Sexual harassment in workplace policies and legal procedures, which are strongly affected by the patriarchy that exists in the legal system, mistreat millions of victims annually. Through the implementation of the WPR Analysis on the Code of Conduct in Public Services on preventing […] sexual harassment in the workplace of the Republic of Cyprus and on C. v. Romania ECtHR case (application no. 47358/20), this thesis aims to present the problems representations, the taken-for-granted knowledge, the stereotypes and the origins of the patriarchal-biased labour policies and legal procedures concerning sexual harassment in the workplace. Along with the use of the legal feminist theory, this thesis presents that in these procedures the problems are represented to be the lack of training among employees and the victims’ behaviors. This results in the marginalization and mistreatment of the victims (women, trans, non-binary, homosexuals, even men) by these patriarchal affected procedures while it is illustrated how gender and sexual orientation are determinative to these male-biased procedures.

Tyrimo tikslas: įvertinti sociodemografinių charakteristikų bei organizacinių veiksnių sąsajas su darbuotojų seksualinio priekabiavimo supratimu. Tyrime dalyvavo 195 tirimieji: 136 moterys ir 59 vyrai, nuo 17 iki 75 metų amžiaus (amžiaus vidurkis (28,98). Seksualinio priekabiavimo vertinimui buvo naudojama Mccabe, Hardman, (2005) adaptuota, Mazer, Percival (1989) kurta požiurio į seksualinį priekabiavimą skalė (Sexual Harassment Attitude Scale, SHAS), kuri Mccabe, Hardman, (2005) buvo pritaikyta darbuotojams, bei pervadinta darbuotojų požiūrio į seksualinį priekabiavimą skale (Sexual Harassment Attitude Scale for Workers SHASW). Seksualinio priekabiavimo supratimas buvo matuojamas seksualinio priekabiavimo apibrėžimų klausimynu (Sexual Harassment Definitions Questionnaire SHDQ; Foulis, McCabe, 1997). Seksualinio priekabiavimo patirtis buvo vertinama seksualinės patirties klausimynu (Sexual Experience Questionnaire), sukurtu Fitzgerald et al. (1988). Tyrimo rezultatai parodė, jog su seksualinio priekabiavimo supratimu susiję skirtingos aukos – priekabiautojo situacijos: moterysdažniau nei vyrai visas situacijas įvardina kaip seksualinį priekabiavimą. Taip pat dažniau seksualinį priekabiavimą įvardina: su aukštuoju išsilavinimu, išsilavinimu; patyrę seksualinį priekabiavimą; vyresni, dirbantys organizacijose, kuriose dskirtingas lyčių santykis. Su geresniu seksualinio priekabiavimo supratimu nėra susiję darbuotojų: vedybinis statusas, darbo stažas; darbovietės tipas... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of the study was to assess how socio-demographic characteristics and organizational factors are related to employees perception of sexual harassment. 195 subjects participated in the study: 136 of them were women and 59 – men. They age raged from 17 to 75 years (mean age (28.98). Sexual harassment attitude were messured by Mazeros, Percival (1989) created sexual harassment attitude scale, which McCabe, Hardman (2005) was adapted to workers, and renamed Sexual Harassment Attitude Scale for Workers (SHASW). Perception of sexual harassment was measured by Sexual Harassment Definitions Questionnaire (SHDQ, Foula, McCabe, 1997). Sexual harassment experiences were measured by sexual experiences questionnaire (Sexual Experience Questionnaire), which was created by Fitzgerald et al. (1988). The results showed that the perception of sexual harassment related to different victims - harasser situations: women more often than men tend to identifyas sexual harassment in all situations. Sexual harassment are percieved more often when worker was with the higher education, experienced sexual harassment, older workers, working in organizations with diferent gender ratio. Perceptions of sexual harassment are not related workers: marital status, work experience, job type, gender ratio indepartment.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer kan upphäva den tystnadskultur som förekommer vid sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Därefter undersöka vilka risker som följer ett avslöjande. Teori: I den teoretiska referensramen presenteras centrala begrepp och tidigare forskning. De introducerade teorierna behandlar tystnadskulturen och sexuella trakasserier utifrån ett organisatorisk perspektiv.    Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metodansats genom utförandet av semi-strukturerade intervjuer med personer som blivit utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Slutsats: Undersökningen konstaterar att det är i intresse för organisationen, arbetstagaren och samhället att avslöja missförhållanden för att att bekämpa det genom att motverka tystnadskulturen. Det finns åtgärder att vidta för att minska tystnadskultur med hjälp av arbetsmiljöenkäter, konstruerat skydd för visselblåsare och uppbyggnaden av förtroende. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations can abolish theculture of silence that occurs in sexual harassment in the workplace. Then examine the risksthat follow a potential disclosure. Theory: The theoretical frame of reference presents key concepts and previous research. Theintroduced theories deal with the culture of silence and sexual harassment from anorganizational perspective. Method: The study applies a qualitative method through the execution of semi-structuredinterviews with people who have been experienced to sexual harassment in the workplace. Conclusion: The survey finds that it is in the interest of the organization, the employee andsociety to expose malpractice in order to combat it, by counteracting the culture of silence.There are measures to be taken to reduce the culture of silence, with the help ofwork-environment surveys, make a strong protection for whistleblowers and build trust.

Sexual harassment is considered a societal problem today. It is indispensable that both societyand organizations start to acknowledge and work more preventively in order to reduce sexualharassment. Organizational culture significantly impacts the way sexual harassment isperceived in the workplace. The purpose of this qualitative study is to gain a deeperunderstanding of and describe how organizations can prevent sexual harassment.Furthermore, it aims to better understand why vulnerable employees do not report sexualharassment, and how organizations can counteract the culture of silence and therebyencourage reporting. This research is based on the case study of an anonymous maledominatedorganization and is limited to one of its departments. The data material has beencollected through semi-structured interviews with the department manager, the HRrepresentative, one supervisor and nine vulnerable employees. The study revealed severalfactors that are decisive for the organization's work against sexual harassment, such as ahealthy organizational culture, a zero tolerance that is complied with and permeates all levelsof the organizational hierarchy, preventive work with an open dialogue regarding thephenomenon and continuous training. / Idag betraktas sexuella trakasserier som ett samhällsproblem. Det är nödvändigt att bådesamhället och organisationen börjar resonera och arbeta mer förebyggande för att sexuellatrakasserier ska minska. På arbetsplatser har organisationskulturen en avgörande faktor omoch hur sexuella trakasserier uppfattas. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupareförståelse och beskriva hur organisationer kan förebygga sexuella trakasserier. Vidare önskasfå en ökad förståelse varför utsatta medarbetare inte anmäler sexuella trakasserier, hurorganisationer kan motverka tystnadskulturen och därmed främja anmälningar. Studienkommer att ske utifrån en fallstudie av en anonymiserad organisation som är mansdominerad.Studien är avgränsad till en lageravdelning inom organisationen. Datamaterialet har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med en avdelningschef, en HR-representant, enarbetsledare samt nio kvinnliga utsatta medarbetare. Enligt studiens utfall föreligger det ettflertal faktorer som är avgörande för organisationens arbete mot sexuella trakasserier; såsomen sund organisationskultur, en nolltolerans som dessutom efterlevs och genomsyrar allahierarkier inom organisationen, ett förebyggande arbete med en öppen dialog angåendefenomenet samt kontinuerlig utbildning.