Detaljhandeln uppvisar idag stigande försäljningssiffror men en betydligt lägre ökning när det kommer till vinster, där framför allt sällanköpsvaruhandeln har problem med en sjunkande rörelsemarginal (HUI Research 2014). Den traditionella konsumenten har gått från att tidigare ha ett fokus på produktrelaterade aspekter till att idag vara intresserad av upplevelser i samband med sin konsumtion (Mascarenhas et al., 2006: Deloitte Touche Tohmatsu, 2007). Det förändrade konsumentbeteendet innebär att butiksmiljön har utvecklats till en betydelsefull kanal där upplevelser och mervärden utanför produkten kan erbjudas till konsumenten (Schmitt, 2003, s. 94). Tidigare forskning inom konsumentbeteende är relativt entydig kring att många av konsumentens köpbeslut till någon del fattas just i butiken (Söderlund, 2014 s. 5), vilka kan kategoriseras som impulsköp. Företag har således en möjlighet att genom miljön i butiken påverka konsumentens benägenhet att genomföra impulsköp. Då impulsköp enligt tidigare studier visat sig vara ett vanligt förekommande beteende finns möjligheter för företagen inom detaljhandeln att förbättra sin lönsamhet genom kunskap om detta. Med denna studie ämnar vi undersöka;   -  Vad påverkar konsumentens impulsköp i butiken?   Genom en enkätundersökning studerar vi vad som påverkar impulsköp i butik hos individer inom generation y för att därefter kunna vägleda företag inom klädbranschen i hur de kan använda sin butiksmiljö för att nå generationen och således vända den negativa lönsamhetsutvecklingen.   Studiens resultat visar att majoriteten inom generation y besitter en hög benägenhet att genomföra impulsköp samt värderar kriterier som att produkterna är snygga och trendiga vid klädkonsumtion. Konsumentens benägenhet att genomföra impulsköp påverkas av vilka personliga egenskaper konsumenten besitter. Vidare visar resultatet att en konsument med en hög benägenhet att genomföra impulsköp i högre utsträckning konsumerar kläder på emotionella grunder samt att de köper kläder för en högre summa pengar per månad. Butiksmiljön visade sig påverka konsumentens beteende i form av att en stark belysning, informativa skyltar samt exponering av produkter på stora ytor har en inverkan på hur mycket konsumenten köper samt hur mycket tid konsumenten spenderar i butiken. Med studiens resultat som utgångspunkt bör företag inom klädbranschen fokusera på marknadsföring i butik ämnad att påverka känslor samt ta hänsyn till ovan nämnda faktorer i butiksmiljön för att nå ut till generation y.   Med denna studie ämnar vi bidra med kunskap inom konsumentens beteende och då främst relaterat till impulsköp samt med kunskap om hur företag kan använda sin butiksmiljö som ett konkurrensverktyg.

Sambandsexponeringar innebär att två produkter, en basprodukt och en komplementprodukt, exponeras intill varandra, där tanken är att ett intresse ska väckas för komplementprodukten och därmed skapa merförsäljning. I den här studien kommer endast komplementprodukten att undersökas för att se hur exponeringen påverkar försäljningen. För att exponeringen ska fungera krävs det att produkterna har ett naturligt samband och antingen köps vid samma tillfälle eller används tillsammans. I dagens samhälle trivs konsumenterna med att bli inspirerade till köp och ser gärna att butiker har en lösningsorienterad exponering. Tidigare forskning tyder på att en välkomponerad sambandsexponering kan öka försäljningen med 500-800 procent. Syftet med studien är att undersöka hur sambandsexponeringar kan påverka butikers försäljning, men även bidra med värdefull kunskap om ämnet för både blivande och nuvarande butikschefer. Målet är med andra ord att få kunskap i hur butiker kan arbeta med sambandsexponeringar med hjälp av exponeringskorgar och om det är ett effektivt sätt för att öka försäljningen. För att undersöka det här genomfördes ett experiment i två butiker, där sambandsexponeringar med hjälp av exponeringskorgar testades för att se hur det påverkar respektive butiks försäljning. Fem exponeringskorgar med fem likadana produkter placerades ut i respektive butik och de produkter som valdes ut är: Bamse tandkräm, Kavli räkost, Santa Maria tacokrydda, OLW Chilinötter samt Marabou Premium choklad. Försäljningsresultatet för samtliga produkter jämfördes med samma veckor föregående år. Experimentets resultat sammanställdes därefter skriftligt samt i diagram. Resultatet visar positiva siffror i båda butikerna, vissa produkter nådde upp till mer än 1000 procent i försäljningsökning, dock nådde inte samtliga av de utvalda produkterna upp till 500-800 procent. Butikscheferna i respektive butik var positivt överraskade av resultatet och troligen är sambandsexponeringar en trend som vi kommer att se mer av i framtiden. Nyckelord: sambandsexponering, exponeringseffekten, impulsköp, association.

Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år. Tio stycken unga kvinnor och tio stycken unga män intervjuades och respondenterna valdes ut med hjälp av ett kvoturval. Under intervjutillfällena ombads respondenterna att beskriva situationer där de genomfört ett impulsköp av livsmedel samt allmänt om deras köpbeteenden.Av studien framkom det att konsumenters egna tankegångar, känslomässiga tillstånd och shoppingmiljön påverkar dem när det gäller impulsköp av livsmedel. Det visade sig även att det var unga konsumentens egna tankegångar och känslomässiga tillstånd som påverkade i en högre grad än shoppingmiljön – framförallt för unga kvinnor. Unga män däremot hade en relativt jämn fördelning mellan deras tankegångar och känslomässiga tillstånd kontra shoppingmiljön. Studien visade även på att det nästan aldrig endast är en anledning som ligger bakom att det sker ett impulsköp utan flera anledningar samspelar med varandra och skapar en hel situation. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.</p><p><strong></strong></p><p>Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.</p><p> </p><p>Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Vilka människor tar SMS-lån</p><p>- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?</p><p>- Varför tas SMS-lån?</p><p>- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?</p><p> </p><p>Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier:</strong></p><p>Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.</p>

Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter. Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.   Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka människor tar SMS-lån - Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån? - Varför tas SMS-lån? - Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?   Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.   Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.   Förslag till fortsatta studier: Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur användningen av avgiftsfria fakturor påverkar studenter till impulsköp inom den svenska e-handeln. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfråga tagits fram: “Hur påverkar avgiftsfria fakturor till impulsköp hos studenter?” Genom att intervjua heltidsstudenter strävade studien efter att erhålla gynnsam data och på så sätt förstå de bakomliggande faktorerna som påverkar användningen av avgiftsfria fakturor och dess inverkan på impulsköp. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med följdfrågor för att få djupa svar från respondenterna. Vidare antog studien en deduktiv ansats vars teoretiska ramverk stod till grund för intervjuguiden och därmed det insamlade materialet. Det teoretiska ramverket består av teorierna köpprocessmodellen, det digitala beteendet, impulsköp online och konsumentens påverkande faktorer.  Resultaten visade på flera faktorer som påverkar studenternas användning av avgiftsfria fakturor och impulsköp. Avgiftsfria fakturor minskade oro kring risker och erbjöd en känsla av trygghet för studenterna. Möjligheten att köpa nu och betala senare ansågs vara den främsta anledningen till användningen av avgiftsfria fakturor. Extern påverkan från sociala medier, familj och vänner samt den ekonomiska situationen spelade också en betydande roll. Det framkom att impulsköp faktiskt kunde genomföras med eftertanke, då respondenterna visade att de resonerade vid impulsköp på grund av sin ekonomiska osäkerhet. Avgiftsfria fakturor fungerade som en katalysator för impulsköp genom att möjliggöra köp trots ekonomiska begränsningar.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur interaktion med och bekräftelse av opinion leaders påverkar konsumenters impulshandlande genom företags marknadsföring via s-commerce. Denna studie genomfördes således för att tydliggöra om influencers genom olika faktorer kan påverka impulsköp online.  Metod: Metoden som användes för att genomföra denna studie var en kvantitativ studie genom webbaserade enkätundersökningar. Resultatet från denna analyserades sedan i programmet SPSS för att få fram en tydlig bild av hur faktorerna påverkar impulsköp. Populationen innehåller män och kvinnor från åldern 16 år och uppåt som följer en influencer på sociala medier. Urvalet är sedan de som är medlemmar i Facebookgruppen "Fredagspoddens vänner" samt de som följer Jessica Lagergren och Elin Lindqvist på Instagram.  Resultat och slutsats: Resultatet visade att påverkan från influencers inte var speciellt stor och att konsumenter tenderar att impulshandla till en större grad om dessa inte var inblandade. Trots att påverkan var liten tydliggjordes det att bekräftelse från influencers var den faktor som påverkade respondenterna mest.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för hur företag ska använda sig av influencers i sin marknadsföring för att generera impulsköp online och bygger vidare på det gap som tidigare forskning har observerat.  Förslag till fortsatt forskning: Till fortsatt forskning hade det varit intressant att se hur många impulsköp ett samarbete mellan företag och influencers i snitt genererar. En annan sak att undersöka är vilket socialt medie som genererar flest impulsköp. / Aim: The purpose of this study is to analyze how interaction with and confirmation from opinion leaders affect consumers' impulse buying through companies marketing via social commerce. This study was thus accomplished to clarify whether influencers, through different factors, can influence impulse purchases online. Method: The method that was used in this study was a quantitative study through web-based surveys. The results from these was then analyzed in the program SPSS to get a clear picture of how the factors affect impulse purchases. The population contains men and women from the age of 16 years and upwards that are following an influencer on social media. The selection group is then those who are members of the Facebook group "Fredagspoddens vänner" as well as those following Jessica Lagergren and Elin Lindqvist at Instagram. Result and conclusions: The result showed that the influence of influencers was not particularly great, and consumers tend to impulse buy to a greater extent if they were not involved. Although the impact was small, it was clear that the confirmation from influencers was the factor that affected the respondents the most.  Contribution of the thesis: The study contributes to increased understanding of how businesses should use influencers in their marketing to generate impulse purchases online as well as it is built on the gap that previous research has observed. Suggestions for future research: For further research, it would be interesting to see how many impulse purchases that on average are generated by collaborations between companies and influencers. Another thing to investegate is what social media that generates the most impulse purchases.

Detaljhandeln förmodas möta en stor utmaning de kommande åren. Detta då digitaliseringen växer i snabb takt och e-handeln konkurrerar allt mer mot de traditionella butikerna. På grund av den hårdnande konkurrensen är det viktigt att företag tänker nytt och är innovativa. För att bemöta utmaningen menar jag att impulsköp kan anses som en konkurrensfördel för detaljhandelsföretag. Denna studie har därför tagit sin utgångspunkt i detta och belyser just fenomenet impulsköp. Då kvinnan är den som tidigare påvisats utföra flest impulsköp valdes det i studien att fokusera på henne. Syftet var att bidra med en ökad kunskap gällande vilka faktorer som kan påverka när svenska kvinnor impulshandlar. Studiens insamling av empiri bestod av en gruppintervju samt tre enskilda intervjuer. Dessa grundades i en analysmodell som utvecklats från studiens litteraturgenomgång. Sammanfattningsvis var det tre faktorer ur studiens analysmodell som kunde påvisas vara påverkande vid impulsköp. Dessa var shoppingmiljö, erbjudande och sällskap. Även merförsäljning och ålder har påvisats kunna vara betydande för impulsköp. / Retail business is expected to face a major challenge in the coming years. This is because digitalization is growing rapidly, and e-commerce is increasingly competing against traditional stores. It requires innovative thinking of companies to be competitive. To meet the challenge, I mean that impulse purchases can be used as a competitive advantage for retail companies. This study has therefore taken its starting point in the phenomenon impulse purchases. The study focuses on a female perspective since women are more inclined to execute impulse purchases. The purpose was to contribute to increased knowledge of the factors that may be crucial when Swedish women do impulse purchases. The study's empirical gathering consisted of a group interview and three individual interviews. These interviews were based on an analysis model developed by the study's literature review. In summary, three factors from the study's analysis model that could be shown to be influential in impulse purchases . These are shopping environments, offers and companies while shopping. Even additional sale and age have been shown to be significant for impulse purchases.

Sammanfattning Funktionella drycker är den dryckeskategori som ökat sin försäljning mest de senaste åren. Kategorin energidryck har sett en ökning i försäljningen med hela 44 procent från år 2014 till år 2017. Med den stora ökningen har också antalet varumärken ökat. Det betyder att konkurrensen ökat och företagen måste jobba hårdare för att ta marknadsandelar. Det gäller då att veta hur man ska nå ut till potentiella kunder. Företagen bör därför nå konsumenten tidigt under köpprocessen för att locka till sig potentiella konsumenters uppmärksamhet. Köpprocessen som gjordes av Engel et al. (1968), bestod av fem steg som konsumenten går igenom när ett köp görs. Det börjar med att ett behov eller ett problem som uppstår, efter det görs en informationssökning för att senare jämföra bland de alternativ av varumärken som finns. Konsumenten beslutar därefter om ett köp ska genomföras, och sedan inleds ett efterköpsbeteende. Denna reviderades sedan av Court et al. (2009) som la till steget lojalitets-loop, som sista steg och består därefter av sex steg. Vi har utgått från den utgick sedan från den reviderade köpprocessen för att undersöka om den gick att applicera på energidryckesbranschen. Syftet är att ta reda på hur konsumenter beter sig när de köper energidryck och vilka attribut som är viktiga för dem. Vi ska därför undersöka vad det är som påverkar köpprocessens olika steg vid köp av energidryck, samt vad som gör att en konsument väljer ett varumärke framför ett annat. Studien har en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv ansats. Den valda forskningsmetoden är kvantitativ med objektivism som ontologisk inriktning. Vidare för att besvara syftet med studien är den objektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. Vårt mål är att vara distanserade från de studerande och ska använda oss av ett objektivt ställningstagande. En webb-enkät med ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har genomförts på respondenter med ålder 18–35 som motiverades genom att det är åldersspannet som är den mest köpkraftiga åldersgruppen av energidryck. Enkäten genererade 240 svar som analyserats. Analysen och resultatet genomfördes genom att göra regressionsanalyser samt att titta konkret på de svar som getts av respondenterna, samt att vidare koppla de resultat vi fått till relevanta teorier vi valt att ta med i studien. Slutsatsen som framkommer syftar till att ge en bättre bild av vilka faktorer som påverkar den moderna köpprocessen vid köp av energidryck samt att förklara vad det är som gör att konsumenter väljer en energidryck framför en annan. Det framkommer att den moderna köpprocessen till viss del kan appliceras vid köp av energidryck samt att innehållet och smaken är det viktigaste attributen för konsumenten. Vidare köper många konsumenter energidryck på impuls i butiken, samt att konsumenterna som köper energidryck oftast är väldigt lojala och har ett vanebaserat köpbeteende.

The purpose of this study was to make a tentative approach to explore the use of categories by customers of a Swedish online grocery store. The study tried to detect factors that could affect the usage of categories and the effect they can have on the behavior of customers. The store's categories were divided into traditional and mixed types and their purposes described. The study also explored the emergence of impulse purchases when using different categories and if the usage of mixed categories can affect customers to buy things they had not planned for. In order to explore this 9 participants participated in a study with a think-aloud observation and interviews at the end of every observation session. The study was conducted on a small scale and results can therefore not be generalized. Findings showed that the impact of categories alone is hard to study and that you need to take many other factors into consideration when analyzing the results. Such as the type of purchase and its purpose, the day of the week, and the labeling of the category. The results indicate that users are aware of the stores' marketing tactics of mixed categories and often make an effort not to be exposed to them to avoid impulse purchases.