I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld. I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är: • Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten? • Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar? • Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på? Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den. Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer. Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter. Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer. Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan. I styrdokumenten från Skolverket finns direktiv att eleverna i skolan, framförallt i gymnasieskolan, bland annat ska utveckla förmågan att kunna söka information, kritiskt granska källor, värdera trovärdigheten och kunna diskutera och ta ställning kring olika samhällsfrågor. För att kontrollera att detta verkligen sker och för att se hur mediekompetenta eleverna är i gymnasieskolan, har intervjuer med lärare utförts. Alla de intervjuade lärarna undervisar i gymnasiegemensamma ämnen  som samtliga elever läser oavsett vilket gymnasieprogram de har valt att gå och som innefattas av direktiv från Skolverket som berör mediekompetens. Dessa ämnen är samhällskunskap, svenska, engelska, historia och religion.  I intervjuerna framgår det att lärarna upplever elevernas mediekompetens som ganska låg, men att det ändå sker en tydlig utveckling från årskurs ett till årskurs tre. Lärarna anser att det finns ett behov av att utveckla denna kompetens hos eleverna ännu mer eftersom de tycker att det är en viktig färdighet att behärska oavsett vad man väljer att göra i livet framöver. Majoriteten av lärarna tycker dessutom att det ligger på skolans ansvar att denna kompetens utvecklas hos eleverna, men att det i dagsläget inte är möjligt att lägga mer tid på det eftersom det råder resursbrist. Lärarna kan alltså inte uppfylla de direktiv som Skolverket ger fullt ut gällande mediekompetensen eftersom det är många moment som ska få plats inom varje kurs. En ny fråga uppstår därför efter arbetet med denna uppsats. Borde mediekompetens vara ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan? Vad skulle det få för konsekvenser? Denna nya frågeställning behandlas dock inte i denna uppsats, men är ett uppslag för kommande studenter att forska kring.

<p>I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.</p><p>I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är:</p><p>• Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten?</p><p>• Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar?</p><p>• Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på?</p><p>Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den.</p><p>Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer.</p><p>Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter.</p><p>Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer.</p><p>Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.</p>

Thesis (Ph.D.)--University of Central Florida, 2009. / Adviser: Robert Folger. Includes bibliographical references (p. 100-112).

Obesity is a problem of vast social concern in the United States. One factor that has been linked to reduction in body fat and the health problems associated with obesity is increasing physical activity. Although in-person behavioral interventions have been shown effective at increasing physical activity, attention is now being placed on disseminating these interventions through the use of technology. Several internet-based interventions have been developed and are readily available. The purpose of this study was to evaluate "Fitbit," a web-based behavioral intervention for increasing physical activity and losing weight. Additionally, this study examined if the addition of contact from a behavioral coach through videoconference and email enhanced the effectiveness of this program. Through a multiple-baseline design across seven participants this research project evaluated the effectiveness of the "Fitbit" program with and without a behavioral coach. Step counts were recorded by a Fitbit sensor as a measure of physical activity. The Fitbit program alone increased physical activity for some of the participants, and the addition of the behavioral coach resulted in further increases in mean step counts.

Field trips are a basic and important, yet often overlooked part of the student experience. They provide the opportunity to integrate real world knowledge with classroom learning and student previous personal experiences. Outdoor guided field trips leave students with an increased understanding, awareness and interest and in science. However, the benefits of this experience are ambiguous at best (Falk and Balling, 1982; Falk and Dierking, 1992; Kisiel, 2006. Students on an outdoor guided field trip to a local nature park experienced a significant increase in their understanding of the rock cycle. The changes in the pre-field trip test and the post-field trip test as well as their answers in interviews showed a profound change in the students’ understanding and in their interest in the subject matter. The use of the “student’s voice” (Bamberger and Tal, 2008) was the motivation for data analysis. By using the students’ voice, I was able to determine the mechanisms that might influence their understanding of a subject. The central concepts emerging from the data were: the outdoor setting; the students’ interest; the social interaction. From these central concepts, a conceptual model was developed. The outdoor setting allows for the freedom to explore, touch, smell and movement. This, in turn, leads to an increased interest in subject matter. As the students are exploring, they are enjoying themselves and become more open to learning. Interest leads to a desire to learn (Dewey, 1975). In addition to allowing the freedom to explore and move, the outdoor setting creates the condition for social interaction. The students talk to each other as they walk; they have in-depth discourse regarding the subject matter -- with the teachers, each other and with the guides. The guides have an extremely important role in the students’ learning. The more successful guides not only act as experts, but also adjust to the students’ needs and act or speak accordingly. The interconnections of these three concepts-- the outdoor setting, the students’ interest, the social interaction - worked to provide the mechanisms by which the students increased their understanding of the rock cycle. / text

This dissertation seeks to understand how the need for orientation (NFO) and motivated reasoning influence the agenda-setting process at the level of the individual by examining whether and to what extent the two types of motivations guide individuals to process information differently, thereby resulting in differences in the second level of agenda-setting effects. The first motivation, the need for orientation (NFO), was developed as part of the agenda-setting theory in communication studies, while the other set of motivations (i.e., accuracy and directional goals) was introduced by the theory of motivated reasoning that was developed in the field of psychology. By combining the two motivations - NFO and motivated reasoning - this study demonstrated that the role of NFO on the agenda setting process was moderated by motivated reasoning, accuracy and directional goals. In other words, participants with High-NFO who used accuracy goals that motivated them to seek information in accurate ways searched for more news about unemployment which was manipulated as the most salient attribute. Their information seeking behaviors, in turn, led to higher agenda-setting effects. By comparison, participants with High-NFO who used directional goals to seek information that was congruent with their prior perspectives or perceptions were less likely to seek information about unemployment and showed lower agenda-setting effects. Overall, the findings of this study suggest that individuals’ motivation to seek more information about an issue (NFO) may not always result in higher agenda-setting effects: if their motivations are biased by strong prior perceptions or perspectives, then their eagerness to seek information may blind them to what the media cover. Individuals’ motivations are expected to play an increasingly important role in their information seeking behaviors in the new media environment where people have unprecedented opportunities to access a broad range of information that varies in content as well as perspectives. Implications for the findings of this study and for the role of the media in a democratic society are also discussed. / text

This study examined second-level agenda setting effects of six news sources on public opinion about the health care reform bill proposed by President Obama and congressional Democrats. The affective attributes (tone) of media coverage were measured immediately and cumulatively. A regression analysis found cumulative affective attribute salience, but not immediate affective attribute salience, was a significant predictor of support in public opinion polls. Separate regression analyses found that effects were greater on Republicans than on those who identified with another political party. A final regression analysis was performed to examine whether support in public opinion polls was a predictor of affective attribute salience in the media. Support was also measured both immediately and cumulatively. Findings show that only immediate support in public opinion polls was a predictor of affective attribute salience in the media. The political implications and the consequences for health care policy are discussed.

This investigation of the 2014 midterm election brings together research in communication, journalism, political science, and sociology. Incorporating concepts of interdependence through the application of social network analysis, I analyzed how journalists construct and utilize networks of news sources in election coverage. Survey results indicate that journalists use sources in a complementary fashion in order to fulfill their resource needs. Such perceptions are also dependent on aspects of the journalist, news norms, organizational pressures, and extra-media influences. Overall, source networks are strategically used to fulfill traditional journalistic norms of objectivity and credibility as well as economic and entertainment needs. Content analysis results suggest that, along with more traditional variables such as ownership and source type, networks characteristics also influence new outcomes, with higher network density resulting in increases in issue coverage. In other words, greater connections among sources may result in more substantive information being passed on to voters. For the field of communication, this study enhances our understanding of agenda building and framing by revealing (1) how journalists perceive their networks (networks to journalists), (2) how they translate real life networks into symbolic networks within news coverage (networks from journalists), (3) how source networks vary across time and election contexts (networks across time), and (4) how such networks influence coverage outcomes. It furthers our understanding of the role interdependence plays in news construction and suggests the incorporation of network concepts and measures will increase our understanding of the news production process.

The present study identified factors influencing determination of educational setting for students with Emotional Disturbance (ED). Determination of most appropriate educational setting, a key provision of students' individualized education programs (IEP) continues to be one the most contentious issues in special education. Focus group interviews were conducted to identify and understand factors contributing to placement decisions for IEP teams. Qualitative analysis of interviews produced three themes. First, IEP team members' beliefs, knowledge, and attitudes of ED influenced their recommendations for placement decisions. Second, teacher and resource-based factors played as critical a role as student-based factors in where students were placed. Third, needs of school-based stakeholders (i.e. teachers, principals, district officials) competed with those of the student with ED. Previous interview-based research on factors related to the determination of educational setting for students with ED relied predominantly on a single population: teachers. This study extends the research literature by including psychologists and principals as participants. The findings, provided by a cross section of school districts and personnel, highlight challenges related to the provision of high quality educational services for students with ED.