<p>I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, <em>Skolk på grund av skolans brister</em> samt <em>skolk på grund av kriminell livsstil.</em> Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på. Grundad teori lämpar sig bra för oss då vi vill studera olovlig frånvaro så förutsättningslöst som möjligt och på ett mer objektivt plan till skillnad mot den tidigare forskningen. Totalt har vi genomfört 8 st intervjuer varav 6 st gruppintervjuer och 2 st. enskilda intervjuer. Urvalet gjordes på en gymnasieskola i Västerås där elever från såväl årskurs 1,2 som 3 deltog. I resultatet redogör vi för de fem kategorier under vilka vi anser belysa den olovliga frånvaron. Dessa kategorier är, <em>eget ansvar i relation till motivation</em> (kärnkategori), <em>lärarnas påverkan på ansvarstagandet</em>, <em>lektionens påverkan på ansvarstagandet</em>, <em>speciella tillfällens påverkan på ansvarstagandet</em> samt <em>klasskompisars påverkan på ansvarstagandet</em>. Under rubriken diskussion väljer vi att fördjupa oss i resultatet utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Emile Durkheim teori om normer samt Anthony Giddens teori om tillit.</p>

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på. Grundad teori lämpar sig bra för oss då vi vill studera olovlig frånvaro så förutsättningslöst som möjligt och på ett mer objektivt plan till skillnad mot den tidigare forskningen. Totalt har vi genomfört 8 st intervjuer varav 6 st gruppintervjuer och 2 st. enskilda intervjuer. Urvalet gjordes på en gymnasieskola i Västerås där elever från såväl årskurs 1,2 som 3 deltog. I resultatet redogör vi för de fem kategorier under vilka vi anser belysa den olovliga frånvaron. Dessa kategorier är, eget ansvar i relation till motivation (kärnkategori), lärarnas påverkan på ansvarstagandet, lektionens påverkan på ansvarstagandet, speciella tillfällens påverkan på ansvarstagandet samt klasskompisars påverkan på ansvarstagandet. Under rubriken diskussion väljer vi att fördjupa oss i resultatet utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Emile Durkheim teori om normer samt Anthony Giddens teori om tillit.

VAL-Projekt