<p>Inom området för främjande av sexuell hälsa finns en övertygelse om att självkänsla fungerar som en psykologisk immunisering mot ohälsa. Fortfarande kvarstår dock frågetecken kring såväl självkänsla, sexuell hälsa och sambandet mellan dessa. Syftet med denna studie var att utveckla ett mätinstrument för sexuell hälsa samt att klargöra huruvida det finns ett samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla bland unga vuxna. En enkätundersökning genomfördes på 75 högskolestudenter i åldrarna 18 till 30. Resultatet visade att det fanns ett starkt positivt samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla. Studien visade även att män hade högre sexuell hälsa än kvinnor och att desto oftare deltagarna hade sexuellt umgänge desto högre sexuell hälsa hade de.</p>

Inom området för främjande av sexuell hälsa finns en övertygelse om att självkänsla fungerar som en psykologisk immunisering mot ohälsa. Fortfarande kvarstår dock frågetecken kring såväl självkänsla, sexuell hälsa och sambandet mellan dessa. Syftet med denna studie var att utveckla ett mätinstrument för sexuell hälsa samt att klargöra huruvida det finns ett samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla bland unga vuxna. En enkätundersökning genomfördes på 75 högskolestudenter i åldrarna 18 till 30. Resultatet visade att det fanns ett starkt positivt samband mellan sexuell hälsa och bassjälvkänsla. Studien visade även att män hade högre sexuell hälsa än kvinnor och att desto oftare deltagarna hade sexuellt umgänge desto högre sexuell hälsa hade de.

Competence based self-esteem (CBSE) refers to a disposition where an individual strives for self-worth by achievements to compensate a low basic self-esteem (BSE). This kind of self-attitude is linked to burnout. The purpose of the study was to examine the effects of an 8-week mindfulness based stress reduction (MBSR) intervention on self-ratings of CBSE, BSE, burnout and mindfulness. Four MBSR groups were enrolled and a total sample comprised 29 participants. Results of repeated measures ANOVAs showed a significant decrease in CBSE and burnout as well as significant increases in BSE and mindfulness. It was further found that pre test - post test change in mindfulness was significantly associated with reduced CBSE. These results indicate the effectiveness of MBSR to reduce burnout and suggest the program’s applicability in treating self-esteem related problems.

<p>Allt fler företag fördjupar sig i personalutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse har kopplats till begreppet ”core self-evaluation” (CSE), som bygger på fyra personlighetsdrag: generell self-efficacy, locus of control, neurotisism och självkänsla. Studien sökte svar på vilken inverkan CSE och bassjälvkänsla har på arbetstillfredsställelse samt om dessa variabler skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. En enkätstudie med 103 respondenter i tre olika yrkesgrupper genomfördes i två städer i mellersta Sverige. Variablerna mättes med etablerade test för core self-evaluations, arbetstillfredsställelse och bassjälvkänsla. Den enda prediktorn för arbetstillfredsställelse visade sig vara bassjälvkänsla. Resultatet diskuteras bland annat utifrån M. Johnsons (1997) teori om bassjälvkänslans betydelse för individens grundtrygghet.</p>

<p>En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna. De med hög bassjälvkänsla har låg personal distress. De kvinnliga respondenterna hade högst empati, personal distress och förvärvad självkänsla, medan de manliga hade högst bassjälvkänsla. Om det var självkänsla eller erfarenheten av att tidigare ha befunnit sig i en liknande situation som i studien väckte empati diskuteras.</p>

<p>Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ”The Self-Objectification Questionnaire”, en skala som mäter självobjektifiering och ”Basic Self-esteem Scale” samt ”Earning Self-esteem Scale” som båda mäter självkänsla. Huvudfynden i studien var att det fanns könsskillnader och skillnad beroende på ålder vad gäller relationen mellan självobjektifiering och självkänsla. De äldre männen med högre nivå av självobjektifiering hade lägre bas-självkänsla än männen i den yngre åldersgruppen. För kvinnorna i den höga självobjektifieringsgruppen visades en lägre bas-självkänsla men högre förvärvad självkänsla</p>

Allt fler företag fördjupar sig i personalutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse har kopplats till begreppet ”core self-evaluation” (CSE), som bygger på fyra personlighetsdrag: generell self-efficacy, locus of control, neurotisism och självkänsla. Studien sökte svar på vilken inverkan CSE och bassjälvkänsla har på arbetstillfredsställelse samt om dessa variabler skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. En enkätstudie med 103 respondenter i tre olika yrkesgrupper genomfördes i två städer i mellersta Sverige. Variablerna mättes med etablerade test för core self-evaluations, arbetstillfredsställelse och bassjälvkänsla. Den enda prediktorn för arbetstillfredsställelse visade sig vara bassjälvkänsla. Resultatet diskuteras bland annat utifrån M. Johnsons (1997) teori om bassjälvkänslans betydelse för individens grundtrygghet.

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna. De med hög bassjälvkänsla har låg personal distress. De kvinnliga respondenterna hade högst empati, personal distress och förvärvad självkänsla, medan de manliga hade högst bassjälvkänsla. Om det var självkänsla eller erfarenheten av att tidigare ha befunnit sig i en liknande situation som i studien väckte empati diskuteras.

Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ”The Self-Objectification Questionnaire”, en skala som mäter självobjektifiering och ”Basic Self-esteem Scale” samt ”Earning Self-esteem Scale” som båda mäter självkänsla. Huvudfynden i studien var att det fanns könsskillnader och skillnad beroende på ålder vad gäller relationen mellan självobjektifiering och självkänsla. De äldre männen med högre nivå av självobjektifiering hade lägre bas-självkänsla än männen i den yngre åldersgruppen. För kvinnorna i den höga självobjektifieringsgruppen visades en lägre bas-självkänsla men högre förvärvad självkänsla

<p><p>Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping. Deltagarna delades sedermera in i de fyra personligheterna, vilka ställdes mot dess uppmätta tendens till att bruka self-handicapping. Resultatet visade att låg inre och/eller hög yttre självkänsla ökar benägenheten till att använda self-handicapping. Avslutningsvis diskuteras och jämförs resultatets utfall.  </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>