<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal.</p><p>Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.</p><p>Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk.</p><p>Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.</p>

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck. Resultaten bekräftar många föregående studiers resultat på området. Resultaten belyser även en viktig bit som tidigare forskning missat, nämligen utvärderingen av servicearbetarens personkaraktäristiska och dess inverkan i servicemötet.Därigenom markerar studien ett behov av utökad kunskap inom området. Slutsatsen är att ett leende påverkar kunder positivt ur många aspekter. En ökad förståelse och kunskap för området kan i ett längre perspektiv ge en praktisk nytta för många parter; för serviceföretagen, men även för servicearbetare och kunder. / The present study aimed to extend the understanding of the important role that feelings have in service encounters. An experimental design was used where participants were randomly allocated to one of two text-based  scenarios. Two different facial expressions were used in an experiment to investigate their influence on customers. The results showed that a smiling service worker affected the customers’ feelings positive, and increased the customers’ satisfaction as well as their reciprocity, compared to a service worker with a neutral facial expression. Furthermore, the customers evaluated the smiling service workers personal qualities more positive compared to the service worker with a neutral facial expression. The results confirm many earlier studies results in the same research area. The results also highlight an important part that earlier research have missed, namely the personal evaluation of the service worker and its influence in the service encounter. Thereby, this study marks a need of extended knowledge in the area. The conclusion is that a smile affects customers positively in many aspects. An increased understanding and knowledge can give a practical use for many parts; for service companies but also for service workers and customers.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal. Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer. Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk. Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.

Även de mest utvecklade serviceföretag begår misstag, det är oundvikligt. Frågan är inte omfel görs utan snarare hur företaget kommer att hantera situationen när misstaget uppstår.Andra studier har påvisat att det för företag är mer kostnadseffektivt att behålla sina gamlakunder än att ständigt skaffa nya, därför är det viktigt att företag har bra strategier för servicerecovery. Tidigare undersökningar har även visat att kunder som blev nöjda med hanteringenav deras klagomål, blev mer lojala än de kunder som aldrig upplevt något problem.Föreliggande kandidatuppsats i företagsekonomi behandlar ämnet service recovery medinriktning på kundernas upplevelser. Syftet med uppsatsen är att skapa ökad kunskap inomområdet för service recovery med inriktning på serviceföretag. Studien grundas i en kvalitativstudie baserad på empiri, insamlad genom fjorton kundintervjuer, utförda med criticalincident-tekniken. Ämnen som togs upp i intervjuerna var till exempel varför samt hurkunderna valt att framföra sina missnöje, vad de fått för kompensation, och om synen påföretaget förändrats efter händelsen. Den insamlade empiriska data har sedan förstärkts avteoretisk forskningslitteratur.Utifrån resultatet har vi utformat en mall som visar hur företag övergripande kan arbeta medservice recovery. Mallen grundas i tre olika faser; före, under och efter ettservicemisslyckande. Underlaget tyder på att det är viktigt att personalen visar empati och attkunden erbjuds riklig kompensation. Studien påvisade även att det var lättare att framföraklagomål om personalen visat sig intresserad och behjälplig. / Even the most developed companies fail, it is inevitable. The question is not whether a servicefailure will occur, but rather how the company handles the situation when it arises. It has alsobeen proven to be more cost effective to retain previous customers rather than constantlyacquiring new ones. Therefore, it is vital that companies develop strategies for effectiveservice recovery. Previous studies have shown that a customer that has been satisfied with acompanys complaints management feel more loyalty towards the company than a customerwho never experienced any problems.The following bachelor thesis in business discusses the subject of service recovery, with afocus on customer experiences. The purpose of this study is to create more knowledge in thefield of service recovery with a focus on service companies. The research is based on aqualitative study based on empirical data collected from fourteen customer interviews madewith the critical incident technique. We focused on why and how these customers chose toexpress their dissatisfaction, how they got compensated, and also if their views of thecompanies changed after their critical incidents. The empirical data is then reinforced bytheoretical research literature.Based on our study, we have developed a template that illustrates how service focusedenterprises should handle their service recovery. The template consists of three phases of howto act before, during and after a service failure. The template establishes that it is important toshow empathy and provide ample compensations. Through the study, we have concluded thatit is easier to complain if the service personnel acts friendly, interested and helpful.The study is written in swedish.