No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

Uppsatsens bakgrund lyfter fastighetsmäklares främsta uppgift vilket är att marknadsföra och presentera uppdragsgivarens bostad samt beakta dennes ekonomiska intresse genom att nå högsta möjliga slutpris. Flera forskare är överens om att marknadsföringsaktiviteter i dagens samhälle bör sträva efter att nå kunderna på ett djupare plan då kunder numera kan anses förvänta sig en känslobetonad upplevelse i samband med ett köp. I processen av att köpa ett hem är en känslomässig involvering ofrånkomlig. Tidigare forskning visar på hur en medveten stimulering av människans sinnen kan påverka en kunds känslor och följaktligen beteenden och uppfattningar. Sensorisk marknadsföring är den teori som ligger närmast fenomenet om ett hänsynstagande till en människas sinnen. Genomförda studier visar på goda effekter gällande en sinnesinvolvering vid marknadsföring av framför allt upplevelser och konsumtionsvaror. Hur teorin kan användas vid förmedling av bostäder finns inte tidigare presenterat. Syftet med uppsatsen är att beskriva på hur fastighetsmäklare involverar spekulantens sinnen under visning av förmedlingsobjekt samt huruvida det finns en medveten strategisk tanke bakom en sådan involvering. För att besvara uppsatsens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna var fastighetsmäklare, vissa med chefspositioner, som arbetar i Stockholmsområdet. Resultatet av insamlade data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, varpå kategorier och teman kopplade till syftet togs fram. Analysen bidrog till en beskrivande bild av på vilket sätt och av vilken avsikt spekulantens sinnen involveras under visningen. Det kunde även presenteras ett bidrag över hur en strategisk tanke bakom en sådan involvering återfinns inom företaget eller inte. Slutsatserna som framkommit är att respondenterna utför flera typer av handlingar inför och under visning vilka kan efterliknas det som inom sensorisk marknadsföring benämns som stimuli. Handlingarna utförs i syfte att skapa en positiv känsla i bostaden och följaktligen nå ett köpbeslut. Många moment utförs även till grund av att det anses vara kutym i arbetet som fastighetsmäklare. Majoriteten av respondenterna arbetar inte efter en strategi inom företaget om en sinnesinvolvering under visning. I de fall respondenterna varit medvetna om en strategi är den förmedlad från det specifika mäklarkontoret snarare än varumärket i stort. / The background of this thesis highlights the real estate agent’s main task, which is to market and present the client’s house and take his financial interest into account by reaching the highest possible price. Several researchers agree that marketing activities in today’s society should strive to reach customers on a deeper level, as customers expect to have an emotional experience when buying a product. In the process of buying a home, it is inevitable not to get emotionally involved. Previous research shows how a conscious integration of a person’s senses can affect a customer’s feelings and consequently behaviors and perceptions. The closest thing to this phenomenon in research is the theory of sensory marketing. Previous studies have resulted in good effects regarding an involvement of the senses in the marketing of, above all, experiences, and consumer goods. In which manner the theory can be used in the real estate industry has not previously been demonstrated. The purpose of this thesis is to how real estate agents involve the customer’s senses during the viewing of a house and whether a conscious strategic idea behind such an integration exists or not. A qualitative research method has been used in which ten semi- structured interviews were conducted. The respondents were real estate agents, some with managerial positions, who work in the Stockholm area. The results of the collected data were transcribed and then analyzed by using coding as an approach. Categories and themes that could be linked to the purpose were developed. The thesis contributed to a description of in what way and for what reason the respondents integrate the senses. It could also contribute with information about how a strategic idea behind such integration exists or not. The conclusions that emerged are that the respondents perform several types of actions before and during the viewing of the house which can be said to be similar to what in sensory marketing is referred to as stimuli. The actions are performed in order to create a positive feeling in the house and consequently attract a potential buyer who hopefully makes a purchase decision. Many steps are also performed due to the fact that it is considered customary in the work as a real estate agent. The majority of the respondents do not work according to a strategic idea about a sensory involvement within the company. In cases where respondents have been aware of a strategy being communicated, the strategy is communicated from the specific office rather than from the brand as a whole.