<p>En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna. De med hög bassjälvkänsla har låg personal distress. De kvinnliga respondenterna hade högst empati, personal distress och förvärvad självkänsla, medan de manliga hade högst bassjälvkänsla. Om det var självkänsla eller erfarenheten av att tidigare ha befunnit sig i en liknande situation som i studien väckte empati diskuteras.</p>

<p>Krisstöd som syftar till att lindra stress för poliser i yttre tjänst är en förutsättning för att uppnå en god arbetsmiljö. Enligt tidigare forskning bör personers behov och inställning tas i beaktande vid planeringen av krisstöd. Vad personer har för inställning till krisstöd kan studeras i form av attityder. Personers självkänsla är besläktat med känslighet för stress vilket kan påverka behov av krisstöd. Syftet med denna studie var att undersöka om copingresurser och självkänsla hade någon betydelse för attityd till krisstöd. Poliser i yttre tjänst deltog (<em>N</em> = 101, varav 29 kvinnor). Coping Resource Inventory (CRI), två skalor av självkänsla samt ett eget konstruerat frågeformulär för mätning av attityder till krisstöd användes. Resultaten visade att copingresurser och självkänsla hade betydelse för positiv attityd till krisstöd. Detta indikerar att högre bassjälvkänsla och högre copingresurser, via mer positiv attityd, utgör en nyckel till ett mer lyckat krisstöd.</p>

<p>Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ”The Self-Objectification Questionnaire”, en skala som mäter självobjektifiering och ”Basic Self-esteem Scale” samt ”Earning Self-esteem Scale” som båda mäter självkänsla. Huvudfynden i studien var att det fanns könsskillnader och skillnad beroende på ålder vad gäller relationen mellan självobjektifiering och självkänsla. De äldre männen med högre nivå av självobjektifiering hade lägre bas-självkänsla än männen i den yngre åldersgruppen. För kvinnorna i den höga självobjektifieringsgruppen visades en lägre bas-självkänsla men högre förvärvad självkänsla</p>

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna. De med hög bassjälvkänsla har låg personal distress. De kvinnliga respondenterna hade högst empati, personal distress och förvärvad självkänsla, medan de manliga hade högst bassjälvkänsla. Om det var självkänsla eller erfarenheten av att tidigare ha befunnit sig i en liknande situation som i studien väckte empati diskuteras.

Krisstöd som syftar till att lindra stress för poliser i yttre tjänst är en förutsättning för att uppnå en god arbetsmiljö. Enligt tidigare forskning bör personers behov och inställning tas i beaktande vid planeringen av krisstöd. Vad personer har för inställning till krisstöd kan studeras i form av attityder. Personers självkänsla är besläktat med känslighet för stress vilket kan påverka behov av krisstöd. Syftet med denna studie var att undersöka om copingresurser och självkänsla hade någon betydelse för attityd till krisstöd. Poliser i yttre tjänst deltog (N = 101, varav 29 kvinnor). Coping Resource Inventory (CRI), två skalor av självkänsla samt ett eget konstruerat frågeformulär för mätning av attityder till krisstöd användes. Resultaten visade att copingresurser och självkänsla hade betydelse för positiv attityd till krisstöd. Detta indikerar att högre bassjälvkänsla och högre copingresurser, via mer positiv attityd, utgör en nyckel till ett mer lyckat krisstöd.

Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ”The Self-Objectification Questionnaire”, en skala som mäter självobjektifiering och ”Basic Self-esteem Scale” samt ”Earning Self-esteem Scale” som båda mäter självkänsla. Huvudfynden i studien var att det fanns könsskillnader och skillnad beroende på ålder vad gäller relationen mellan självobjektifiering och självkänsla. De äldre männen med högre nivå av självobjektifiering hade lägre bas-självkänsla än männen i den yngre åldersgruppen. För kvinnorna i den höga självobjektifieringsgruppen visades en lägre bas-självkänsla men högre förvärvad självkänsla

<p><p>Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping. Deltagarna delades sedermera in i de fyra personligheterna, vilka ställdes mot dess uppmätta tendens till att bruka self-handicapping. Resultatet visade att låg inre och/eller hög yttre självkänsla ökar benägenheten till att använda self-handicapping. Avslutningsvis diskuteras och jämförs resultatets utfall.  </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping. Deltagarna delades sedermera in i de fyra personligheterna, vilka ställdes mot dess uppmätta tendens till att bruka self-handicapping. Resultatet visade att låg inre och/eller hög yttre självkänsla ökar benägenheten till att använda self-handicapping. Avslutningsvis diskuteras och jämförs resultatets utfall.