No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

Uppsatsens bakgrund lyfter fastighetsmäklares främsta uppgift vilket är att marknadsföra och presentera uppdragsgivarens bostad samt beakta dennes ekonomiska intresse genom att nå högsta möjliga slutpris. Flera forskare är överens om att marknadsföringsaktiviteter i dagens samhälle bör sträva efter att nå kunderna på ett djupare plan då kunder numera kan anses förvänta sig en känslobetonad upplevelse i samband med ett köp. I processen av att köpa ett hem är en känslomässig involvering ofrånkomlig. Tidigare forskning visar på hur en medveten stimulering av människans sinnen kan påverka en kunds känslor och följaktligen beteenden och uppfattningar. Sensorisk marknadsföring är den teori som ligger närmast fenomenet om ett hänsynstagande till en människas sinnen. Genomförda studier visar på goda effekter gällande en sinnesinvolvering vid marknadsföring av framför allt upplevelser och konsumtionsvaror. Hur teorin kan användas vid förmedling av bostäder finns inte tidigare presenterat. Syftet med uppsatsen är att beskriva på hur fastighetsmäklare involverar spekulantens sinnen under visning av förmedlingsobjekt samt huruvida det finns en medveten strategisk tanke bakom en sådan involvering. För att besvara uppsatsens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna var fastighetsmäklare, vissa med chefspositioner, som arbetar i Stockholmsområdet. Resultatet av insamlade data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, varpå kategorier och teman kopplade till syftet togs fram. Analysen bidrog till en beskrivande bild av på vilket sätt och av vilken avsikt spekulantens sinnen involveras under visningen. Det kunde även presenteras ett bidrag över hur en strategisk tanke bakom en sådan involvering återfinns inom företaget eller inte. Slutsatserna som framkommit är att respondenterna utför flera typer av handlingar inför och under visning vilka kan efterliknas det som inom sensorisk marknadsföring benämns som stimuli. Handlingarna utförs i syfte att skapa en positiv känsla i bostaden och följaktligen nå ett köpbeslut. Många moment utförs även till grund av att det anses vara kutym i arbetet som fastighetsmäklare. Majoriteten av respondenterna arbetar inte efter en strategi inom företaget om en sinnesinvolvering under visning. I de fall respondenterna varit medvetna om en strategi är den förmedlad från det specifika mäklarkontoret snarare än varumärket i stort. / The background of this thesis highlights the real estate agent’s main task, which is to market and present the client’s house and take his financial interest into account by reaching the highest possible price. Several researchers agree that marketing activities in today’s society should strive to reach customers on a deeper level, as customers expect to have an emotional experience when buying a product. In the process of buying a home, it is inevitable not to get emotionally involved. Previous research shows how a conscious integration of a person’s senses can affect a customer’s feelings and consequently behaviors and perceptions. The closest thing to this phenomenon in research is the theory of sensory marketing. Previous studies have resulted in good effects regarding an involvement of the senses in the marketing of, above all, experiences, and consumer goods. In which manner the theory can be used in the real estate industry has not previously been demonstrated. The purpose of this thesis is to how real estate agents involve the customer’s senses during the viewing of a house and whether a conscious strategic idea behind such an integration exists or not. A qualitative research method has been used in which ten semi- structured interviews were conducted. The respondents were real estate agents, some with managerial positions, who work in the Stockholm area. The results of the collected data were transcribed and then analyzed by using coding as an approach. Categories and themes that could be linked to the purpose were developed. The thesis contributed to a description of in what way and for what reason the respondents integrate the senses. It could also contribute with information about how a strategic idea behind such integration exists or not. The conclusions that emerged are that the respondents perform several types of actions before and during the viewing of the house which can be said to be similar to what in sensory marketing is referred to as stimuli. The actions are performed in order to create a positive feeling in the house and consequently attract a potential buyer who hopefully makes a purchase decision. Many steps are also performed due to the fact that it is considered customary in the work as a real estate agent. The majority of the respondents do not work according to a strategic idea about a sensory involvement within the company. In cases where respondents have been aware of a strategy being communicated, the strategy is communicated from the specific office rather than from the brand as a whole.

E-handeln växer i rask takt på grund av digitaliseringen och har på så sätt påverkat företagen till att vara mer online idag. Det har även gjort att den digitala sensoriska marknadsföringen behöver utvecklas för att kunna påverka konsumenters beteenden även online. Marknaden behöver anpassa sig för att kunna påverka konsumenterna till att genomföra impulsiva köp på andra sätt än vad som tidigare gjorts i fysiska butiker.  Syftet med denna studie var att undersöka hur kundernas sinnen påverkas av digital sensorisk marknadsföring, som sedan leder till ett impulsivt köp, vid onlineshopping inom mode. Med tanke på syftet men också för att kunna bidra med vidare forskning kring ämnet formulerades forskningsfrågan frågan: * Hur påverkar digital sensorisk marknadsföring konsumentens impulsiva köpbeteende inom mode online?  I denna studie valdes en kvalitativ metod med en induktiv ansats att användas. Elva respondenter intervjuades med semistrukturerade frågor. Studien valde att studera konsumenter i Sverige, där också ett urval från populationen gjordes. Det eftersom att hela populationen inte kunde undersöka, där urvalsgruppen bestod av kvinnor i åldrarna 20-35.  Genom empiri och teori blir det i denna studie tydligt att konsumenter faktiskt blir påverkade av digital sensorisk marknadsföring till att genomföra impulsiva köp. Främst framkom det att synen var den största faktorn till att konsumenter handlar mer impulsivt online. Detta genom, exempelvis, rea, struktur på hemsidan, influencers och sociala medier, etcetera. Det framgick även att många av intervjuernas deltagare inte var så insatta i ämnet om varken digital sensorisk marknadsföring eller impulsiva köp, och därmed inte var fullt medvetna kring hur de genom sinnena blir påverkade i sin konsumtion online. / E-commerce is growing rapidly due to digitalization, and this has influenced companies to be more online today. It has also necessitated the development of digital sensory marketing to influence consumer behavior online. The market needs to adapt to influence consumers to make impulsive purchases in ways different from those previously used in physical stores. The purpose of this study was to examine how customers’ senses are affected by digital sensory marketing, which then leads to impulsive purchases in online fashion shopping. Considering the purpose and to contribute to further research on the topic, the research question was formulated as follows:  *How does digital sensory marketing affect consumer’s impulsive buying behavior in online fashion? In this study a qualitative method with an inductive approach was chosen. Eleven respondents were interviewed using semi-structured questions. The study focused on consumers in Sweden, with a sample selected from the population. Since the entire population could not be studied, the sample group consisted of women aged 20-35. Through empirical data and theory, it becomes clear in this study that consumers are indeed influenced by digital sensory marketing to make impulsive purchases. It primarily emerged that vision was the most significant factor leading consumers to shop more impulsively online. This occurs through, for example, sales, website layout, influencers and social media, etcetera. It also emerged that many of the interview participants were not very knowledgeable about the topic or either digital sensory marketing or impulsive purchases, and thus were not fully aware of how their senses influence their online consumption.