån av BMI. Resultaten visade att narcissism var svagt korrelerande med både bas- och förvärvad självkänsla. Det fanns ingen skillnad mellan vare sig åldersgrupperna eller BMI nivåerna gällande nivån av kroppsmissnöje. Resultaten i den aktuella studien var överlag inte i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Inom området för främjande av sexuell hälsa finns en övertygelse om att självkänsla fungerar som en psykologisk immunisering mot ohälsa. Fortfarande kvarstår dock frågetecken kring såväl självkänsla, sexuell hälsa och sambandet mellan dessa. Syftet med denna studie var att utveckla ett mätinstrument för sexuell hälsa samt att klargöra huruvida det finns ett samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla bland unga vuxna. En enkätundersökning genomfördes på 75 högskolestudenter i åldrarna 18 till 30. Resultatet visade att det fanns ett starkt positivt samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla. Studien visade även att män hade högre sexuell hälsa än kvinnor och att desto oftare deltagarna hade sexuellt umgänge desto högre sexuell hälsa hade de.</p>

<p>Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla. Vidare diskuterades resultatet utifrån de tre hypoteserna vilka endast delvis bekräftades av informationen från de utförda analyserna. Studien motiverar till framtida forskning inom området.</p>

<p>Tidigare forskning om sjuknärvaro har pekat på både inre personlighetsegenskaper och yttre arbetsrelaterade faktorer som betydelsefulla för fenomenet. Syftet med föreliggande enkätstudie, genomförd på tre arbetsplatser i Mellansverige (N = 76), var att undersöka sjuknärvarons samband med villkorlig självkänsla, baserad på prestationer eller relationer, samt med olika yttre faktorer. Även sjukfrånvaro, som visat sig vara nära knuten till sjuknärvaro, samt självskattad hälsa, beaktades. Resultatet visade att sjuknärvaro inte var relaterad till någon typ av villkorlig självkänsla och av yttre faktorer var det endast upplevelsen av arbetsplatsen som en viktig social funktion som visade ett signifikant samband med sjuknärvaro. Låg självskattad hälsa däremot var relaterad till sjuknärvaro samt prestationsbaserad självkänsla. Framtida forskning bör vidare undersöka den villkorliga självkänslans relation till sjuknärvaro.</p>